Åtgärdsfaktablad 10 - Övergödning (Tillförsel av näringsämnen)

I utredning av olika tekniker för att åtgärda interbelastning i Östersjön har SMHI genomfört en numerisk 3D-simulering för att testa hur storskalig pumpning i Östersjön och uppskatta effekterna på kort- och lång sikt.
Syftet med den virtuella pumpningen var för att testa hypotesen om att övergödningen i Östersjön kan brytas genom långsiktig syresättning av syrefria havsbottnar (Stigebrandt, 2017*) samt att visa hur Östersjön skulle svara på en sådan storskalig och kraftfull åtgärd. Resultaten visade på en miljöförbättring efter omkring 8 års pumpning. Efter 20 års modellerade pumpning stängdes pumparna av, för att se om läget skulle bibehållas. Det gjorde det inte, efter ytterligare 5 – 10 år blev situationen densamma som kontrollkörningar utan pumpning. Dessa resultat har delats med de andra länderna i Östersjöregionen genom Helcom. Utredningen visar att storskalig pumpning endast räddar Östersjön som konstgjord andning och pekar snarare på att alternativa lösningar behövs.

SMHI har också genomfört en åtgärdsmodellering i kustzonen i 4 prioriterade vattenförekomster i Stockholms skärgård samt en på västkusten. Här har den totala belastningen av fosfor från vattenförekomstens sediment satts i förhållande till extern belastning från land och omgivande vatten, intern primärproduktion samt mängd fosfor som lagras i havsbotten. Detta för att identifiera vattenförekomster där åtgärdsarbete behövs mot internbelastning.
Dessutom har en analys utförts över biotillgänglig fosfor i Östersjöns djupsediment, mer specifikt i Västra Gotlandsbassängen. Syftet har varit att få bättre förståelse för om denna källa kan åtgärdas exempelvis genom att undersöka hur stor del av sedimentets totala fosforinnehåll som är mobiliserbart, storlek på bentiska fosforflöden, begravningshastighet för fosfor samt deposition, samt begravning och mobilisering av organisk fosfor. Resultatet visar att de uppskattade bentiska fosforflöden (netto) uppgår till 429 000 – 517 000 ton fosfor per år (att jämföra med den externa belastning av 25 732 ton 2021 ). Resultaten bidrar till bättre förståelse av effekten av syresättning samt möjligheten att binda fosfor som otillgänglig apatit i bottensedimentet.

*Stigebrandt, A. (2017), 'On the response of the Baltic proper to changes of the total phosphorus supply', Ambio 47(1), 31--44.

I utredning av olika tekniker för att åtgärda interbelastning i Östersjön har Stockholms universitet (SU) fått i uppdrag att beräkna effektiviteten av den aluminiumfällning som gjorts som åtgärder runt Björnöfjärden (en kustvik söder om Stockholm) efter effekten av genomförd internbelastningsåtgärd som genomförts verkade avta. Resultaten visar att internbelastningsåtgärder, men också många åtgärder på land, endast haft kortvarig effekt och att problemets återkomst varken beror på internbelastning eller påverkan från utsjön, utan på att många ”klassiska” landbaserade åtgärder som infördes – särskilt kalkfilterdiken – endast hade en effektiv livslängd på ca två år innan de blev mättade och slutade fungera. Beräkningar från Stockholms universitet (SU) tyder också på att ett överskott av aluminium använts i fällningen, vilket dels har direkta ekonomiska konsekvenser och dels gjort att ett lager ”oanvänt” aluminium nu täcks av nyare sediment på vikens botten som därmed är otillgänglig för att binda nya fosfor. Resultaten har delats då det bland annat påverkar de ekonomiska kalkylerna för den här typen av åtgärder. Exempelvis har resultaten från arbetet presenterats på Baltic Sea Science Congress i Helsingfors. Trots överskottet visar annat andra arbete från SU att inga risker kopplat till aluminiumfällning kunde detekteras (Kumblad et al, 2024)*.

Djodjic, F., Golovko, O., Kumblad, L. et al. Usual suspects meet mission impossible: Nutrient losses and effects of mitigation measures on a coastal catchment in the Baltic Sea region. Ambio (2025). https://doi.org/10.1007/s13280-025-02132-w
Kumblad, L., A-K E Wiklund, E. Rydin, Long-term evaluation of potential Al toxicity after an Al treatment in a coastal bay, Water Research, Volume 264, 2024, 122242, ISSN 0043-1354, https://doi.org/10.1016/j.watres.2024.122242

Under 2024 färdigställdes analyser av effektiviteten av den aluminiumfällning och landbaserade åtgärder runt Björnöfjärden, vilket också resulterat i publikation*. Resultaten från studierna tillför viktig information när myndigheter ska bedöma om internbelastningsåtgärder är lämpliga, samt vilken teknik bör användas.
Resultaten från SMHI:s arbetet med modellering av storskalig syresättning i Östersjön (se mer om studien i återrapporteringen från 2022) presenterades också Helcom:s arbetsgrupp Source to Sea. Helcom:s arbetsgrupp noterade att projektet visade att i alla fall denna typ ”snabblösning” inte kunde lösa förvaltningsproblemet med syrebrist i Östersjön.

En analys som delvis finansierats av HaV har också resulterat i publikation om genomförd pumpning i Byfjorden längs svenska västkusten*. Enligt uppgifterna från Bohuskusts Vattenvårdsförbund blev fjorden helt syresatt (förutom vid absolut djupaste punkten). Själva pumpningen har finansierats av Stiftelsen Byfjordens Framtid.

*Stigebrandt, A. and Andersson, A. (2022), 'Improving oxygen conditions in periodically stagnant basins using sea-based measures - Illustrated by hypothetical applications to the By Fjord, Sweden', Continental Shelf Research 244, 104806.