Uppdrag om insamling och återvinning av fiskeredskap och fritidsbåtar (2022)

Syftet med det här specifika delprojektet, rättsutredningen, är att Havsmiljöinstitutet(HMI) ska bistå med att ta fram en rättsutredning så att Havs- och vattenmyndigheten ska kunna genomföra strategiska beslut för arbetet med marint skräp och då specifikt förlorade fiskeredskap och uttjänta övergivna fritidsbåtar. Rättsutredningen är ett delprojekt under regeringsuppdraget för att samla in och återvinna fiskeredskap och fritidsbåtar och är en viktig del för det fortsatta arbetet med regeringsuppdraget.

Målet är en juridisk utredning och analys av aktuell relevant lagstiftning med identifiering av möjliga erforderliga ändringar i lagstiftningen för att tydliggöra hinder och möjligheter att öka omhändertagandet av marint skräp i vattenmiljön i form av förlorade och övergivna fiskeredskap samt övergivna och uttjänta fritidsbåtar. Klargörande av vilka aktörer som kan göras ansvariga och därmed är skyldiga att vidta åtgärder, vilka aktörer som får vidta åtgärder dvs. har stöd i lagstiftningen för att agera till exempel genom att rikta förelägganden mot den som kan göras ansvarig.

Delprojektet bidrog som underlag för den delrapportering HaV gjorde till Klimat- och näringslivsdepartementet den 1 september 2023 men ska även bidra som underlag i slutrapporteringen den 1 februari 2025.

Om ni har frågor kring HMIs uppdrag, kontakta Kristjan Laas, kristjan.laas@law.gu.se

Om ni har frågor om regeringsuppdraget, kontakta Anton Höglin, anton.hoglin@havochvatten.se

Idag finns i storleksordningen en miljon fritidsbåtar i Sverige. En del av dessa båtar överges. Det är oklart hur många, av vilka skäl de blivit lämnade och var de finns geografiskt. Både skrov och delar kan utgöra potentiella miljörisker. De övergivna båtarna lämnas ibland på platser och leder där till nedskräpning och ibland till direkt fara för andra båtar, människor och djurliv.

Havs- och vattenmyndigheten har gett Ecoloop AB i uppdrag att kartlägga hur stort problemet är med övergivna fritidsbåtar ur ett livscykelperspektiv samt föreslå åtgärder så att fler fritidsbåtar återvinnas.

Havs- och vattenmyndigheten gav Ecoloop AB i uppdrag att kartlägga hur stort problemet är med övergivna fritidsbåtar ur ett livscykelperspektiv samt föreslå åtgärder så att fler fritidsbåtar återvinnas.

Uppdraget skedde inom ramen för Havs- och vattenmyndighetens regeringsuppdrag ”Insamling och återvinning av fiskeredskap och fritidsbåtar”.

Det finns ett nationellt nätverk dit båtägare kan vända sig för inhämtning och skrotning av de uttjänta båtarna, Båtretur. Trots det är uppfattningen att endast ett fåtal båtar skrotas på ägarens initiativ. Den skrotning som huvudsakligen sker utförs genom punktinsatser finansierade av staten genom Havs- och vattenmyndigheten.

Om ni har frågor kring Ecoloops uppdrag, kontakta Bo Svedberg bo.svedberg@ecoloop.se

Om ni har frågor om regeringsuppdraget, kontakta Anton Höglin, anton.hoglin@havochvatten.se

Det finns idag inget system för producentansvar av fritidsbåtar. Ansvaret för skrotning ligger hos den sista ägaren, om denne är känd, och kostnaderna som är förknippade med detta kan medföra att uttjänta fritidsbåtar inte omhändertas och återvinns på ett miljövänligt sätt.

Enligt Ecoloops kartläggning har det sedan 1950-talet satts över 1,5 miljoner fritidsbåtar på den svenska marknaden. Utav dessa kan uppemot 400 000 vara uttjänta, som har passerat eller närmar sig sitt bäst-före-datum. De flesta är plastbåtar som riskerar att dumpas i naturen eftersom det saknas ett nationellt system för återvinning och skrotning av fritidsbåtar (Naturvårdsverket, 2011). Antalet övergivna skrotbåtar uppskattas till uppemot 35 000.

Plastföremål är det vanligaste förekommande skräpet i havet (60–90 procent av skräpföremålen) och kan bestå av allt från små plastbitar till tunnor, förlorade fiskeredskap och kasserade fritidsbåtar.

Havs- och vattenmyndigheten har under 2018–2023 upphandlat och påbörjat samarbete med subventioner som lett till att ett stort antal båtar kunnat lämnas för återvinning. Utifrån den lyckade satsningen har ytterligare medel kunnat avsättas.

Havs- och vattenmyndigheten har upphandlat tjänsten att samla in och återvinna fritidsbåtar. Uppdraget har tilldelats Båtskroten AB som använder sig av nätverket Båtretur för att på ett kostnadseffektivt och hållbart sätt samla in och återvinna uttjänta fritidsbåtar.

Havs- och vattenmyndigheten har arbetat med hållbara städinsatser av förlorade fiskeredskap både i Östersjön och utefter västkusten. Då förekomsten av förlorade fiskeredskap finns i utefter hela Sveriges kust så finns ett stort behov av att utöka insatserna till att omfatta fler områden. För att få till stånd ett ökat engagemang gällande arbetet med att kartlägga och städa bottnar från förlorade fiskeredskap behöver information och kunskap om detta problem spridas. Det gäller både att sprida kunskap om att det finns fiskeredskap som bidrar till spökfiske, bästa metod att använda för att få upp dem samt hur de ska tas om hand efter upptag. Det finns även rent administrativa hinder som upphandlingsförfarande, rapportering av förluster och insamlade fiskeredskap med mera. Simrishamns kommun besitter mycket värdefull kunskap och erfarenheter om detta från Interreg-projektet Marelitt Baltic och den metodik som där togs fram, Marelitt Blueprint, som bör spridas till många fler kommuner och aktörer som kan genomföra draggnings-insatser. Projektet är tänkt att ge Simrishamns kommun möjlighet att sprida kunskap internt, till ett antal utvalda kommuner och upphandlade aktörer, fortsätta utveckla metodiken Marelitt Blueprint 2.0 samt bistå med information till utveckling och uppdatering av HaV:s vägledning för draggnings- och upptagsinsatser. Simrishamns kommun ska leda arbetet med kunskapsöverföringen till dessa kommuner eller upphandlade aktörer som i sin tur ska arbeta med att städa förlorade fiskeredskap utefter sin kustlinje.

Havsmiljöinstitutet har på HaV:s uppdrag tagit fram en rapport om Spökfiskets påverkan på fiskeresursen och där det tydligt framkom att draggningsinsatserna behöver bli mer kostnadseffektiva för att de ska vara samhällsekonomiskt lönsamma.

Om ni har frågor kring projektet, kontakta Rebecca Schmatz, rebecca.schmatz@simrishamn.se

Om ni har frågor om regeringsuppdraget, kontakta Anton Höglin, anton.hoglin@havochvatten.se

Havs- och vattenmyndigheten har arbetat med städinsatser av förlorade fiskeredskap både i Östersjön och utefter västkusten. Då förekomsten av förlorade fiskeredskap finns utefter hela Sveriges kust så finns ett stort behov av att utöka insatserna till att omfatta fler områden. För att få till stånd ett ökat engagemang gällande arbetet med att städa bottnar från förlorade fiskeredskap behöver information och kunskap om detta problem spridas. Det gäller både att sprida kunskap om att det finns fiskeredskap som bidrar till spökfiske, bästa metod att använda för att få upp dem samt hur de ska tas om hand efter upptag. Det finns även rent administrativa hinder som upphandlingsförfarande, rapportering av förluster och insamlade fiskeredskap med mera. Simrishamns kommun har mycket värdefull kunskap och erfarenheter om detta från Interreg projektet Marelitt Baltic som de nu under 2022-24 i projektform ska sprida vidare till intresserade eller andra upphandlade aktörer, regioner och kommuner.

Det har upprättats en överenskommelse mellan HaV och Simrishamns kommun gällande kartläggning av historiska förluster och att sprida kunskap om förlorade fiskeredskap till ett antal utvalda kommuner eller kuststräckor. Simrishamns kommun ska leda arbetet med kunskapsöverföringen till dessa kommuner, regioner eller upphandlade aktörer som i sin tur ska genomföra arbetet med att kartlägga och städa förlorade fiskeredskap utefter sin kustlinje. Simrishamns kommun ska även med hjälp av städinsatser bidra till att utveckla Marelitt Blueprint och HaV:s vägledning för hållbara städinsatser.

HaV har under 2022 ingått överenskommelse med Region Halland och Nordanstigs kommun samt upphandlat GN Skog Mark Hav AB för att genomföra hållbara städinsatser efter förlorade fiskeredskap och delta i projektet kunskapsöverföringen enligt Marelitt Blueprint om hållbara städinsatser efter förlorade fiskeredskap.

Om ni har frågor kring projektet, kontakta Rebecca Schmatz, rebecca.schmatz@simrishamn.se

Om ni har frågor om regeringsuppdraget, kontakta Anton Höglin, anton.hoglin@havochvatten.se

Under 2023 har Havs- och vattenmyndigheten gjort det möjligt för aktörer som behöver medfinansiering för projekt att söka bidrag under Europeiska Havs-, fiskeri- och vattenbruks fonden (EHFVF). Projekten ska identifiera och kartlägga områden med förlorade fiskeredskap och även samla in förlorade fiskeredskap.

Finansieringsintyg är nu utfärdade för samtliga aktörer som beviljats medfinansiering, och inga ytterligare medel finns att söka 2023. Nya medel för medfinansiering kommer att anslås under 2024.

Om ni har frågor om regeringsuppdraget, kontakta Anton Höglin, anton.hoglin@havochvatten.se

Havs-och vattenmyndigheten gav kommuner möjlighet genom en utlysning 2022 att söka medel från anslag 1:4 inom sanering och återställning av förorenade områden för att nationellt samla in uttjänta fiskeredskap på land och återvinna dessa i linje med omställningen till en cirkulär och giftfri ekonomi.

Det inkom en ansökan från Sotenäs kommun. Enligt ansökan, som inkom den 1 juni 2022 från Sotenäs kommun, är projektet att driva Fiskereturen2.0, en insamlingstjänst vars syfte är att ta emot uttjänta fiskeredskap som inte längre kan användas eller inte längre behövs för att sedan ta hand om dessa på ett miljöriktigt sätt. Sotenäs kommun har upparbetade kontakter och erfarenheter i det tidigare projektet Fiskereturen och nu kommer projektet vidareutveckla det nationella initiativet för insamling och återvinning av uttjänta fiskeredskap i Fiskereturen 2.0. Projektet förväntas bidra till Havs-och vattenmyndighetens regeringsuppdrag, dnr 911-2022, om insamling och återvinning av fiskeredskap och fritidsbåtar där Havs-och vattenmyndigheten ska lämna en slutlig redovisning av resultatet av uppdraget till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 1 februari 2025. Projektet Fiskereturen 2.0 förväntas också leda till att förstärka det arbete som utförs med att uttjänta fiskeredskap samlas in och sorteras för att möjliggöra återbruk/materialåtervinning och i sista hand energiåtervinning och på så sätt bidra till Sveriges första handlingsplan för plast som ett stort steg för att ligga längst fram i klimatomställningen. Projektet kommer att pågå från 2022-06-01 fram till 2024-11-30.

Om ni har frågor kring Fiskereturen 2.0 uppdrag, kontakta dem på David Fransson david.fransson@sotenas.se

Om ni har frågor om regeringsuppdraget, kontakta Anton Höglin, anton.hoglin@havochvatten.se