Förslag på tydligare regler om små avlopp 2016

Hitta på sidan

I december 2012 fick HaV ett regeringsuppdrag där kostnadseffektiva författningsförslag för små avlopp skulle tas fram. Vår slutrapportering lämnades till regeringen i september 2013. Detta författningsförslag har därefter reviderats och bearbetats och ett förslag till tydligare regler lämnades över till regeringen den 9 september 2016.

Avsikten är att förtydliga regelverket kring små avloppsanläggningar, öka rättssäkerheten och säkerställa anläggningarnas funktion. Miljö- och energidepartementet skickade ut vår rapport ”Tydligare regler för små avloppsanläggningar” med tillhörande konsekvensanalys på remiss till 134 remissinstanser.

Regeringen beslutade 2016 att i nuläget inte gå vidare med de förslag till nya regler som HaV lämnade.

Miljödepartementet skriver till HaV:

Regeringen har inhämtat remissinstansernas synpunkter på HaV:s förslag till tydligare regler för enskilda avlopp. En övervägande del av remissinstanserna ser att det finns ett behov av tydligare regler för enskilda avlopp.

Flera remissinstanser ser dock problem med förslagen, både vad gäller dess tydlighet och effektivitet. Regeringen delar HaV:s och remissinstansernas bedömning att det behövs tydligare regler för enskilda avlopp. Regeringen kommer att återkomma till denna fråga. Tills vidare kommer regeringen inte att gå vidare med förslagen om ändringar i Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH).

Regeringen tillsatte därefter en utredning om hållbara vattentjänster som bland annat ska lämna förslag som ökar åtgärdstakten för enskilda avlopp. Utredningen har överlämnat sitt betänkande till regeringen den 28 maj 2018.

HaV avvaktar resultatet av utredningen Hållbara vattentjänster.

Ladda ner dokument

Konsekvensutredning

Konsekvensanalysen visar att de föreslagna reglerna för små avloppsanläggningar innebär en ökad samsyn och effektivitet för tillsyns- och prövningsmyndigheterna i arbetet med små avloppsanläggningar. För verksamhetsutövarna innebär förslaget bättre förutsättningar för att deras avloppsanläggningar ska fungera som avsett och en ökad likabehandling.

Ökade kostnader i form av avgifter för kontroll kommer att belasta verksamhetsutövarna men de kompenseras väl av de besparingar som kan göras då enklare typer av avloppsanläggningar kan anläggas på platser där risken för övergödning är liten.

Förslaget leder till minskade utsläpp av smittämnen och ett något minskat utsläpp av fosfor. De föreslagna reglerna förväntas ändra efterfrågan, från minireningsverk och fosforavlastande teknik, till källsorterande avlopps och enklare markbaserad rening. Delar av branschen kommer därför gynnas medan vissa företag kommer få en minskad marknad.

Tillägg till rapporten och konsekvensanalysen

Några av paragraferna i förslaget blir straffsanktionerade om man använder det bemyndigande i 9 kap. miljöbalken som vi har angett i konsekvensanalysen. Verksamhetsutövaren skulle därmed kunna dömas till böter eller fängelse i högst två år om han eller hon brutit mot paragraferna av uppsåt eller oaktsamhet. Det har inte varit vår avsikt och vi bedömer inte heller att det är lämpligt. Följderna av att paragraferna blir straffsanktionerade finns därför inte beskrivna i konsekvensanalysen.

De paragrafer som skulle kunna bli straffsanktionerade är 16 a-e §§. Dessa paragrafer ersätter dagens 16 § i miljöbalken och reglerar försiktighetsåtgärder vid anläggandet av nya avloppsanläggningar. Bemyndigandet för att meddela de försiktighetsåtgärder som anges i 16 a-e §§ ligger enligt vår uppfattning i 9 kap. 5 § MB. Dessa paragrafer skulle därmed kunna bli straffsanktionerade enligt 29 kap 8 § p 4. För att undvika detta krävs en följdändring i 29 kap. miljöbalken.

Förtydligande av delar i rapporten

Mening saknas i Ny X §

I paragraf Ny X har meningen ”Om kontrollorganet är typ C enligt ISO/IEC 17020, får service, underhåll och kontroll utföras av samma person.” fallit bort. Den korrekta lydelsen av paragrafen är:

Ny X § Tillsynsbestämmelse, kontroll efter installation Tidigast 12 månader och senast 24 månader efter att en anläggning enligt 13 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd har tagits i drift ska den kontrolleras så att den fungerar i enlighet med drifts- och underhållsinstruktion. Om tillsynmyndigheten har meddelat ett föreläggande om drift ska kontrollen även ske mot detta. Kontrollen ska utföras av ett kontrollorgan som är ackrediterat för uppgiften i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 och lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll. Om kontrollorganet är typ C enligt ISO/IEC 17020, får service, underhåll och kontroll utföras av samma person. Kontrollen ska dokumenteras. Av dokumentationen ska framgå om brister konstaterats vid kontrollen, vad de eventuella bristerna bestod i, samt vilka åtgärder som behöver vidtas eller har vidtagits för att avhjälpa eventuella brister. Verksamhetsutövaren ska lämna in dokumentation av kontrollen till tillsynsmyndigheten senast en månad efter utförd kontroll.

Hänvisningen i 12 a § har blivit fel.

I 12 a § finns en hänvisning till att det enligt X § är förbjudet att släppa ut urin, renat eller orenat toalettavloppsvatten i mark, grund- eller ytvatten vid områden som är känsliga för utsläpp av toalettavloppsvatten. Paragrafhänvisningen har blivit fel och ska inte vara till X § utan till Z §.

Om undantag har medgivits från förbudet att släppa ut toalettavloppsvatten eller urin inom känsliga områden i första stycket 12 a § så är vår avsikt att kravet enligt 16 e § andra stycket ska gälla. Enligt 16 e § ska den förväntade reduktionen av totalfosfor ska vara minst 90 % om utsläppet sker inom ett område som är känsligt för utsläpp av toalettavloppsvatten.

Det är viktigt att notera att vår rapport är ett förslag och tills dess att regeringen meddelar annorlunda är det nuvarande regler som gäller.

Vilka problem ska förslaget lösa?

Målsättningen är att:

  • samla och förtydliga regelverket kring små avlopp för att minska oklarheter i tillämpning
  • öka rättssäkerheten, samsynen och effektiviteten i kommunernas arbete med prövning och tillsyn
  • säkerställa avloppsanläggningarnas funktion.

Vilka förändringar innebär förslaget?

  • kravet på rening av fosfor skärps i områden med övergödningsproblem, och där utsläppen från små avloppsanläggningar står för en betydande del. Däremot sänks kravet på rening av fosfor i områden där risken för påverkan är liten. Reningsnivåerna blir därmed bättre anpassade till risken för påverkan.
  • särskilt känsliga områden pekas ut. Det blir enklare för fastighetsägaren att veta vilken anläggning som kan accepteras på en viss plats. Länsstyrelsen, Vattenmyndigheten eller kommunerna föreslås stå för utpekandet utifrån ett gemensamt bedömningsunderlag vilket också ger en ökad samsyn nationellt.
  • krav på certifiering av de som anlägger avloppsanläggningar, krav på opartisk kontroll vid nyinstallation, samt kontinuerlig kontroll av nya anläggningar i drift. Detta ökar säkerheten i att nya anläggningar klarar de krav som förutsatts vid tillståndsgivningen.
  • för anläggningar dimensionerade för 51-200 pe ställs högre krav på undersökning vid lokalisering och tätare kontinuerlig kontroll, än för de mindre anläggningarna.

Bakgrund till förslaget

Det finns nära en miljon fastigheter i Sverige utan anslutning till kommunalt avlopp, varav cirka 700 000 har vattentoalett.

Många avloppsanläggningar saknar egentlig rening, är felplacerade eller fungerar inte som avsett. De utgör en betydande källa till övergödningen av våra sjöar, hav och vattendrag, samt riskerar att förorena dricksvatten och badvatten.

Regelverket är splittrat och är öppet för tolkningar, vilket motverkar effektivitet och samsyn mellan kommunerna.

Publicerad: 2016-09-12
Uppdaterad: 2024-02-19
Sidansvarig: Webbredaktion