Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

EBSA-områden i Östersjön

Nio områden i Östersjön, inklusive Kattegatt uppfyller CBD:s vetenskapliga kriterier för ekologiska eller biologiskt signifikanta marina områden, och inkluderas i den globala databasen för EBSAs (Ecologically or Biologically Significant marine Areas).

FN konventionen om biologisk mångfald pekade ut nio områden i Östersjön, inklusive Kattegatt som särskilt viktiga för biologisk mångfald vid partsmötet i Sharm El Sheikh, Egypten 17-29 november 2018. Dessa områden uppfyller CBD:s vetenskapliga kriterier för ekologiska eller biologiskt signifikanta marina områden, och inkluderas i den globala databasen för EBSAs. Fem av dessa områden ligger på svenskt vatten, varav tre är gränsöverskridande områden som delas med Finland. Tillsammans utgör de beskrivna områdena 23 procent av Östersjöns yta.

Kartillustration över Östersjön som pekar ut gränserna för de nio EBSA-områdena, exempelvis Norra bottniska viken.

EBSA-områden i Östersjön

Norra Bottniska viken (Sverige-Finland)

  • Arktiska förhållanden, grunt havsområde, sandbottnar
  • Passande för sötvattensarter som tolererar låg salthalt och kallt vatten
  • Lång tid med istäcke gör att området är väldigt viktigt för vikare (Pusa hispida botnica)• Viktigt reproduktionsområde för kustfisk, t ex siklöja (Coregonus albula) och sik (Coregonus lavaretus), samt uppsamlingsområde för vandrande fisk, t ex lax (Salmo salar) och havsöring (Salmo trutta)• Småsvalting (Alisma wahlenbergii), endemisk vattenväxt• Ishavshästsvans (Hippuris tetraphylla), vattenväxt
  • Barklöst sträfse (Chara braunii), kransalg
  • Havslekande harr (Thymallus thymallus), endemisk subpopulation
  • Antalet endemiska och hotade arter är hög:
    • Småsvalting (Alisma wahlenbergii), endemisk vattenväxt
    • Havslekande harr (Thymallus thymallus), endemisk subpopulation• Barklöst sträfse (Chara braunii), kransalg
    • Ishavshästsvans (Hippuris tetraphylla), vattenväxt

Kvarkens skärgård (Sverige-Finland)

  • 10,000 öar och skär,
  • Unika De Geer morän formationer som formades under senaste istiden (10.000 – 8.000 f.Kr)
  • Pågående landhöjning (8 mm/ år) ->Kustnära laguner
  • Övergångszon för sötvattens- och marina-arter
  • Viktigt område för fisk- och fågelarter:
  • Endemisk havslekande harr (Thymallus thymallus)
  • Viktig migrationskorridor för vandrande sik (Coregonus lavaretus s.l.), lax (Salmo salar) och havsöring (Salmo trutta)
  • Viktiga häckningsområden för fåglar, t ex Östersjöpopulationen av Tobisgrissla (Cepphus grylle grylle)

Ålands hav, Åland och Skärgårdshavet (Sverige- Finland)

  • Geomorfologiskt, biologisk and ekologiskt varierande skärgårdsområden:
    • skyddad innerskärgård
    • mellanskärgård med stora öar
    • ytterskärgård med tusentals små öar och skär
  • Ålandshav är ett öppet havsområde med den andra djupaste djuphålan i Östersjön, 300 m
  • En mix av sötvattens-, brackvattens- och marina arter
  • Hundratals laguner, smala sund, grunda vikar, estuarier och våtmarker -> viktiga områden för fisk och fågel
  • Området gynnar viktiga populationer av vikare (Pusa hispida botnica) och gråsäl (Halichoerus grypus)

Östra Finska viken

  • Relativt grunt område (maxdjup 80 m) och låg salinitet (0-5 pp)
  • Hundratals små öar och skär, kustlaguner, boreala smala sund och ett stort öppet havsområde
  • Tydliga tecken från senaste istiden -> ändmoräner, sandstränder, öar med klippor, öar och kluster av oregelbundna block
  • En mix av sötvattens- och marina arter,
  • Hög diversitet of vattenväxter
  • Rikt fågelliv
  • Utrotningshotad population av vikare (Pusa hispida botnica) i Östersjön (under 100 individer)

Innerhavet i Estlands västra skärgård

  • Områdets geologi består av varierande substrat av glacialmoräner
  • Mycket grunt (medeldjup < 4 m); mesta delen av havsbotten är i fotiska zonen
  • Saltgradient -> från noll till 6-7 psu
  • Hög bentisk produktivitet -> mycket viktigt födosöksområde för migrerande arter
  • Stora lösliggande, fri-flytande rödalgssamhällen (Furcellaria lumbricalis)
  • Många obebodda öar och specika isförhållanden -> viktigt för gråsäl (Halichoerus grypus) och vikare (Pusa hispida botnica)

Östersjöns sydöstra grundområden

  • Geomorfologiskt distinkt område: platåer, bankar and laguner
  • Grunt vatten: viktigt habitat för bottensamhällen och kustlinjen en viktig rastplats för sjöfåglar
  • Rev: hög biodiversitet av ryggradslösa djur, fiskar och övervintrande fåglar. Lek- och uppväxtområde för skarpsill, sill, piggvar och flundra.
  • Stora laguner: habitat för migrerande and marina fiskarter. Curonian Lagoon är en viktig regional lek- och återhämtningsområde för staksill (Allosa fallax)

Södra Gotlands tumlareområde (Sverige)

  • Unika utsjöbankar och varierade och diversa kustområden
  • Grunda områden skapar goda förhållanden för hög produktivitet och filtrerande djur, som formar födobasen för plattfisk och stora mängder av övervintrande fåglar
  • Kärnutbredningsområde för akut hotad subpopulation av tumlare (Phocoena phocoena) i Östersjön
  • Viktigt område för knubbsäl (Phoca vitulina vitulina)
  • Huvudsakligt övervintringsområdet för hotad alfågel (Clangula hyemalis)

Fehmarn Bält

  • Huvudpassage för vattenutbyte mellan Östersjön och Atlanten, 70-75 procent av vattenmassorna
  • Flera hotade och skyddade habitat and bottenlevande arter:
  • Regionalt viktigt för islandsmussla (Arctica islandica) (akut hotad)
  • Viktigt område för migrerande arter, t ex västra populationen av tumlare och för migrerande och övervintrande sjöfåglar

Fladen och Stora och Lilla Middelgrund (Sverige)

  • Tre stora utsjöbankar
  • Stor topografisk variation formad av stenar och undervattensklippor
  • Sandbankar and skalgrus ökar diversiteten av habitat
  • Rikt djurliv och algsamhällen (t ex tare) och hög förekomst av sällsynta och hotade arter av bottenlevande djur och fiskar
  • Unika habitat: Bubbelrev och Märlbotten

EBSA-områden globalt

Hittills har 279 EBSA-områden beskrivits och täcker i dag cirka 19 procent av världens havsområden. Utpekande av EBSA områden medför inget krav på skydd eller förvaltning områden, men information om dem kan nyttjas som kunskapsunderlag till exempel i arbetet med havsplanering, skydd av marina områdena och åtgärder för att stärka biologisk mångfald. Områdena är en del i CBD:s globala ansats att beskriva havsområden som är viktiga för biologisk mångfald, särskilt i områden utanför nationell jurisdiktion.

CBD:s vetenskapliga EBSA-kriterier

  • Unika områden (ur ett globalt perspektiv)
  • Livshistoriskt viktiga områden (t ex reproduktions- och uppväxtområde, övervintring, viktiga för rörliga arter)
  • Stor biologisk mångfald (många arter)
  • Område för hotade arter (t ex för vikare, tumlare)
  • Områden som är särskilt sårbara
  • Hög biologisk produktivitet (t ex hög produktion av plankton och fisk)
  • Naturlighet (opåverkat av mänskliga aktiviteter)

Minst ett kriterium ska uppfyllas för att området ska kunna klassas som EBSA.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut