Sök

Behovet av kartor som visar olika arters utbredning har ökat och efterfrågas alltmer vid havsplanering och inom förvaltning.

Ål är en mycket viktig resurs för det svenska kustfisket. Fisket med ålryssjor introducerades i början på 1900 talet och är det fiske längst västkusten som drabbats hårdast av sälskador. Skadefrekvensen varierar mycket från år till år i flera områden längs kusten. De senaste åren har dock skadefrekvensen ökat i de områden där det bedrivs mest fiske. 1999-2000 blev det obligatoriskt att anmäla skador till loggboken för att kunna erhålla sälskadeersättning vilket i sin tur kan ha påverkat rapporteringen nämnvärt.

Nyheter och pressmeddelanden publicerade under 2022. Citera gärna våra pressmeddelande och nyheter, men hänvisa alltid till oss.

Nu kan du läsa den elfte utgåvan av den samlade översikten av fisk- och kräftdjursbeståndens status i våra vatten.

För att bättre anpassa vattenkraften till ekosystemens behov, samverkar Havs- och vattenmyndigheten med Energiforsk i två forskningsprogram för att utveckla funktionella åtgärder.

En undersökning av storskarvens diet har utförts under tre år längs svenska västkusten vid Koster i Norra Skagerrak, Hakefjorden i södra Skagerrak samt Bua i Kattegatt från 1999 till 2002.

Nyheter och pressmeddelanden publicerade under 2023. Citera gärna våra pressmeddelande och nyheter, men hänvisa alltid till oss.

En stor del av Sveriges sötvattensmiljöer är kraftigt påverkade av mänsklig verksamhet såsom vattenkraft, flottning, jordbruk, skogsbruk och påverkan kopplad till infrastruktur och bebyggelse.

Vattenlevande djurs hälsostatus är en viktig och efterfrågad indikator för miljötillståndet i våra vatten. Kunskap om hälsotillståndet hos fisk- och skaldjursbestånd kan visa effekter av klimatförändringar, miljöföroreningar samt främmande arters förekomst och påverkan på ekosystemen.

I denna rapport har vi försökt belysa vad fiskutsättningar har för betydelse ur tre olika aspekter; ekologiska, genetiska och samhällsekonomiska.