Sökresultat

Rapporten är på svenska och engelska. Den dåliga tillgången på torsk i haven i kombination med goda priser har lett till att fiskodlingsindustrin runt om i världen satsar resurser på att utveckla torskodling. Syftet med denna rapport är att sammanställa dagens kunskapsläge rörande torskodling, samt att utvärdera de biologiska, tekniska, ekonomiska och miljömässiga förutsättningarna för odling av torsk i Sverige.

Ålpopulationerna i Europa har minskat kraftigt de senaste 20-30 åren. Detta har lett till att man satt ut stora mängder ålyngel för att upprätthålla ålpopulationen och ålfisket. Detta har i sin tur lett till misstankar att den utsatta ålen, när de nått lekmogen ålder (blankål), inte hittar ut ur Östersjön för vidare färd till lekplatserna i Sargassohavet.

Under de senaste decennierna har fiskare, lokala myndigheter och forskare uppmärksammat minskande bestånd på grund av försämrad yngelproduktion (rekrytering) av framför allt gädda och abborre längs flera kustområden i Egentliga Östersjön.

Oskarshamnsverket vid svenska östersjökusten har producerat elektricitet sedan början av 1970-talet. Etableringen föregicks av biologiska basundersökningar från 1962 och sedan 1990 har den biologiska övervakningen haft en stark inriktning mot effekter på fisk. Dessutom övervakas bottendjurssamhällen och vegetation.

Främmande arter sprider sig i sötvattensmiljön genom avsiktliga utsättningar och oavsiktligt genom till exempel sjöfartstrafikens barlastvatten, rymningar från odlingar och akvarier samt användning av levande agn. Fiskutsättningar utförs för att bevara hotade arter och stammar och för att förbättra fisket. Detta är en omfattande verksamhet, både i Sverige och i övriga världen. 

I ett pilotprojekt har en ny metodik utvecklats för fiskövervakning i större vattendrag. Metodiken, som bygger på en kombination av båtelfiske och horisontell ekolodning, testades under olika miljöförhållanden i Österdalälven (Älvdalens kommun) och i Svartån (Örebro kommun).

Fiskeriverket har på uppdrag av regeringen analyserat vilken inverkan befintliga akvatiska fredningsområden i svenska vatten har haft på bestånd av fisk och kräftdjur. På basen av dessa utvärderingar identifieras kunskapsluckor och dras riktlinjer upp för fortsatta studier av fredningsområden som fiskevårdande åtgärd.

Denna rapport baseras på redovisningen av två separata regeringsuppdrag "Åtgärdsprogram för marina arter och skalddjur" samt "Nationella mål och förvaltningsplaner för lokala stammar" som överlämnades till regeringen den 1 mars 2007.

Befintlig kustfiskövervakning och behov och möjligheter för en regional utveckling av kustfiskövervakningen har diskuterats vid möten mellan Fiskeriverkets Kustlaboratorium och representanter för samtliga kustlän vid Egentliga Östersjön och Västerhavet.

Torskrens från yrkesfisket kastas normalt tillbaka i havet. Skulle man kunna minska havets halter av närsalter och dioxiner om renset istället togs iland? För att undersöka i vilken utsträckning det skulle få någon effekt togs prover på torskrens från svenska fångstområden 2007.