Sökresultat

  1. Publicerad: 14 juni 2018 Uppdaterad: 31 januari 2019

    GIS-stödet har tagits fram för att skapa förutsättningar för en skälig, rättssäker och nationellt likriktad bedömning av skyddsnivå.

  2. Publicerad: 2 oktober 2019 Uppdaterad: 27 september 2022

    Avgränsningar, begrepp, förkortningar och utgångspunkter som används i vägledningen för prövning av små avloppsanläggningar.

  3. Publicerad: 2 oktober 2019 Uppdaterad: 16 juni 2023

  4. Publicerad: 2 oktober 2019 Uppdaterad: 30 november 2023

    För att tillstånd till enskilda avloppslösningar inte ska beviljas förutsättningslöst i områden där det till exempel finns ett kommunalt ansvar enligt LAV behövs en god kommunal VA-planering.

  5. Publicerad: 2 oktober 2019 Uppdaterad: 27 september 2022

    Den befintliga eller blivande verksamhetsutövaren för en liten avloppsanläggning är ofta en enskild fastighetsägare med begränsade kunskaper om vilka regler som gäller och vilken teknik som är lämplig att välja och är därför i stort behov av information. Miljöförvaltningen har skyldighet att ge information. Som handläggare är det samtidigt viktigt att känna till var gränserna för ansvaret går för att inte riskera att träda in i rollen som konsult.

  6. Publicerad: 2 oktober 2019 Uppdaterad: 7 januari 2021

    Sökanden är skyldig att ta fram underlaget för ansökan/anmälan. Miljöförvaltningen är skyldig att skaffa sig tillräckligt med kunskap om förhållandena på platsen där anläggningen ska placeras för att kunna avgöra om inlämnat underlag är tillräckligt och tillförlitligt.

  7. Publicerad: 2 oktober 2019

    Sökanden är skyldig att komma in med det material som behövs för prövningen av ansökan. Miljöförvaltningen har ett ansvar för att se till att ärendet blir tillräckligt utrett, häri ingår att begära in de kompletteringar av ansökan/anmälan som behövs.

  8. Publicerad: 2 oktober 2019 Uppdaterad: 13 december 2023

    Miljöbalken ställer krav på att avloppsvatten ska avledas och renas eller tas om hand på annat sätt så att olägenheter för människors hälsa inte uppstår (9 kap. 7 § MB). Vidare sägs i 2 kap. 3 § att verksamhetsutövaren ska vidta de skyddsåtgärder och iaktta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön.

  9. Publicerad: 2 oktober 2019 Uppdaterad: 31 oktober 2023

    Sammanfattning - strandskydd Strandskyddsfrågan ingår i tillståndsprövningen av ett litet avlopp men prövas av den myndighet som har ansvar för strandskyddsdispenser om det gäller en anmälan. Ligger den planerade avloppsanläggningen inom strandskyddat område ska bedömning göras av om den hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt och/eller om livsvillkoren för växt- och djurlivet väsentligt förändras (7 kap. 15 § MB). Om avloppstillståndet inte medför detta så omfattas avloppsanläggningen inte av förbudet i 15 § och därmed behöver ingen strandskyddsprövning göras. I avloppstillståndet ska det motiveras varför ingen strandskyddsprövning behövs. Behöver en strandskyddsprövning göras måste särskilda skäl finnas för att kunna medge tillstånd till avloppsanläggningen (7 kap. 18 § c-d MB). Finns sådana särskilda skäl behöver inte något särskilt beslut om dispens från strandskyddsbestämmelserna fattas utan denna fråga ska ingå och motiveras i ”det vanliga” avloppstillståndet.

  10. Publicerad: 2 oktober 2019

    Sammanfattning - andra skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken Andra skyddade områden enligt 7 kap MB kan vara till exempel naturreservat, biotopskyddsområde eller nationalpark. För dessa områden finns ett särskilt beslut om skydd samt vilka bestämmelser som gäller för området. Det finns också så kallat generellt biotopskydd för vissa lätt identifierbara biotoper, bland annat alléer, stenmurar och småvatten i jordbruksmark och åkerholmar. Verksamhet eller åtgärder får inte vidtas inom skyddade områden som kan skada natur/kulturmiljön eller kan motverka syftet med skyddet. Om det finns särskilda skäl, får dispens ges i det enskilda fallet. Sådana dispenser prövas av den myndighet som beslutat om skyddet - länsstyrelsen, skogsstyrelsen eller kommunen. Gäller det dispens från generellt biotopskydd till exempel alléer, åkerholmar med mera prövas dessa alltid av länsstyrelsen.