Prioritering av vrak

Hitta på sidan

Vi har fått medel för att bärga miljöfarliga ämnen och spökgarn från fartygsvrak. Bärgningsarbetet är kostsamt och det är viktigt att vi använder medlen till att göra störst miljönytta. Detta gör vi genom att avlägsna hoten mot miljön från de vrak som utgör störst risk.

Vilka vrak prioriteras?

Från och med 2018 får HaV 25 miljoner kronor per år för undersökning och bärgning av olja och spökgarn från fartygsvrak, från Naturvårdsverkets anslag för förorenade områden.

Det finns idag ett 30-tal akut miljöfarliga vrak i svenska vatten men att genomföra oljebärgningsoperationer från vrak är kostsamt. Det gäller därför att göra kvalificerade bedömningar av vilka vrak som skall prioriteras för oljebärgningsoperationer. Då kan vi använda medlen till att göra störst miljönytta genom att avlägsna hoten mot miljön från de vrak som utgör störst risk.

För att hantera miljörisker med de miljöfarliga vraken använder vi oss utav ett riskbaserat arbetssätt. Vi tar med ett flertal faktorer med i beräkningen då vi tar beslut om vilket vrak som olja ska bärgas ifrån, till exempel sannolikheten för att ett vrak skall börja läcka olja, volymen olja som vraket innehåller och vart den oljan som läcker ut troligtvis kommer att hamna.

För att utföra dessa bedömningar använder vi oss utav ett beslutstödsverktyg utvecklat för miljöfarliga vrak, VRAKA.

Verktyget VRAKA

Verktyget är ett probabilistiskt riskhanteringsverktyg för hantering av miljöfarliga vrak. Det är utvecklat av Chalmers Tekniska Högskola och är baserad på ett väletablerat ramverk för riskhantering.

Kopia från power point-presentation. Verktyget VRAKAs olika steg.Förstora bilden

Översikt av VRAKA. I del 1 uppskattas sannolikhet för utsläpp och i del 2 uppskattas konsekvenserna av ett utsläpp (Landquist, H. 2015).

Verktyget är uppdelat i två delar:

  • del 1 - sannolikheten för läckage av olja ifrån ett fartygsvrak uppskattas,
  • del 2 - konsekvenserna av ett utsläpp uppskattas genom att kombinera sannolikheten för utsläpp med effekter på miljön (Fig. 1).
Publicerad: 2017-10-16
Uppdaterad: 2022-12-20
Sidansvarig: Webbredaktion