Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Skräp/marint skräp

Marint skräp

Skräp som slängs i havet eller på annat sätt hamnar där orsakar stora problem både för människor och djur. Fåglar, fiskar och marina däggdjur kan fastna i förlorade fiskeredskap och äta plast som flyter runt i havet i tron att det är föda. Marint skräp orsakar också skador på fartyg och fiskeredskap samt förorenar kust- och strandmiljöer.

Foto: FLPA/Colin Marshall

Foto: Colin Marshall

Nedskräpning i haven är ett miljöproblem som leder till lidande för många marina djur, men det är också ett problem som orsakar stora socioekonomiska konsekvenser.

I Nordsjön dumpas stora mängder skräp varje år. Troligtvis sjunker det mesta till botten, och resten flyter omkring på havsytan eller spolas upp på stränder.

På grund av sitt geografiska läge och omgivande strömmar är Bohusläns kust hårdast drabbad i Sverige av skräp som flyter iland från havet. Städning av stränderna är en stor och återkommande utgift för kommunerna utmed kusten.

Skräp i havet orsakar också skador på fiskeredskap och fartyg. Det kostar svenska fiskare stora summor i reparationskostnader varje år. Fiskare runt Nordsjön tillbringar i genomsnitt 1 till 2 timmar varje vecka med att rensa sina redskap från marint skräp.

Var kommer skräpet från?

En film från det EU-finansierade projektet MARLISCO. Syftet med projektet är att öka allmänhetens kännedom om marint skräp och dess skadeverkningar.

Marint skräp kommer både från land och hav

Beroende på vilken kuststräcka du befinner dig vid varierar förekomsten av skräp.

Majoriteten av det marina skräpet kommer från land, där rekreaktion och turism är en stor bidragande källa. Förpackningar och engångsartiklar som slängs eller glöms kvar på stränder och klippor hamnar i havet om ingen tar hand om det. Även nedskräpning i städer är ett problem, då havet befinner sig längst ner på stegen och blir en mottagare av skräp från land som förs ut till havet via vindar och vattendrag.

I vissa delar av världen är öppna avfallsdeponier är en starkt bidragande orsak till marin nedskräpning. Även i Sverige orsakar brister i avfallshanteringen marint skräp.

Andra källor till marin nedskräpning är den kommersiella sjöfarten, det vill säga passagerar- och lastfartyg. Även fiske- och fritidsbåtar gör sig skyldiga till marin nedskräpning. Havsbaserade aktiviteter som fiskodlingar, vindkraft, oljeriggar och gasinstallationer bidrar också till skräp i världshaven.

Plast står för störst andel av skräpet

Plastföremål utgör den största delen av det marina skräpet och kan bestå av allt från mikroskopiska partiklar till större föremål såsom tunnor, fiskeredskap och kasserade fritidsbåtar.

Den globala produktionen av plast har ökat drastiskt från 0,5 ton per år 1950, till cirka 300 miljoner ton per år i dagsläget, och ju mer plast som produceras desto mer plastavfall hamnar i marina miljöer.

Plast är problematiskt då naturen inte kan bryta ner materialet helt och hållet. Istället bryts den bara ner i mindre och mindre fraktioner tills vi inte längre kan se den med blotta ögat.

Det finns nationell och internationell lagstiftning som förbjuder att plast slängs i haven. Läs mer på Transportstyrelsens webbplats.

Mikroplast

Plastbitar som är mindre än 5 mm i diameter benämns som mikroplast. Mikroplast kan komma från stora plastföremål som under sin nedbrytningsprocess finfördelats till mikrostorlek, men också från produkter som innehåller plastpartiklar, exempelvis hygienartiklar med skrubbande effekt.

Förlorade fiskeredskap

Fiskenät som förlorats i havet och fortsätter att fiska utan att någon vittjar dem kallas vanligen för spökgarn. De orsakar stort lidande för djuren som fastnar i näten och till slut svälter ihjäl. Men problematiken omfattar även andra typer av redskap som exempelvis burar och ryssjor. Svårnedbrytbara konstfibermaterial i moderna fiskeredskap har lett till att problemen ökat på senare tid. Läs mer om vårt och andras arbete mot spökgarn.

Så arbetar vi mot marint skräp

I vårt arbete påverkar vi både svenska och internationella aktörer i riktning att minska tillförseln av skräp till havet. Det innebär bland annat att vi ger ekonomiskt stöd till projekt med syfte att minska nedskräpningen och ta hand om skräpet som redan finns i havet.

Vi deltar aktivt i det arbete som bedrivs på EU-nivå och inom havsmiljökonventionerna Ospar och Helcom. Som ett led i arbetet har konventionerna antagit regionala åtgärdsplaner för att minska mängden marint skräp.

Vårt åtgärdsprogram God Havsmiljö 2020 innehåller fem åtgärder mot marint skräp, varav vi ansvarar för tre:

  • främja en effektiv och hållbar insamling och mottagning av förlorade fiskeredskap, samt förebygga nya förluster
  • ta fram en nationell informationskampanj mot marint skräp riktad mot konsumenter
  • stödja initiativ som främjar, organiserar och genomför strandstädning i drabbade områden.

Det globala perspektivet

Marint skräp återfinns i alla världens hav, och även på platser långt bort från skräpets källor blir havs- och kustmiljöer förstörda av nedskräpningen.

Många länder i världen deltar i eller har egna åtgärdsprogram för att minska förekomsten av marint skräp, trots det fortsätter marint skräp vara ett miljöproblem världen över.

FN:s hållbarhetsmål

I FN:s Agenda 2030 finns 17 globala mål med delmål som på olika sätt ska verka för en hållbar utveckling. Delmål 14.1 syftar till att kraftigt minska mängden skräp som når kust- och havsmiljöer genom att reducera den totala mängden avfall i världen och förbättra sättet det hanteras på, bland annat genom mer återvinning.

Eftersom marint skäp är ett problem som ökar i omfång snarare än minskar är det ett viktigt mål att uppnå till år 2025.

HaV har levererat ett analysunderlag om marint skräp till Regeringskansliet inför FN:s havskonferens 2017 samt beställt och finansierat följande rapport av Havsmiljöinstitutet.

Vad du kan göra själv

Ofta handlar det om enkla lösningar där du som konsument, båtägare och strandbesökare kan göra stor skillnad. Lämna plastskräpet från båtturen eller strandbesöket till återvinning, undvik engångsartiklar eller ersätt dem med andra material.

Till sjöss är det till exempel bättre att rent generellt använda produkter av papp, trä och metall än plast då dessa material inte orsakar lika stor skada på havsmiljön vid en eventuell förlust. Exempel på sådana produkter är pappmuggar och papptallrikar, träbestick, klädnypor i trä och bomullspinnar med pappersskaft.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Skräp/marint skräp

Publicerad: 2014-02-12
Uppdaterad: 2017-06-08

Hjälpte informationen på sidan dig?

Kontakta sidansvarig Webbredaktionen