Vad och vilka omfattas

Extern spårbarhet

När det finns krav på indelning av partier och märkning är det alltid leveranser av fiskeriprodukter mellan företag som avses, så kallad extern spårbarhet. För att den externa spårbarheten ska fungera krävs det att varje företag har fullständig kontroll på sina interna varuflöden av produkter.

Intern spårbarhet

Alla flöden inom ett företag räknas som intern spårbarhet, till exempel från lager till bearbetning och utleverans. Hur denna kontroll ska ske bestämmer varje enskilt företag.

Om du flyttar fiskeriprodukter mellan olika anläggningar, till exempel olika lagerplatser, utan att ägarbyte sker så räknas detta som intern spårbarhet. Inom livsmedelslagstiftningen kan sådan flytt tillhöra den externa spårbarheten och då krävs det särskild dokumentation.

Spårbarhetskraven gäller alla fiskeri- och vattenbruksprodukter som omfattas av kapitel 3 samt alger för livsmedelsändamål i kapitel 12 i tulltaxan och som är fångade av EU-fartyg och först landade och sålda inom EU. Även vattenbruksprodukter inom kapitel 3 och 12 omfattas om de är odlade inom EU:s havsområden. I tabellen nedan finns en förenklad översikt över de produkter som omfattas av kapitel 3 i tulltaxan.

Fiskeri och vattenbruksprodukter som importerats till gemenskapen från tredje land omfattas inte av spårbarhetskraven. I de fall ett nytt parti bildas genom att blanda produkter som omfattas av spårbarhetskraven med produkter som importeras, så omfattas även de importerade produkterna av spårbarhetskraven.

Om du som aktör hanterar de produkter som omfattas enligt ovan så är du skyldig att uppfylla spårbarhetskraven.

Om ditt parti bereds till en produkt som inte längre omfattas enligt ovan, så innebär det att partiet termineras. Termineringar kallas de händelser då partier med fiskeriprodukter inte längre omfattas av spårbarhetskraven. Det kan vara efter vissa typer av beredningar, att de inte längre kan klassas som livsmedel eller att de säljs direkt till konsument. Termineringar hör till den interna spårbarheten, och ska inte rapporteras i spårbarhetssystemet.

Läs mer vad som gäller i följande förordningar:

• EU:s kontrollförordning (EG) nr.1224/2009 enligt lydelsen i
  förordning (EU) nr 2023/2842
  
• Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 artikel 66
• Tulltaxan, kapitel 3
  

Du som fiskare är ansvarig för att inför första försäljning dela upp din fångst i partier, samt att förse förstahandsmottagaren med information som möjliggör partiindelning, märkning och rapportering enligt gällande krav.

Du som driver en vattenbruksanläggning, till exempel fiskodling, har motsvarande krav som en fiskare på att inför första försäljning dela upp dina vattenbruksprodukter i partier, märka dessa, samt att förse köparen med partiinformation.

Förstahandsmottagare är företag registrerade hos HaV som köper eller förmedlar fisk från yrkesfiskarna. Det är bara registrerade förstahandsmottagare som får köpa fiskeriprodukter direkt av fiskare (undantaget slutkonsumenter som köper mindre än 30 kilo på en dag). Läs här hur du registrerar dig som förstahandsmottagare

Förstahandsmottagare är skyldiga att lämna avräkningsnotor och i vissa fall deklarationer om övertagande till HaV. Mycket av den partiinformation som ska lämnas vidare till köparen finns i dessa dokument. Det är förstahandsmottagaren som rapporterar information om det ursprungliga partiet (ursprungsparti) i spårbarhetssystemet. Alla förstahandsmottagare är även skyldiga att ge sålda partier identifikationsnummer som är unika för den relevanta marknaden. Identifikationsnumrets format ska följa internationellt erkända standarder och specifikationer.

Se även rubriken Märkning.

Grossister är företag som köper och säljer till andra grossister och/eller detaljhandeln.

Partiinformationen måste finnas tillgänglig för varje aktör i kedjan. Delningen av informationen kan ske på det sätt som aktörerna tycker är bäst och kommer överens om. Varje aktör måste tillhandahålla informationen till oss på HaV, eller annan myndighet, på begäran.

Se även rubriken Märkning.

Detaljister är företag som säljer till slutkonsumenter. HaV räknar även storhushåll och restauranger som detaljister. Detaljisterna är skyldiga att lämna information till konsumenterna.

Läs mer om reglerna om konsumentinformation i marknadsordningen, kapitel IV:
(EU) nr 1379/2013 Gemensam marknadsordning för fiskeri- och vattenbruksprodukter

Konsumenter får information om fiskeriprodukterna från sin detaljist. Utformning av märkning till konsument varierar beroende på hur fiskeriprodukterna saluförs.

Påverkan på din verksamhet beror på hur du arbetar med spårbarhet. Vissa företag har mer utvecklade processer och IT-stöd än andra, men gemensamt är att alla företag som hanterar produkter som omfattas av spårbarhetskraven behöver säkerställa hela sin varukedja från inköp till utleverans.

Inköp

Kraven på spårbarhet uppstår redan vid inköpstillfället. Ni behöver säkerställa att era leverantörer delar in de produkter ni tar emot i partier, och att dessa partier märks på ett sådant sätt att ni får tillgång till all relevant information. Detta gäller såväl vid inköp från primärproducenter, t.ex. fiskare, som vid handel i grossistledet med svenska och utländska leverantörer.

OBS! Eventuella produkter som inte lever upp till kraven på partiindelning och fysisk märkning får inte saluföras.

Varumottagning

Ni ansvarar för att kontrollera att mottagna partier uppfyller kraven på spårbarhet och att ni får rätt information om dessa. Detta avser den information som är möjlig att kontrollera vid varje givet tillfälle, t.ex. art och beredningsform. Ni ansvarar för att korrigera eventuella avvikelser. En väl utvecklad varumottagning är en förutsättning för korrekt lagerhantering och därmed för såväl intern som extern spårbarhet.
Inköpta partier, inom EU, ska ha unika partiidentiteter (identifikationsnummer) vilka t.ex. kan användas för ankomstregistrering.

Produktion och ompackning

Vid produktion och ompackning är det, under vissa förutsättningar, möjligt att slå samman flera partier till produktionspartier, så länge som spårbarheten kan påvisas. Produktionspartier kan underlätta hanteringen av levererade partier. Det är främst era kunders krav på detaljnivå som eventuellt begränsar möjligheten att använda produktionspartier.

Orderplock

Era kunder har utöver information om art även rätt att få information om till exempel fångstområde, fångstdatum och fångstredskap. Det ställer krav på lagerhantering och att man vid orderplock tar produkter från rätt låda/lagerplats.

Utleverans

Vid utleverans ska partier märkas med rätt information och på ett sådant sätt att det inte råder någon tvekan om vad som utgör ett parti då sampackning sker.

Se även rubriken Märkning.

Ni ska endast rapportera det som omfattas av spårbarhetskraven.

Det finns ingen övre eller nedre storleksgräns för partier.

Att fartyget som fångar fisken är ett "EU-fartyg" (flaggstat inom EU) samt att första försäljningen sker inom EU. Platsen där fisken fångats (fångstområdet) spelar ingen roll. Se bilder för exempel.

EU-fartyg

Icke EU-fartyg

Det är extern spårbarhet så länge det sker en försäljning mellan två företag (två organisationsnummer).

Ni ska inte rapportera in att ni mottagit eller försäljer produkter som inte berörs av spårbarhetskraven.

Omfattas ej.

Fiskeriprodukter från insjöar och exempelvis älvar ingår inte i de utökade spårbarhetskraven, så dessa produkter ska inte rapporteras i spårbarhetssystemet.

Produkter som av verksamhetsansvarig klassas som icke-livsmedel omfattas inte av spårbarhetskraven.

Nej, det är endast förstahandsmottagare som köper fiskeriprodukter direkt från fiskare, samt aktörer som köper odlade produkter direkt från vattenbrukare, som ska rapportera ursprungsparti i spårbarhetssystemet. Inköp från andra EU-länder (införsel) ska inte rapporteras.

Detaljisten har inget rapporteringskrav och har därmed inget krav att koppla upp sig mot SBS. HaV förstår att det finns fördelar med att detaljisten har åtkomst till data i SBS, men i dagsläget har HaV inte kapacitet att förvalta en sådan åtkomst. Orsaken är att HaV inte har den administrativa kapaciteten och tekniken för att på ett säkert sätt ge behörighet till så många användare. HaV diskuterar dock gärna framtida möjliga lösningar för en säker åtkomst även för detaljister.

Syftet med de utökade spårbarhetskraven är att säkerställa att upptaget av fisk ej överskrider kvoterna och att konsumentinformationen är sann. Importer av viltfångade fiskeriprodukter från tredje land har redan idag ett krav på spårbarhet på sig genom systemet med fångstintyg som måste medfölja importdeklarationen. Det är flaggstaten som utformar fångstintyg och därmed säkerställer spårbarheten till fångstledet.

När ett parti (eller delar av) lämnar tulltaxa 03 så omfattas den inte längre av spårbarhetskraven. Dock ska händelsen som sådan rapporteras till HaV genom att du rapporterar en terminering av partiet. Försäljningar till slutkonsument ska också termineras i spårbarhetssystemet. Se bild.

Se även Vilka produkter ingår i tulltaxa 03 – och omfattas därav av spårbarhetskraven? samt Vad är en terminering?

Företag A måste registrera sig.

Registreringsskyldigheten i 5 § spårbarhetsföreskrifterna (HVMFS 2017:14) utgår från ett företag, det vill säga ett organisationsnummer. Med detta menas en fysisk eller juridisk person som driver eller innehar ett företag som bedriver verksamhet som har samband med produktion, beredning, försäljning, distribution av eller detaljhandel med fiskeri- och vattenbruksprodukter i något skede (se artikel 4.19 i kontrollförordningen). Om de två anläggningarna A respektive B har olika organisationsnummer så ska båda vara registrerade, under förutsättning att de i övrigt omfattas av spårbarhetsföreskrifterna. Registreringsskyldigheten påverkas alltså inte av om företagen till exempel samarbetar i fråga om fakturahantering, rapportering eller om de båda i sin tur ägs av samma företag.