Bakgrund
EU har utökade krav på spårbarhet för fiskeri- och vattenbruksprodukter utöver de krav som finns för livsmedel generellt. Syftet är att uppnå förbättrad kontroll av upptaget av fisk, samt att förse konsumenterna med säkrare information om fångsten och dess ursprung.
På grund av problem med att få in korrekta uppgifter om fångst av fisk i haven infördes spårbarhetskraven som komplement till fiskarens och förstahandsmottagarens rapportering. Detta så att uppgifter i senare led också kan användas för att kontrollera fångsterna.
Spårbarhet möjliggörs genom att fiskeri- och vattenbruksprodukter delas in i partier inför första försäljningen, och att dessa partier går att följa fram till detaljhandelsledet.
Aktörerna är skyldiga att ha ett system för att dela information om partierna och försäljningarna sinsemellan. De flesta av uppgifterna ska framgå av den märkning som leverantören är skyldig att göra.
I Sverige har Havs- och vattenmyndigheten (HaV) infört ett spårbarhetssystem. Spårbarhetssystemet är ett IT-system där aktörer ska lämna uppgifter om de partier som upprättas inför första försäljningen, så kallade ursprungspartier.
I vår dokumentation används genomgående uttrycket ”spårbarhetssystem” som avser den dokumentation och hantering av fiskeriprodukter för att aktörer ska leva upp till de krav som reglerna om spårbarhet omfattas av. Från indelning av fiskeriprodukter i partier, fysisk märkning av partier samt den informationsöverföring som ska ske mellan företagen.
Den obligatoriska rapporeringen, genom HaV:s e-tjänst, gäller ursprungspartier av fiskeri- och vattenbruksprodukter, för:
- Förstahandsmottagare som köper direkt från fiskare
- Auktioner eller andra som förmedlar försäljning åt fiskare eller vattenbrukare
- Livsmedelsföretagare som köper odlade produkter från primärproducenter
För övriga händelsetyper (inköp eller annat övertagande av ägandet av parti, bildande av produktionsparti, försäljning eller annan överlåtelse av ägandet av parti och terminering) måste du ha egna system och förfaranden på plats för att få information från dina leverantörer, lämna information till dina kunder och lagra uppgifterna. Informationen behöver inte vara digital, men den ska dokumenteras och sparas för att kunna lämnas digitalt till HaV på begäran. Det gäller även information som rör intern spårbarhet.
Här följer en kortfattad beskrivning av de förordningar och föreskrifter som reglerar kraven på spårbarhet.
Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om spårbarhet för vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter, HVMFS 2017:14
Föreskrifterna innehåller bestämmelser kring hur EU:s krav på spårbarheten av vissa fiskeri- och vattenbruksprodukter ska säkerställas i Sverige. Bestämmelserna riktar sig främst till aktörer i handelskedjan från de som köper av fiskare eller vattenbrukare och fram till de som säljer till detaljhandelsledet. Vissa bestämmelser berör även fiskare, vattenbrukare och detaljhandelsföretag. Föreskrifterna reglerar bland annat:
- Spårbarhetsaktörers registrering till spårbarhetsdatabasen
- Hur informationsöverföring ska ske mellan aktörer och till HaV, och vad den ska innehålla
- Vilka händelser som aktören ska lämna uppgifter om och hur partier ska märkas vid leverans.
- Hur anslutning av aktörers IT-system till HaV:s spårbarhetsdatabas ska ske
- Vilka aktörer och vilka fiskeri- och vattenbruksprodukter som omfattas
Förordning (EG) nr 1224/2009 (kontrollförordningen)
Kontrollförordningen ger de grundläggande bestämmelserna om kontrollen av saluföringen inklusive kraven på spårbarhet för fiskeri- och vattenbruksprodukter. Artikel 58 reglerar att fiskeri- och vattenbruksprodukter från havet ska vara spårbara i alla led från fångst/skörd till detaljhandelsledet. Fisk fångad eller odlad i sötvatten omfattas inte. Vidare gäller att produkter som säljs på marknaden ska vara lämpligt och synligt märkta. För att garantera spårbarhet gäller även att partier med fiskeri- och vattenbruksprodukter endast får slås ihop eller delas efter första försäljning, om det är möjligt att spåra dem tillbaka till fångst- eller skördestadiet. Varje medlemsstat får ha sina egna system för spårbarhet men medlemsstaterna ska samarbeta med varandra för att inte spårbarhetsinformation förloras när handel över landsgränser sker.
Genomförandeförordning (EU) nr 404/2011 (genomförandeförordningen).
För att tydliggöra kontrollförordningens krav finns en genomförandeförordning. Förordningen reglerar utförligt och praktiskt hur spårbarhet ska säkerställas och anger tidsgränser för när vissa fiskeriprodukter ska vara spårbara. Från och med den 1 januari 2015 ska alla berörda fiskeri- och vattenbruksprodukter vara spårbara i enlighet med kontrollförordningens krav
Förordning (EG) nr 178/2002
Förordningen omfattar allmänna principer och krav för livsmedel och foder inklusive krav på spårbarhet. Förordningen reglerar i artikel 18 att livsmedel ska kunna spåras genom produk¬tions-, bearbetnings- och distributionskedjan. Företagarna ska kunna ange från vem de har köpt ett livsmedel respektive till vem de själva har levererat sina produkter. Vidare ska livsmedel som säljs på marknaden vara märkta eller identifierade för att underlätta spårbarhet.
Genomförandeförordning (EU) nr 931/2011
Förordningen är en genomförandeförordning till förordning 178/2002 och avser detaljerade bestämmelser om spårbarhetsinformation för livsmedel av animaliskt ursprung.
Förordning (EU) nr 1379/2013 (marknadsordningen)
Den nya marknadsordningen för fisk ersätter rådets förordning (EG) nr 104/2000 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter. Jämfört med gällande regler utökas reglerna om konsumentinformation och märkning. Dessutom gäller reglerna även för sjögräs och alger. Reglerna om konsumentinformation finns i artiklarna 35-39.
Övriga bestämmelser som rör livsmedel generellt finns på Livsmedelsverkets hemsida.
I oktober 2020 gav regeringen i uppdrag till Statskontoret att utvärdera det svenska spårbarhetssystemet för fiskeri- och vattenbruksprodukter. I september 2021 lämnade Statskontoret in sin utvärdering till regeringen, som kan läsas på Statskontorets hemsida. HaV svarade på utvärderingen i ett PM
Pdf, 943.3 kB. .
HaV fick därefter i uppdrag av regeringen att, med utgångspunkt i Statskontorets rapport, analysera och genomföra förbättringar i spårbarhetssystemet. I februari 2025 började nya regler gälla där aktörerna själva ska upprätta system för dokumentering och hantering av spårbarhetsinformation. Det är endast ursprungspartier som är obligatoriska att rapportera till HaV för de prodikter som omfattas av regelverket.