Aktuellt • 1 april 2026
Sveriges första nationella förteckning över invasiva främmande arter
Idag, den 1 april, har regeringen tagit beslut om en nationell förteckning och en ny förordning för invasiva främmande arter. Den nya förordningen träder i kraft den 15 maj.
.JPG)
Sjögull är en av de vattenlevande arterna som nu finns på den nationella förteckningen över invasiva främmande arter. Foto: Peter Olsson Scholz
Syftet med den nationella förteckningen är framför allt att vi ska kunna sätta in åtgärder mot arter som är problematiska för Sverige, men som inte finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter.
– Ett sätt att förhindra att arterna sprider sig till, eller inom, Sverige är att förbjuda handel med dem, säger Lina Tomasson, nationell samordnare för vattenlevande invasiva främmande arter på Havs- och vattenmyndigheten.
Den nationella förteckningen är del av en ny, uppdaterad svensk förordning om invasiva främmande arter. Tidigare har riksdagen beslutat om relaterade mindre lagändringar.
För arterna på den nationella förteckningen blir det generellt förbjudet att avsiktligt:
- föra in i landet
- hålla, inte heller i sluten förvaring
- föda upp, inte heller i sluten förvaring
- transportera, utom till en anläggning i samband med utrotning
- släppa ut på marknaden
- använda eller utbytas
- tillåta reproducera sig, växa eller odlas, inte heller i sluten förvaring, eller
- släppa ut i miljön.
Regeringen har beslutat om ett undantag för icke offentliga, till exempel privata, fastighetsägare gällande arterna på den nationella förteckningen. De omfattas inte av förbudet mot att tillåta dessa arter att reproducera sig och växa på fastigheten (delar av punkt 7 ovan). Dock ska fastighetsägaren vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att dessa landlevande arter och vattenlevande arter i slutna vattensamlingar på en fastighet sprider sig från fastigheten.
Arterna på den nationella förteckningen
Av de 34 arterna på den nationella förteckningen är 25 arter vattenlevande och 9 landlevande.
– Många av de vattenlevande arterna är arter som idag inte finns i svensk natur, så kallade dörrknackararter. Det är till exempel arter som finns i våra grannländer och som vi har god vetenskaplig grund till att tro att de skulle orsaka skada på ekosystemen här om de etablerar sig, säger Lina Tomasson.
Vattenlevande arter på den nationella förteckningen
- Vattenpest (Elodea canadensis)
- Sjögull (Nymphoides peltata)
- Brun dvärgmal (Ameiurus nebulosus)
- Silverruda (Carassius gibelio)
- Muksun (Coregonus muksun)
- Peledsik (Coregonus peled)
- Marmorkarp (Hypophthalmichthys nobilis)
- Prickig dvärgmal (Ictalurus punctatus)
- 10 stycken Väderfiskar (Misgurnus spp.)
- Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus)
- Puckellax (Oncorhynchus gorbuscha)
- Knölskallelöja (Pimephales promelas)
- Storhuvad smörbult (Ponticola kessleri)
- Amerikansk hummer (Homarus americanus)
- Apelsinläpp (Rapana venosa)
- Kinesisk dammussla (Sinanodonta woodiana)
Landlevande arter på den nationella förteckningen
- Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) artfakta.se
- Sandlupin (Lupinus nootkatensis) artfakta.se
- Vresros (Rosa rugosa) artfakta.se
- Kaukasiskt fetblad (Phedimus spurius) artfakta.se
- Sibiriskt fetblad (Phedimus hybridus) artfakta.se
- Strandkotula (Cotula coronopifolia) artfakta.se
- Spärroxbär (Cotoneaster divaricatus) artfakta.se
- Kanadensiskt gullris (Solidago canadensis) artfakta.se
- Höstgullris (Solidago gigantea) artfakta.se
Här kan du läsa mer om den nationella förteckningen och EU--förteckningen.
Fler nyheter
-
Aktuellt • 2026-11-04
Havs- och vattenmyndigheten har sett över och reviderat sitt beslut från 2006 om vilka hamnar som ska vara riksintresse för yrkesfiske.
-
Aktuellt • 2026-11-03
Välkommen att lämna synpunkter på förslaget om uppdatering av Sveriges åtgärdsprogram för havsmiljön. Förslaget innehåller en rad åtgärder för att förbättra havsmiljön i både Nordsjön och Östersjön. Samrådet pågår från den 1 november 2026 till den 30 april 2027.
-
Aktuellt • 2026-10-29
Vart sjätte år görs en översyn av de normer som beskriver vad som krävs för att havsmiljön ska nå upp till god miljöstatus (miljökvalitetsnormer) och de indikatorer som beskriver vad som ska mätas. Efter översynen bedöms också om normerna följs eller inte. Nu har Havs- och vattenmyndigheten sammanställt den senaste bedömningen.
