Aktuellt • 1 april 2026
Sveriges första nationella förteckning över invasiva främmande arter
Idag, den 1 april, har regeringen tagit beslut om en nationell förteckning och en ny förordning för invasiva främmande arter. Den nya förordningen träder i kraft den 15 maj.
.JPG)
Sjögull är en av de vattenlevande arterna som nu finns på den nationella förteckningen över invasiva främmande arter. Foto: Peter Olsson Scholz
Syftet med den nationella förteckningen är framför allt att vi ska kunna sätta in åtgärder mot arter som är problematiska för Sverige, men som inte finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter.
– Ett sätt att förhindra att arterna sprider sig till, eller inom, Sverige är att förbjuda handel med dem, säger Lina Tomasson, nationell samordnare för vattenlevande invasiva främmande arter på Havs- och vattenmyndigheten.
Den nationella förteckningen är del av en ny, uppdaterad svensk förordning om invasiva främmande arter. Tidigare har riksdagen beslutat om relaterade mindre lagändringar.
För arterna på den nationella förteckningen blir det generellt förbjudet att avsiktligt:
- föra in i landet
- hålla, inte heller i sluten förvaring
- föda upp, inte heller i sluten förvaring
- transportera, utom till en anläggning i samband med utrotning
- släppa ut på marknaden
- använda eller utbytas
- tillåta reproducera sig, växa eller odlas, inte heller i sluten förvaring, eller
- släppa ut i miljön.
Regeringen har beslutat om ett undantag för icke offentliga, till exempel privata, fastighetsägare gällande arterna på den nationella förteckningen. De omfattas inte av förbudet mot att tillåta dessa arter att reproducera sig och växa på fastigheten (delar av punkt 7 ovan). Dock ska fastighetsägaren vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra att dessa landlevande arter och vattenlevande arter i slutna vattensamlingar på en fastighet sprider sig från fastigheten.
Arterna på den nationella förteckningen
Av de 34 arterna på den nationella förteckningen är 25 arter vattenlevande och 9 landlevande.
– Många av de vattenlevande arterna är arter som idag inte finns i svensk natur, så kallade dörrknackararter. Det är till exempel arter som finns i våra grannländer och som vi har god vetenskaplig grund till att tro att de skulle orsaka skada på ekosystemen här om de etablerar sig, säger Lina Tomasson.
Vattenlevande arter på den nationella förteckningen
- Vattenpest (Elodea canadensis)
- Sjögull (Nymphoides peltata)
- Brun dvärgmal (Ameiurus nebulosus)
- Silverruda (Carassius gibelio)
- Muksun (Coregonus muksun)
- Peledsik (Coregonus peled)
- Marmorkarp (Hypophthalmichthys nobilis)
- Prickig dvärgmal (Ictalurus punctatus)
- 10 stycken Väderfiskar (Misgurnus spp.)
- Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus)
- Puckellax (Oncorhynchus gorbuscha)
- Knölskallelöja (Pimephales promelas)
- Storhuvad smörbult (Ponticola kessleri)
- Amerikansk hummer (Homarus americanus)
- Apelsinläpp (Rapana venosa)
- Kinesisk dammussla (Sinanodonta woodiana)
Landlevande arter på den nationella förteckningen
- Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) artfakta.se
- Sandlupin (Lupinus nootkatensis) artfakta.se
- Vresros (Rosa rugosa) artfakta.se
- Kaukasiskt fetblad (Phedimus spurius) artfakta.se
- Sibiriskt fetblad (Phedimus hybridus) artfakta.se
- Strandkotula (Cotula coronopifolia) artfakta.se
- Spärroxbär (Cotoneaster divaricatus) artfakta.se
- Kanadensiskt gullris (Solidago canadensis) artfakta.se
- Höstgullris (Solidago gigantea) artfakta.se
Här kan du läsa mer om den nationella förteckningen och EU--förteckningen.
Fler nyheter
-
Aktuellt • 2026-06-01
Havsöringen i Dalälven befinner sig i ett utsatt läge. Påverkan från vattenkraft har kraftigt begränsat den naturliga reproduktionen och beståndets fortlevnad är idag beroende av odling och utsättningar av havsöring. Nu redovisar Havs- och vattenmyndigheten (HaV) till regeringen om förutsättningarna för att värna beståndets genetiska integritet och fortlevnad i Dalälven.
-
Aktuellt • 2026-05-29
Det internationella havsforskningsrådet (ICES) presenterade den 29 maj 2026 sin vetenskapliga rådgivning för kvoterade fiskbestånd i Östersjön. Råden kommer att utgöra underlag för kommissionens kommande förslag och beslut om kvoter inför 2027 års fiske.
-
Aktuellt • 2026-05-20
97 procent av de 480 svenska EU-baden har utmärkt, bra eller tillfredsställande badvattenkvalitet. 82 procent av EU-baden har fått klassificeringen utmärkt badvattenkvalitet. Det visar Havs- och vattenmyndighetens rapport ”Sveriges badvattenkvalitet – inför badsäsongen 2026”.
