Åtgärdsfaktablad 1 - Främmande arter

Ett pilotprojekt behövs för att utveckla metoder för kontroll och lokala reduceringsåtgärder av invasiva främmande arter. Metoder i syfte att hålla en etablerad art eller nyligen introducerad art under kontroll eller för att lokalt reducera bestånd i utvalda miljöer krävs för att miljökvalitetsnorm C.1 ska kunna nås. I dagsläget är erfarenheterna av sådana åtgärder begränsade.

C.1 (HVMFS 2012:18, bilaga 3)

Havs- och vattenmyndigheten

• tar fram ramar för pilotprojekt,
• har det övergripande ansvaret för att utveckla nödvändiga metoder samt
• har det samordnande ansvaret för arbetet nationellt.

I många fall har invasiva främmande arter blivit så spridda och etablerade i naturen att det är svårt att utrota dem. Däremot kan man behöva begränsa dem för att minimera skadorna på miljön eller socioekonomiska värden. Ett pilotprojekt ska utveckla tekniskt genomförbara metoder för kontroll och lokal reducering av vissa invasiva främmande arter samt utvärdera dess effekt.

Metoderna ska vara proportionerliga i förhållande till dess miljöpåverkan, baseras på en kostnadsnyttoanalys samt ta hänsyn till icke-målarter och deras livsmiljöer.

Ursprungligt genomförande start och avslut: 2016 – 2021.

Åtgärden fortsätter genomföras i det uppdaterade åtgärdsprogrammet 2022-2027.

EU:s förordning om invasiva och främmande arter (1143/2014)

Förordning om invasiva främmande arter (2018:1939)

Åtgärden har en koppling till

• Ett rikt växt och djurliv
• Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Förebyggande åtgärder är det viktigaste och mest kostnadseffektiva i att förhindra spridning och etablering av invasiva främmande arter. Detta är något man ska sträva efter, men det är dock inte alltid möjligt. I de fall man inte hinner sätta in snabba åtgärder mot en invasiv främmande art och den lyckas etablera sig gäller det att minimera skadorna genom att försöka begränsa antalet och utbredningen lokalt. Erfarenheter av metoder för att utrota och/ eller begränsa spridningen av främmande invasiva arter är begränsade eller saknas, särskilt i vattenmiljöer.

Åtgärder för att reducera bestånd kan även vara aktuellt ur ett socioekonomiskt perspektiv.

Åtgärden genomförs i kustvatten i Nordsjön och Östersjön. Projekt av lokal karaktär, men resultat ska tas till vara nationellt och även kunna delas med grannländer. Behovet av dessa metoder är särskilt stort i hotade livsmiljöer, områden med hög biologisk diversitet, eller andra områden med höga naturvärden, för att minska påverkan av invasiva främmande arter.

Enligt bland annat artikel 19 i EU:s förordning om invasiva främmande arter (1143/2014) ska medlemsstaterna infört effektiva hanteringsåtgärder

Information och erfarenheter kan delges andra länder där arten utgör, eller kan bli, ett problem.

Möjliga positiva bieffekter

• Den biologiska mångfalden bevaras genom att bland annat arter och ekosystem gynnas, särskilt i områden med höga naturvärden och relaterade ekosystemtjänster.
• Positiva effekter för turism och rekreation, bland annat sportfiske, sportdykning och bad.

Kostnads-nyttoanalys och kostnadseffektivitet har analyserats, se kapitlet Samhällsekonomiska konsekvenser av åtgärdsprogrammet i Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:30, God havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön.