Vatten – basen i den blå ekonomin

Hitta på sidan

Haven och kustområdenas vatten, men även sjöar och vattendrag är en oumbärlig resurs. De skapar stora och växande möjligheter för företag, regioner och länder. Innovationer och miljötekniska framsteg kan bidra till att vi kan nyttja – utan att överutnyttja – havet och dess resurser.

Växande verksamheter

Vatten är inte bara en hemvist för djur och växter och vårt mest betydelsefulla livsmedel. Vatten är också en ytterst viktig samhällsresurs och basen för det som ofta kallas den blå ekonomin. Det är ett begrepp som fått allt större spridning på senare år. Det handlar om verksamheter som utgår från hav och vatten, som fiske, sjötransporter, turism, vattenbruk, energiproduktion och bioteknik för att nämna några. Flera av dessa verksamheter spås växa snabbt i framtiden. Fiskodling är ett exempel. När den naturliga fisktillgången i hav och sjöar minskar, blir odlad fisk allt viktigare för att få fram livsmedel och protein till världens ökande befolkning. HaV har här det nationella ansvaret för att ge tillsynsvägledning för vattenbruk inom miljöbalkens område.

Laxöringar i fiskodling. Foto: Eva S Andersson

Laxöringar i fiskodling. Foto: Eva S Andersson

Ger mat och näringsämnen

Ett annat exempel är odling av makroalger, som kan ge både mat och värdefulla näringsämnen. Makroalger växer snabbare än landväxter och är därmed effektivare på att fånga in koldioxid. Odling i havet kräver inte gödning, bekämpningsmedel eller konstbevattning och tar heller inte värdefull jordbruksmark i anspråk. Inom den marina biotekniken utvecklas bland annat bioprocesser, där mikroorganismer och enzymer används för att producera kemikalier, material eller bioenergi.

Blåstång kan ätas rå direkt från havet, torkas, kokas eller användas i inläggningar. Foto: Monica Forsell/HaV

Blåstång kan ätas rå direkt från havet, torkas, kokas eller användas i inläggningar. Foto: Monica Forsell/HaV

Vattenkraften får moderna miljövillkor

Många av Sveriges stora älvar är sedan länge reglerade på grund av storskalig vattenkraft. Ur klimatsynpunkt är vattenkraft bra, men utbyggnaden av kraftverken har förstört möjligheten för lax och andra fiskarter att vandra och leka. HaV och andra myndigheter har tillsammans arbetat länge med en nationell plan, NAP, för att skapa moderna miljövillkor för vattenkraften. I juni 2020 tog regeringen beslut om prövningsgrupper och tidsplan för omprövningar av svensk vattenkraft. Arbetet ska på lång sikt leda till både största möjliga nytta för vattenmiljön och en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel.
Regeringen har nu beslutat att arbete ska pausas under ett år med start i början av 2023.

Klimatanpassad energiproducent

Havet väntas också få en allt viktigare roll som klimatanpassad energiproducent. Förutom vindkraften är energi som utvinns ur havsströmmar, vågor och tidvatten både förnybar och koldioxidsnål. Längre fram i tiden kan havet bli plats för helt nya typer av aktiviteter. Det finns flera tänkbara nya industrier och aktiviteter som kan äga rum på internationellt vatten i framtiden, om 30-50 år. Det visar en rapport som HaV låtit ta fram inför kommande FN-förhandlingar.

Vindkraftverk i Öresund vid Köpenhamn. Foto: André Maslennikov/Azote

Vindkraftverk i Öresund vid Köpenhamn. Foto: André Maslennikov/Azotelibrary.com

Framtida exploatering i områden utanför nationell jurisdiktion

Havsplaner – så använder vi havet effektiv och hållbart

I december 2019 lämnade HaV över ett förslag till havsplaner – för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet – till regeringen. I korthet kan man säga att vi visar hur havet kan användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden. Konkret kan det handla om var havsbaserade vindkraftverk bör placeras, var elkablar kan dras och hur yrkesfisket kan utvecklas. Vi har lagt stor vikt vid totalförsvarets intressen. I februari 2022 fattade regeringen beslut grundat på våra förslag. Samtidigt fick vi – tillsammans med en rad andra myndigheter – ett utökat uppdrag där vi ska peka ut nya områden som är lämpliga för energiutvinning. Målet är att ytterligare 90 terawattimmar årlig elproduktion ska kunna möjliggöras.

Fritidsfiske – en stor affär

Fritidsfiske är en viktig del av den blå ekonomin och något som många svenskar ägnar sig åt – och lägger mycket pengar på. Att fritidsfiske är så populärt beror på att Sverige är ett land rikt på sjöar, vattendrag och kustvatten. Vår unika allemansrätt och svenskarnas generellt stora intresse för friluftsliv är en annan förklaring.
Undersökningar som Statistiska centralbyrån, SCB, gör på uppdrag av HaV, visar att fritidsfisket ökade markant både 2019 och 2020. 1, 7 miljoner svenskar fiskar, oftast efter gädda. Fritidsfiskets sammanlagda utgifter inklusive investeringar var omkring 15,3 miljarder kronor under 2021. Exklusive större inköp/investeringar uppgår summan till cirka 5,6 miljarder kronor.

Varje år fiskar cirka 1,7 miljoner svenskar i åldrarna 16-80 år någon gång i antingen havet, sjöar eller andra vattendrag. En tredjedel av dessa är kvinnor. Foto: Maja Kristin Nylander

Varje år fiskar cirka 1,7 miljoner svenskar i åldrarna 16-80 år någon gång i antingen havet, sjöar eller andra vattendrag. En tredjedel av dessa är kvinnor. Foto: Maja Kristin Nylander

jajaFörstora bilden

Klicka för större bild

Stabila ekosystem krävs

För en hållbar blå ekonomi krävs först och främst friska, välskötta och stabila ekosystem. Därutöver måste innovationer och miljötekniska framsteg bidra till att vi kan nyttja – utan att överutnyttja – havet och dess resurser. HaV har en pådrivande och samlande roll inom utvecklingen av en blå tillväxt i Sverige i nära samarbete med regeringskansliet, VINNOVA, Energimyndigheten och Tillväxtverket. Arbetet bottnar i EUs strategi för blå tillväxt. Den har öppnat för ett nytt sätt att se på havet som en resurs, samtidigt som den lyfter upp det kritiska miljötillståndet i våra hav på den politiska agendan.

Blå tillväxt och miljöinnovationer - havet som en resurs

Publicerad: 2020-08-28
Sidansvarig: Webbredaktion