Algblomning

Algblomning är i grunden en naturlig process som inträffar under vår och höst. Men övergödning och kanske även överfiske av våra hav och sjöar har lett till allt kraftigare algblomningar, särskilt under högsommaren. När växtplankton massförökas kallas det algblomning.

Vissa arter av växtplankton och cyanobakterier bildar gifter (toxiner) som kan ge negativa hälsoeffekter hos djur och människor. Ett exempel är cyanobakterien Nodularia spumigena (katthårsalg) som är vanligt förekommande i Östersjön och Bottenhavet. Giftigheten varierar och laboratorieanalys krävs för säker bestämning.

Algblomningarna kan ge hudirritation i samband med bad och utgöra en hälsofara främst för små barn och husdjur. Det är i därför klokt att undvika bad vid kraftig algblomning för inte riskera att få i sig vattnet.

Använd inte vatten med algblomning till matlagning eftersom kokning inte förstör gifterna. Se SVA:s web om risk för hälsoeffekter för husdjur och boskap, samt Folkhälsomyndighetens sida om algtoxiner och symptom.  

Andra planktonarter (till exempel. Dinophysis acuminata, Alexandrium spp.) påverkar inte människor direkt, men när de förekommer rikligt i musslor som sedan äts av människor kan allvarliga hälsoeffekter uppstå. Därför avråds allmänheten från att plocka själva för konsumtion. Livsmedelsverket utför regelbundna kontroller av musslor. Musslor som säljs i handeln skall alltid vara kontrollerade.

Algblomning kan också orsaka fiskdödlighet, genom exempelvis algtoxinerna, eller de låga syrehalter som uppstår när algblomningen ruttnar.

Läs SMHI:s frågor och svar om alger, samt mer från SMHI om alger.

Under perioder av lugnt väder och hög vattentemperatur kan plankton samlas i ytvattnet. Ytvattnet färgas då i olika nyanser av blågrönt eller brunt och kan fläckvis bli grynigt eller strimmigt och näst intill ogenomskinligt - resultatet liknas ofta vid rabarbersoppa.

Vattnet täcks av en hinna eller klumpar och kan även vara kraftigt grumlat av små trådar eller gryn. Om siktdjupet i vattnet är mindre än en meter är det en varningssignal om att koncentrationen av alger kan vara hög.

Allt grumligt är dock inte algblomning. Losslitna alger och ansamlingar av pollen kan ibland likna algblomning.

Överskott av näringsämnena fosfor och kväve i vattnet ger upphov till övergödning och algblomningar.

Mänskliga aktiviteter som utsläpp av avloppsvatten som förbränning av fossila bränslen och högintensivt jordbruk är några av övergödningens orsaker.

Ha respekt för algblomningar men var inte rädd. Välj i första hand badplatser med god vattenomsättning och utan tydliga tecken på algblomning. Läs om var du hittar aktuell information om algblomning i ditt län.

Undvik dock att bada när vattnet visar tydliga tecken på kraftig algblomning, det vill säga då vattnet är uppenbart grumligt eller färgat av ansamlingar av alger. Likaså är det säkrast att undvika att bada en period efter att algblomningen försvunnit om vädret har varit mycket lugnt och vattenutbytet i området är dåligt.

Håll framför allt koll på barn och djur, det är viktigt att de inte får i sig algblommande vatten. Sök hjälp, genom att tex. ringa till 1177 för sjukvårdsrådgivning, om någon visar tydliga sjukdomssymptom efter bad eller annan kontakt med algblommande vatten.

Meddela kommunens miljökontor om du upptäcker kraftiga algblomningar. Om du upptäcker eller misstänker algblomning i havet kan du kontakta Informationscentralerna.

Viktigt för att minska algblomningarna är att minska näringstillförseln till våra vatten, något som måste minska både nationellt och internationellt.

Till exempelvis försöker Östersjöländerna tillsammans minska näringstillförseln till Östersjön. Tillförseln av fosfor ska minska med nästan 15 200 ton, varav Sverige ska minska tillförseln med 530 ton. Om detta arbete lyckas, förväntas blomningarna av den giftiga cyanobakterien att minska inom 10 till 15 år.

Här kan du läsa mer om vad myndigheterna gör för att minska övergödningen

Som privatperson kan du bidra till att minska näringsbelastningen på flera sätt. Det kan tyckas litet, men många små källor blir sammanlagt till ett stort problem. Några exempel:

• Töm båttoan i land. Detta är särskilt viktigt eftersom båttoaletter används under sommaren, när algerna växer mest. Från den 1 april 2015 är det förbjudet att tömma toalettavfall i havet.
• Kissa inte i vattnet. Den mängd som en person normalt kissar under ett dygn ger gödning till ett kilo alger.
• Avgaser har en gödande effekt, tanka därför gräsklipparen och utombordaren med alkylatbensin, inte den vanliga från bensinmacken.
• Välj fosfatfria hushållskemikalier om ditt avlopp inte är anslutet till ett reningsverk.

På Badplatsen kan du se inrapporterade uppgifter om algblomning vid svenska större badplatser (EU-bad och andra bad).

• Algblomning vid badplatser i Skagerrak och Kattegatt
• Algblomning vid badplatser i Södra Östersjön och Öresund
• Algblomning vid badplatser i Norra Östersjön
• Algblomning vid badplatser i Bottenhavet
• Algblomning vid badplatser i Bottenviken
• Algblomning vid badplatser i Mälaren
• Algblomning vid badplatser i Vänern
• Algblomning vid badplatser i Vättern
• Algblomning vid badplatser i sjöar

För information om algsituationen i svenska havsområden, finns information hos Länsstyrelsernas informationscentraler och SMHI.

• SMHI
• Informationscentralen för Egentliga Östersjön
• Informationscentralen för Västerhavet
• Informationscentralen för Bottniska viken

Informationscentralens uppgift är att snabbt nå ut med information till berörda myndigheter, organisationer och allmänheten i samband med ovanliga händelser och akuta situationer i kust- och havsmiljöer, bland annat algblomningar.