Oroande besked i klimatrapport om haven

Rapporten redogör för förändringar på global nivå, både förändringar som redan pågår och sådana som förstärks eller beräknas uppstå på grund av klimatförändringarna. Rapporten är underbyggd med vetenskapliga fakta och innehåller beräkningar av hur stor sannolikheten är för respektive förändring, baserat på två huvudscenarios; en mindre och en större höjning av den globala medeltemperaturen.

Exempel på förändringar som lyfts i rapporten

• När havet blir varmare har marina arter, från plankton och fisk till däggdjur och sjöfåglar, bytt hemvist och förflyttat sig i riktning mot polerna sedan 1950-talet. Det får stora konsekvenser för ekosystemen, arternas reproduktion och för möjligheten till fiske i olika områden. Se mer i en intervju med professor Gretta Pecl från Australien.
• Kusternas ekosystem påverkas av att havet blir varmare, av marina värmeböljor, försurning och minskad syrehalt i havet och höjning av havsnivån, i kombination med effekter av mänsklig verksamhet på hav och land. Redan i dag ses effekter på arter, biologisk mångfald, ekosystemets funktion samt de ekotjänster (mat, energi, transporter med mera) som människan får ut av havet.
• Klimatpåverkan har redan förändrat, och i vissa fall försämrat, möjligheterna till fiske i havet.
• Samhällen i kustzonerna utsätts i ökad omfattning för bland annat extrema havsnivåer, marina värmevågor, minskande havsisar och tinande permafrost. Höga vattennivåer vid kusterna blir mer extrema eftersom den genomsnittliga havsnivån ökar.
• Smältande isar och mindre snö kommer påverka möjligheten till exempelvis vinterturism och renskötsel i de nordliga delarna av Nordamerika och Eurasien.

- Vi är väl medvetna om att ett förändrat klimat kommer påverka vattenresurserna framöver, både globalt och nationellt, säger Anna Jöborn, avdelningschef på Havs- och vattenmyndigheten. IPCC:s rapport visar en betydande påverkan på ekosystemen i sjöar, floder och hav och det kommer i förlängningen påverka rekreation, turism, konsumtion av föda och andra resurser från hav och sötvatten, byggande i kustzoner och mycket annat. Vi kommer nu att läsa rapporten mer i detalj och ta med oss det i myndighetens fortsatta arbete med frågor som hur förvaltningen behöver anpassas för att minska och/eller hantera klimateffekterna på vattenkvalitet och vattentillgång, på ekosystemen i både söt- och havsvatten, på fiske och samhällsplanering.

- Klimatfrågan är mycket viktigt att hantera, framhåller Thomas Klein, enhetschef på Havs- och vattenmyndigheten. Sverige har en ny nationell klimatanpassningsstrategi, den ger förutsättningar för ett mer strukturerat arbete med klimatanpassning. I Havs- och vattenmyndighetens klimatstrategi lyfter vi fram tre perspektiv som måste hanteras om vi ska få en hållbar förvaltning av sötvattens-, havs- och fiskeresurserna:

• ett fossilfritt samhälle för att undvika de allvarligaste riskerna med klimatförändringen
• hantera de konsekvenser som inte går att undvika på grund av tidigare och nuvarande utsläpp av växthusgaser
• mer forskning och datainsamling som ger kunskap om klimatpåverkan och klimatanpassning av ekosystemen i söt- och havsvattenmiljöer, och mer kunskap om vilka effekter olika åtgärder ger.

Vad gör Havs- och vattenmyndigheten?

Begränsa utsläpp, några exempel

• Hållbar och förnybar energi – HaV samordnar arbetet med en plan för miljöanpassning av all vattenkraft i Sverige.
• Restaurering av ålgräsängar – genom återplantering av ålgräs stärks kustzonens förmåga att både ta upp koldioxid ur luften, och ge skydd åt ungfisk.

Att hantera effekter av klimatförändringarna som inte går att undvika, några exempel

Rapporten visar att det lönar sig att vidta kraftfulla insatser så tidigt som möjligt för att undvika stora kostnader på längre sikt.

• HaV arbetar för att stärka koordineringen av vatten- och havsfrågor. En sammanhållen, ekosystembaserad förvaltning av sötvatten, hav och fiske, från källa till hav, är grunden för att hantera utmaningarna lokalt, nationellt, regionalt och globalt. Vi har ett bra samarbete mellan olika myndigheter i Sverige. Det behöver stärkas ytterligare för att både hantera akuta händelser och det långsiktiga arbetet med klimatanpassning. Dialoger mellan olika intressenter som till exempel ”Vattenkraftsdialogen” är ett av de verktyg som myndigheten fortsätter utveckla för att hantera intressekonflikter mellan olika aktörer.
• Havsplanering – genom att planera användningen tillsammans med de många intressenter som nyttjar havet, kan olika behov samsas och skapa förutsättningar för ett hållbart nyttjande både ovan och under vattenytan som bevarar den biologiska mångfalden i ekosystemen. Marina skyddade områden som bevarar den biologiska mångfalden i ekosystemen.
• Vattenförvaltning – handlar om tillgången till vatten och vattnets kvalitet, och hur olika behov kan koordineras och samordnas längs vattnets väg från källa till hav. Det gäller allt från energianvändning till vatten inom jord- och skogsbruk, vatten till industrier och hushåll samt skydd och åtgärder för ekosystemen. Genom att utveckla ett nationellt ramverk för en hållbar vattenresursförvaltning som knyter samman sektorer och olika planeringsnivåer kan tillgången till vatten för alla olika ändamål säkerställas samtidigt som riskerna för effekterna av torka och översvämning kan minskas.
• HaV ökar kunskapen om klimatets effekter på vatten och hav genom miljöövervakning och datainsamling. Vi sprider kunskaper om vad som kan göras genom marin- och vattenpedagogik. Se mer information på Sverigesvattenmiljö.se.
• Grön infrastruktur – genom att säkerställa ekologiskt funktionella nätverk av livsmiljöer och strukturer i landskapet görs ekosystemen mer motståndskraftiga. Samtidigt minimeras risker för översvämningar och vattenbrist, vilket skyddar och stärker natur- och kulturvärden.
• Minska övergödningen. Våra åtgärder för att minska övergödningen kommer påverkas av ett förändrat klimat. Ökade flöden på grund av fler skyfall och smältande isar kan leda till att mängden näringsämnen som lakas ut från marken ökar. 2018 gav HaV 135 miljoner kr i bidrag till lokala vattenvårdsåtgärder. Hur bidragen användes 2018 finns att läsa här. Myndigheten arbetar för en bättre vattenmiljö tillsammans med grannländerna runt östersjön i Helcom och runt Västerhavet inom Ospar.
• HaV tar fram åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper. Redan idag finns ett väl fungerande samarbete mellan HaV, SMHI, Boverket och Naturvårdverket. Samarbetet med Länsstyrelser och kommuner behöver utvecklas ytterligare för gemensam planering i kustzonerna.