Remiss om förslag till hanteringsprogram för signalkräfta

Från den 3 augusti 2016 gäller nya EU-regler för hantering av levande signalkräfta. Vi har tagit fram ett förslag till hanteringsprogram för signalkräftan som möjliggör att fiske och nyttjande av arten kan fortsätta förutsatt att den inte sprids ytterligare. Förslaget finns ute på remiss till den 12 april 2018.

Förslaget i korthet

Signalkräftan har stor spridning enligt EU-förordningen. Arter med stor spridning får hanteras på ett sätt som är lämpligt i förhållande till medlemsländernas omständigheter, såsom genom fiske, förutsatt att det görs i enlighet med ett nationellt hanteringsprogram. Fisket får enligt EU-förordningen ske under förutsättning att signalkräftan inte introduceras eller sprids till nya vatten.

Förslaget till hanteringsprogram för signalkräfta är skrivet utifrån att behövliga ändringar i nationella regelverk kommer att genomföras. Vissa bestämmelser för att förhindra spridning och introduktion av signalkräfta följer direkt av EU-förordningen och behöver därför inte regleras ytterligare. Seden tidigare finns bestämmelser i nationell lagstiftning i syfte att förhindra negativa effekter av signalkräfta. Dessa bestämmelser är dock inte tillräckliga, utan kräver kompletterande bestämmelser och åtgärder. I hanteringsprogrammet presenteras nuvarande bestämmelser samt förslag på regeländringar och andra åtgärder sammanställda.

Bakgrund 

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (EU-förordningen) trädde i kraft 2015. Syftet med EU-förordningen är att förebygga, minimera och mildra effekter av invasiva främmande arter på djur och natur, människors hälsa och ekonomi.

Signalkräftan omfattas av den första unionsförteckningen som listar invasiva främmande arter, som trädde ikraft genom den 3 augusti 2016 genom Kommissionens genomförandeförordning (2016/1141) om antagande av en förteckning över invasiva främmande arter i enlighet med EU-förordningen (1143/2014). Den är därmed en invasiv främmande art inom EU, främst då den sprider kräftpesten som slår ut de inhemska kräftbestånden. I Sverige är flodkräftan rödlistad som Akut hotad. Flodkräftan har i huvudsak minskat till följd av kräftpest som i dagsläget främst sprids genom signalkräfta som är bärare av sjukdomen.

För arter på unionsförteckningen krävs åtgärder på unionsnivå för att förhindra att den etablerar och sprider sig. Signalkräftan är spridd i Europa, men det finns länder och regioner där den ännu inte är etablerad.

Kräftfisket följt av kräftskiva har under det senaste decenniet utvecklats till en svensk tradition. Signalkräfta är den dominerande arten, framförallt söder om Dalälven, där den utgör den huvudsakliga inkomsten för det yrkesverksamma insjöfisket. Arten och dess förädlingsvärde är även en viktig landsbygdsresurs i det fiske som sker med stöd av enskild rätt.

Dokument

Remissmissiv inklusive sändlista Pdf, 943.3 kB.

Förslag till hanteringsprogram för signalkräfta (Pacifastacus leniusculus) Pdf, 968.7 kB.

Underlagsrapporter

Sahlin, U, Edsman, L och Bohman, P. 2017. Riskanalys – hantering av signalkräfta i Sverige. CEC Rapport 04/2017/Lunds Universitet Pdf, 4.1 MB.

Fiskeriverket och Naturvårdsverket 2009. Åtgärdsprogram för flodkräfta (2008-2013) Pdf, 2 MB.med reviderad bilaga 1 i Havs- och vattenmyndigheten 2017. Åtgärder och rekommendationer 2017-2022 Pdf, 165.2 kB.

Lagstiftning

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter

Kommissionens genomförandeförordning (2016/1141) om antagande av en förteckning över invasiva främmande arter i enlighet med EU-förordningen (1143/2014)

Publicerad: 2018-01-12
Sidansvarig: Webbredaktion