Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Forskning Fritidsfiske Främmande arter Försurning Havsförvaltning Havsmiljödirektivet Havs- och vattenmiljöanslaget Havsplanering Miljömål Miljöövervakning Skräp/marint skräp Skyddade områden Vattendirektivet Vattenförvaltning Övergödning Åtgärdsprogram

Årlig uppföljning av miljömålen

Havs- och vattenmyndigheten samordnar uppföljning och utvärdering av miljötillstånd, trender, styrmedel och åtgärdsarbete för tre miljökvalitetsmål: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Årlig uppföljning 2017 av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål

I mars 2017 beslutade Havs- och vattenmyndigheten om Årlig uppföljning 2017 för dessa tre miljökvalitetsmål och Naturvårdsverket har nu överlämnat den samlade uppföljningen av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål till regeringen.

Bedömningen för målen är fortfarande att de inte kommer att nås till år 2020 med beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen bedöms som neutral då motstående trender i havs- och sötvattenmiljöerna tar ut varandra.

Utmaningar och insatser för havs- och vattenmiljön

För sjöar och vattendrag utgör fysisk påverkan, miljögifter, övergödning, exploatering i strandzonen och klimatförändringar stora utmaningar. Några viktiga insatser är att vattenförvaltningens åtgärdsprogram har beslutats och ska genomföras och att HaV har fått ytterligare 25 miljoner kronor till bland annat tillsyn av vattenverksamheter.

Det är positivt att det genomförts projekt och inventeringar för att öka kunskapen om och var vattenanknutna kulturvärden finns. En analys under året av en tidigare dom i EU-domstolen innebär att tillämpningen av miljökvalitetsnormer för bedömning av ekologisk status kommer att skärpas, vilket kan påverka miljökvalitetsmålet positivt. Fortfarande behövs mer skydd och restaurering av vattenmiljöer, minskad exploatering och fragmentering av strandzonen, kulturmiljöer behöver beaktas mer vid åtgärder vid vatten och uppföljning av åtgärder behöver stärkas.

De stora utmaningarna i havsmiljön är fortfarande för stor tillförsel av näringsämnen och farliga ämnen samt delvis svaga fiskbestånd. Andra problem är förekomst av marint skräp, främmande arter samt att känsliga livs- och kulturmiljöer påverkas eller förstörs genom exploatering och fragmentering.

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram, som blev beslutat under 2016, kommer att tillsammans med havsmiljöförvaltningens åtgärdsprogram att vara betydelsefullt för en positiv utveckling av havsmiljön. Att den gemensamma fiskeripolitiken genomförs och ser till hela ekosystemet förbättrar möjligheterna för ett långsiktigt hållbart fiske.

Havsplaneringsförordningen är centralt för ett hållbart nyttjande av havsområden, genom de kommande havsplanerna. Sverige har nått målet om skydd av minst tio procent av de marina områdena, men målen för ett ekologiskt representativt, sammanhängande och funktionellt nätverk av skyddade områden återstår. Ett fortsatt arbete med skydd av natur- och kulturvärden är av stor vikt. Dessutom behöver Sverige fortsatt verka för ett ambitiöst miljöarbete inom EU och de regionala havsmiljökonventionerna Ospar och Helcom.

Övergödning är ett fortsatt stort problem

Belastningen av näringsämnen minskar men övergödning är fortfarande ett stort problem, framförallt i kust och hav. Särskilt svår är övergödningsproblematiken i Östersjön. Utbredningen av syrefria bottnar är fortsatt stor och leder till internbelastning, där fosfor i havsbottnens sediment frisätts till vattnet. Detta har blivit en betydande fosforkälla. I delar av landet är kvävebelastningen från luften över den kritiska gränsen för vegetationsförändringar och kväveläckage från skogsmark.

Av människans aktiviteter är jordbruk den största källan till kväve och fosfor i havet i södra Sverige. I norra Sverige står industri och reningsverk för stora bidrag av både kväve och fosfor och för kväve är även nedfall från luft på vatten betydande.

Genomförandet av åtgärder är viktigt

Åtgärder inom landsbygdsprogrammet och lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) bidrar till att minska näringsbelastningen. Internationellt samarbete har stor betydelse. Åtgärder för att minska utsläpp av övergödande ämnen har gett resultat, men utsläppen behöver minska ytterligare för att vi ska närma oss målen och dessutom är återhämtningstiden lång. En viktig händelse under 2016 för alla tre miljökvalitetsmålen var att vattenförvaltningens åtgärdsprogram för 2016-2021 beslutades efter prövning av regeringen. De beslutade programmen innehåller dock för få åtgärder mot övergödning för att i någon större utsträckning kunna bidra till att miljökvalitetsmålet uppnås. Genomförandet av åtgärdsprogram för havsmiljön, åtaganden inom aktionsplanen för Östersjön och ett kraftfullt landsbygdsprogram är av stor vikt.

För 2017 ska cirka 787 miljoner kronor fördelas för åtgärder från havs- och vattenmiljöanslaget 1:11. Många länsstyrelser anger att förutsättningar för ett framgångsrikt åtgärdsarbete är bland annat LOVA-medel. Under 2017 fortsätter även satsningen på länsstyrelsernas särskilda åtgärdsprojekt som är större och fleråriga och ska stimulera regionalt åtgärdsarbete. Särskilt åtgärdsarbetet för kustvatten, vikar och skär är fortsatt ett prioriterat område, men satsningen utökas med handlingsplaner för marint områdesskydd.

Läs mer om respektive miljökvalitetsmål:

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Forskning Fritidsfiske Främmande arter Försurning Havsförvaltning Havsmiljödirektivet Havs- och vattenmiljöanslaget Havsplanering Miljömål Miljöövervakning Skräp/marint skräp Skyddade områden Vattendirektivet Vattenförvaltning Övergödning Åtgärdsprogram

Publicerad: 2015-03-31
Uppdaterad: 2017-03-31

Sidansvarig: Webbredaktionen