Sök

Sammanfattning - vattenskyddsområden Vattenskyddsföreskrifter kan sätta vissa ramar och begränsningar för vilka typer av avloppsanläggningar som är möjliga att anlägga inom området. Det är därför viktigt att vid en prövning av en enskild avloppsanläggning kontrollera hur föreskrifterna är utformade. Utifrån 7 kap. 22 § MB finns möjlighet att ge dispens från vattenskyddsföreskrifterna, men dispens får endast ges om det är förenligt med förbudets eller föreskriftens syfte (7 kap. 26 § MB) och om det finns särskilda skäl för att meddela undantag. Som utgångspunkt bör om möjligt eftersträvas en lösning där avloppsvattnet inte når vattentäkten alls eller att uppehållstiden för avloppsvattnet blir så lång som möjligt innan det når råvattnet. Finns tveksamheter kring risken för påverkan på vattentäkten bör en geohydrologisk utredning komplettera ansökan. Bedömningen av om den ansökta avloppsanläggningen kan tillåtas eller inte inom vattenskyddsområdet bör också ta hänsyn till vad som kan bli följden på sikt av en generell tillståndsgivning av den aktuella tekniken för fastigheter inom området.

Sammanfattning - andra skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken Andra skyddade områden enligt 7 kap MB kan vara till exempel naturreservat, biotopskyddsområde eller nationalpark. För dessa områden finns ett särskilt beslut om skydd samt vilka bestämmelser som gäller för området. Det finns också så kallat generellt biotopskydd för vissa lätt identifierbara biotoper, bland annat alléer, stenmurar och småvatten i jordbruksmark och åkerholmar. Verksamhet eller åtgärder får inte vidtas inom skyddade områden som kan skada natur/kulturmiljön eller kan motverka syftet med skyddet. Om det finns särskilda skäl, får dispens ges i det enskilda fallet. Sådana dispenser prövas av den myndighet som beslutat om skyddet - länsstyrelsen, skogsstyrelsen eller kommunen. Gäller det dispens från generellt biotopskydd till exempel alléer, åkerholmar med mera prövas dessa alltid av länsstyrelsen.

Vid prövning av små avloppsanläggningar ingår också att bedöma och ta hänsyn till hur avloppsanläggningen påverkar vattenförsörjningen i området.

Vissa åtgärder som planeras att genomföras i samband med att en avloppsanläggning ska byggas kan ibland vara vattenverksamhet, till exempel kulvertering av bäck eller utfyllnad i ett vattenområde.

Sammanfattning - känsliga områden där formellt skydd saknas Små avloppsanläggningar omfattas inte av samrådsplikten i 12 kap 6 § MB vid väsentlig påverkan på naturmiljön utan detta ska ingå i tillståndsprövningen eller bedömning av anmälan. I ett område med dokumenterat höga natur- eller kulturmiljövärden eller i ett område som annars är känsligt kan även en förhållandevis liten åtgärd innebära väsentlig ändring av natur- eller kulturmiljön. Det kan när det gäller små avloppsanläggningar handla om till exempel effekterna av grävning, avbaning av vegetation eller uppförande av en byggnad för avloppsrening. Vilka områden som är känsliga kan framgå av till exempel lokala naturvårdsplaner eller kulturmiljöprogram.

Det kan komma in en ansökan eller anmälan där man avser lokalisera avloppsanläggningen i ett område som har konstaterats vara eller misstänks vara förorenat. Ett förorenat område kan bestå av mark, grundvatten, ytvatten, sediment, byggnader och anläggningar, vilket kan innebära olika miljö- och hälsorisker vid anläggandet av en avloppsanläggning.

Sammanfattning - fornlämningar och kulturmiljöer Tillståndsprövningen av en avloppsanläggning ska innefatta även risk för påverkan på en fornlämning. Förekomst av en känd fornlämning på platsen för den planerade avloppsanläggningen kan medföra avslag på en tillståndsansökan enligt lokaliseringsprincipen i 2 kap MB. Däremot sker ingen direkt prövning utifrån Kulturmiljölagen i avloppsprövningen eftersom det är länsstyrelsen som är prövningsmyndighet. Miljöförvaltningen bör upplysa den som avser anmäla eller söka om tillstånd till en avloppsanläggning, om att kontroll behöver göras med länsstyrelsen om fornlämning eller kulturmiljö kan komma att påverkas. Det är också rimligt att miljöförvaltningen själv gör en kontroll av om en fornlämning eller kulturmiljö kan komma att beröras. Om det finns en känd fornlämning eller kulturmiljö på platsen för den aktuella avloppsanläggningen så ska ansökan/anmälan remitteras till länsstyrelsen. Utifrån remissvaret kan miljöförvaltningen avgöra om ansökan/anmälan kan beviljas/accepteras eller inte.

När ett ärende är tillräckligt utrett och bedömningen klar är det dags för beslut. Om anläggningen bedöms uppfylla kraven i miljöbalken kan tillstånd med villkor eller ett föreläggande om försiktighetsåtgärder meddelas.

De olika delarna i den generella dispositionen av beslutsdokumentet för tillstånd.

Vi har strukturerat vägledningen efter ansökningsprocessen för att den ska fungera som en uppslagsbok. Vår avsikt är att du här ska hitta vägledning i de frågor som du för tillfället söker svar på.