Vilka krav på testning kan ställas för BDT-avloppsanläggningar?

För anläggningar som enbart renar BDT-vatten finns ingen provning enligt europeisk standard. Under 2020 har SIS dock publicerat en svensk standard för förtillverkade BDT-anläggningar. Den heter ”Reningsanläggningar upp till och med 50 pe – provningsmetoder för utvärdering av förtillverkade BDT-anläggningar, SS 825640:2020”.

Standarden specificerar provningsmetoder för att utvärdera reningseffekt, vattentäthet och hållfasthet hos förtillverkade reningsanläggningar för bad- disk- och tvättvatten från hushåll. Provningsmetoderna omfattar inte avskiljning av smittämnen. Krav, testmetoder, märkning och utvärdering av prestanda för reduktion av mikroorganismer för småskalig avloppsvattenrening av hushållsspillvatten med eller utan toalettavloppsvatten specificeras istället i den svenska standarden SS 825630.”Avlopp – Småskalig avloppsrening för upp till 50 PT – Reduktion av mikroorganismer, SS 825630:2020”.

Till skillnad från förtillverkade avloppsprodukter avsedda för både toalett- och BDT-avloppsvatten och som via Byggproduktförordningen omfattas av krav på CE-märkning enligt EN-12566-standarderna, finns inget formellt krav på att BDT-produkterna ska vara testade enligt dessa nya standarder innan de sätts ut på marknaden.

Vid anmälan eller ansökan bör dock någon form av testresultat, där den testade anläggningens utformning, dimensionering och belastningsgrad motsvarar den sökta anläggningens, i normalfallet kunna presenteras. Resultat från testning enligt de svenska standarderna kan utgöra en sådan del i underlaget vid handläggning av en anmälan eller tillståndsansökan om en BDT-anläggning.

Om inte tillräckligt med uppgifter om anläggningens prestanda finns blir det svårt att bedöma om anläggningen når upp till den skyddsnivå som krävs på platsen och om ytterligare skyddsåtgärder behövs eller om anläggningen bör förbjudas.

Konventionella markbaserade anläggningar för BDT-vatten kan anses uppfylla reningskraven för näringsämnen och BOD7 i såväl hög som normal skyddsnivå om det gäller en

• infiltrationsanläggning inrättad enligt teknisk rapport EN 12566: Del 2 eller enligt Naturvårdsverkets faktablad 8147
• markbädd inrättad enligt teknisk rapport EN 12566: Del 5 eller enligt Naturvårdsverkets faktablad 8147.

En bedömning av vilken rening som krävs ska alltid göras i det enskilda fallet, då det är lokala förutsättningar som påverkar vilka skyddsåtgärder som krävs för att minimera risken för olägenheter för människors hälsa och miljön. Reduktionskraven på BDT- anläggningen bör bedömas utifrån hushållets totala utsläpp. Om toalettavfallet tas om hand utan utsläpp så innebär det att ungefär 90 % av kvävet, 90 % av fosforn och 40 % av BOD:n redan har avskilts från avloppsvattnet jämfört med om även WC-spillvatten skulle ha släppts ut. För att uppnå samma procentuella reduktion för en BDT-avloppsanläggning som för en anläggning där allt hushållsspillvatten är anslutet behöver BDT-spillvattnet renas till 80% enbart med avseende på BOD.