Havsförsurning - vad kan vi göra och hur arbetar HaV med frågan?

Hitta på sidan

Att ta itu med havsförsurning skulle kräva genomförande av storskaliga strategier för att minska koldioxidnivån i atmosfären och havet. Den ökande mängden vetenskapliga bevis leder till ökad medvetenhet bland beslutsfattare på internationell nivå.

Vissa lokala anpassningsåtgärder kan emellertid hjälpa till att hantera symtomen på havssurning och begränsa de negativa effekterna på lokal skala. Om problemet inte löses tillåter åtgärderna att köpa lite tid.

Minskning av havsförsurningen skulle kräva storskalade samhällsförändringar och teknologiska satsningar som leder till minskning eller borttagande av koldioxid i atmosfären. Många olika begränsningsåtgärder bör genomföras. I vissa områden kan flera olika föroreningskällor bidra till försurningen, till exempel svavel- och kväveoxider från kraftverk eller avsaltningsanläggningar som använder fossila bränslen eller frakt.

Det finns flera anpassningsalternativ som kan användas för att minska den lokala påverkan av havsförsurning. Att skydda marina ekosystem ökar deras förmåga att hantera miljöstörningar som havsförsurning. Detta kan vi göra genom att utveckla marina skyddade nätverk eller minska annan miljöpåverkan (till exempel eutrofiering) som försvagar marina ekosystem. En annan metod är att reparera skadade ekosystem genom restaureringsprogram.

Hur arbetar HaV med havsförsurning?

Havs- och vattenmyndigheten arbetar inom regionala internationella konventioner för skydd av den marina miljön i Östersjön (Helcom) och Nordostatlanten (Ospar).

Inom Helcom har man kommit överens om ett åtgärdsprogram för Östersjön (BSAP) som syftar till att uppnå god ekologisk status fram till 2021. Flera av åtgärderna kommer även att vara viktiga för att dämpa effekterna av havsförsurning. Helcom har även gjort en tematisk bedömning av klimatförändringen i Östersjön. I denna rapport har havsförsurning identifierats som ett viktigt bevakningsområde.

Ospar och Internationella rådet för havsforskning (ICES) har tillsatt en gemensam arbetsgrupp för havsförsurning som HaV deltar i. Gruppen har fått uppdraget att ta fram ett förslag för ett gemensamt övervakningsprogram inom Osparkonventionens område där Sveriges västkust berörs. Ospar har dessutom etablerat ett kommunikationsnätverk, en ”intersessional Correspondence Group on ocean acidification” (ICG-OA).

Havsförsurning har också uppmärksammats som en viktig fråga inom globala internationella konventioner. Ett exempel är FN:s havsrättskonvention som behandlade havsförsurning under ett flerdagarsmöte möte i New York sommaren 2013.

De senaste kunskapssammanställningarna tyder på att det finns ett stort kunskapsbehov om de gemensamma effekterna av havsförsurningen och andra miljöhot på havens ekosystem.

Havs- och vattenmyndigheten samverkar med forskningsfinansiärer nationellt och internationellt i frågor om hav, sjöar och fiske. Ett exempel för detta är Östersjöprogrammet BONUS som fokuserar på Östersjöns miljö och samhällsutveckling. Inom EU:s gemensamma forskningsarena samordnas dessutom forskning med koppling till havsförsurning inom det gemensamma programområdet hav.

Publicerad: 2014-02-11
Sidansvarig: Webbredaktion