Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Försurning

Havsförsurning – vad kan vi göra och hur arbetar HaV med frågan?

Under de senaste åren har frågan om havsförsurning uppmärksammats allt mer internationellt.

En aktuell sammanfattning av kunskapsläget kommer från det Internationella geosfär-biosfär programmet (IGBP), den internationella oceanografiska kommittén (IOC) och den vetenskapliga kommittén för maritim forskning (SCOR). Rapporten ligger i linje med tidigare sammanfattningar för beslutsfattare.

En huvudslutsats är att den enda realistiska åtgärden till den globala havsförsurningen är en minskning av koldioxidhalterna i atmosfären. På regional och lokal nivå kan det däremot behövas ytterligare åtgärder. Det kan till exempel finnas avsevärda lokala bidrag till försurningen genom utsläpp av, förutom koldioxid, även svavel- och kväveoxider från kolkraftverk eller sjöfart.

Svavel- och kväveoxiderna bidrar också till en försämring av havsvattnets buffrande förmåga, vilket gör havet ännu känsligare för försurning. Rapporten framhäver också att det är viktigt att stärka ekosystemens motståndskraft genom att minska påfrestningen från andra faktorer, så kallade stressorer.

Vid sidan om havsförsurningen finns stressorer som temperaturökning, förändringar i syre och salthalten eller förändringar i havets skiktning, överexploatering av naturresurser och miljögifter. I vissa fall kan minskade koldioxidutsläpp medföra flera förbättringar såsom att hejda temperaturökningen och sänkningen av pH.

Minskade utsläpp av koldioxid rekommenderas även av den internationella arbetsgruppen AMAP (Arctic Monitoring and Assessment Programme) i sin sammanfattning för politiska beslutsfattare inom Arktiska Rådet

Arktiska havsområden är särskilt känsliga för havsförsurning eftersom kallt vatten kan lösa mer koldioxid än varmare vatten.

Hur arbetar HaV med frågan?

Havs- och vattenmyndigheten arbetar inom regionala internationella konventioner för skydd av den marina miljön i Östersjön (Helcom) och Nordostatlanten (Ospar).

Inom Helcom har man kommit överens om ett åtgärdsprogram för Östersjön (BSAP) som syftar till att uppnå god ekologisk status fram till 2021. Flera av åtgärderna kommer även att vara viktiga för att dämpa effekterna av havsförsurning. Helcom har även gjort en tematisk bedömning av klimatförändringen i Östersjön. I denna rapport har havsförsurning identifierats som ett viktigt bevakningsområde.

Ospar och Internationella rådet för havsforskning (ICES) har tillsatt en gemensam arbetsgrupp för havsförsurning som HaV deltar i. Gruppen har fått uppdraget att ta fram ett förslag för ett gemensamt övervakningsprogram inom Osparkonventionens område.

Havsförsurning har också uppmärksammats som en viktig fråga inom globala internationella konventioner. Ett exempel är FN:s havsrättskonvention som behandlade havsförsurning under ett flerdagarsmöte möte i New York sommaren 2013

De senaste kunskapssammanställningarna tyder på att det finns ett stort kunskapsbehov om de gemensamma effekterna av havsförsurningen och andra miljöhot på ekosystem.

Havs- och vattenmyndigheten samverkar med forskningsfinansiärer nationellt och internationellt i frågor om hav, sjöar och fiske. Ett exempel för detta är Östersjöprogrammet BONUS som fokuserar på Östersjöns miljö och samhällsutveckling. Inom EU:s gemensamma forskningsarena samordnas dessutom forskning med koppling till havsförsurning inom det gemensamma programområdet hav.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Försurning

Publicerad: 2014-02-11

Hjälpte informationen på sidan dig?

Kontakta sidansvarig Webbredaktionen