Hållbart kretslopp av små avlopp

Målet med projektet var att det skulle utgöra den extra drivkraft som behövs för att ge kunskap, väcka intresse och vägleda parterna att få igång lokala samarbeten för kretsloppslösningar av små avlopp. Detta med förhoppning att det skulle leda till att kretsloppslösningar kom till stånd i de aktuella kommunerna efter projektets slut.

Sammanfattning av rapporten

Arbetet med att få till stånd kretsloppslösningar av små avlopp kräver inledningsvis mycket insatser. Målet med projektet var att det skulle utgöra den extra drivkraft som behövs för att ge kunskap, väcka intresse och vägleda parterna att få igång lokala samarbeten för kretsloppslösningar av små avlopp. Detta med förhoppning att det skulle leda till att kretsloppslösningar kom till stånd i de aktuella kommunerna efter projektets slut. Projektet inkluderade inte färdigställandet av en kretsloppsanläggning utan skulle enbart fungera som en katalysator för att få igång samarbeten kring frågan.

Inledningsvis kontaktades cirka 30 stycken intresserade kommuner. Dessa bedömdes utifrån hur långt de kommit i sitt kretsloppsarbete, hur intresset bland lantbrukarna såg ut i den aktuella kommunen och ifall det fanns förutsättningar för en kretsloppslösning utifrån mängden slutna tankar. Av de tillfrågade valdes sedan fem kommuner/kommungrupper ut. De utvalda kommunerna blev:

  1. Östhammar,
  2. Haninge
  3. Knivsta
  4. Aneby/Tranås
  5. och Dalslandskommunerna Mellerud/Bengtsfors/Dalsed/Färjelanda.

Då utgångspunkten för kretsloppsarbetet i de fem kommungrupperna såg olika ut fick samtliga lokala samarbeten sätta upp egna mål för vad man önskade uppnå under projektets gång. Gemensamt för samtliga kommuner var dock att man arbetade för att få en organisation på plats som kunde fortsätta arbeta med kretsloppsfrågan efter projektettiden.

För samtliga kommuner ledde projektet framåt i deras arbete med att få en kretsloppsanläggning på plats. Projektet bidrog med att ta fram relevanta uppgifter för att nå de uppsatta målen för respektive kommun, att knyta de kontakter med lantbruket som krävs för att få till stånd en anläggning, men främst att driva arbetet framåt genom att kalla till återkommande möten.

Inom projektet kunde tre avgörande faktorer för att få en kretsloppsanläggning för små avlopp på plats konstateras:

  1. en politiskt förankrad kretsloppspolicy alternativt en VA-strategi med ett tydligt uttalat kretsloppsmål
  2. samarbete inom kommunen mellan renhållning, VA och miljökontor
  3. avsatta resurser för att arbeta med att få till stånd kretsloppsanläggningen            

En politiskt förankrad kretsloppspolicy, alternativt en VA-strategi med ett tydligt uttalat kretsloppsmål, underlättar väsentligt arbetet för att få en kretsloppsanläggning för små avlopp på plats i kommunen. Kretsloppspolicyn alternativt VA-strategin utgör det verktyg som tydligt talar om i vilken riktning kommunen avser att arbeta med kretsloppsfrågan och därmed på vilket sätt renhållning, VA och miljökontor ska förhålla sig till densamma.

Avgörande för att uppfylla kretsloppspolicyn alternativt kretsloppsmålet i VA-strategin är ett gott samarbete mellan nämnda avdelningar inom kommunen. Mycket väsentligt för att få en kretsloppsanläggning för små avlopp på plats är att det avsätts resurser för arbetet. Det krävs tid och engagemang för att bl.a. hålla ihop samarbetet inom kommunen, utreda finansieringslösningar, knyta kontakt och teckna avtal med intresserade lantbrukare och informera fastighetsägare om avloppslösningar som främjar kretslopp.

Publicerad: 2017-01-30
Sidansvarig: Webbredaktion