Störigt värre

Hitta på sidan

Med informationskampanjen ”Störigt värre” vill vi med spektakulära bilder i sociala medier få folk att stanna upp i sitt scrollande. De lite skruvade bilderna hoppas vi leder till läsning. Informationsmaterialet är bilder och inläggstexter. Vi erbjuder också ett PR-kit med text och bilder.

Inlägg sociala medier

Texter

Vågskvalp, sol och semester. Och invasiva arter som tränger sig på, stör och hotar den biologiska mångfalden. Sjögull, till exempel, är allt annat än gulligt. Det får sjöar och vattendrag att växa igen och saboterar för allt annat som lever där. Så köp inte sjögull, plantera inte sjögull och åk inte båt eller paddla bland sjögull. Då sprider det sig lätt. Får du syn på sjögull i sommar, rapportera ditt fynd via rappen.nu. Lär dig känna igen de vanligaste invasiva arterna, se vad de ställer till med och hjälp oss att hindra spridningen. Kolla här!

#invasivaarter #sjögull

Länka till sida för privatpersoner

eller…

till sida om de vanligaste arterna

Kanadensiskt gullris är en ståtlig växt som gärna sprider sig i naturen, tar kommandot över sin omgivning och ställer andra växter i skuggan. Något av en trädgårdens översittare. Slå av blomställningarna innan de blommar, så har du gjort en god gärning. Fråga din kommun var du kan lämna växtmaterial från invasiva arter, så att det säkert hanteras på rätt sätt.

Lär dig känna igen de vanligaste invasiva arterna i trädgården, vad de ställer till med och vad du kan göra. Kolla här!

#invasivaarter #kanadensisktgullris

Länka till sida för privatpersoner

eller

till sida om de vanligsate arterna

Du får syn på en kinesisk ullhandskrabba. Du har en sten i handen. Vad gör du? Det brutalt enkla svaret är: Krossa krabban med ett enda slag. Ibland måste man gå hårt fram för att få stopp på invasiva djur och växter som hotar den biologiska mångfalden i våra vatten. Lär dig känna igen de vanligaste, se vad de ställer till med och hjälp oss att hindra spridningen. Kolla här!

#invasivaarter #kinesiskullhandskrabba

Länka till sida för privatpersoner

eller…

till sida om de vanligaste arterna

Snygg och elegant men störigt dominant. Blomsterlupinen tränger undan andra växter vart den än kommer. Har du den redan i din trädgård, så gör vad du kan för att hindra att den sprider sig till naturen. Framförallt, låt den inte sätta frö. Och ska du göra dig av med växtmaterial från lupin, förpacka det i dubbla plastsäckar och hör med din kommun var du kan lämna det.

Lär dig känna igen de vanligaste invasiva arterna i trädgården, se vad de ställer till med och vad du kan göra. Kolla här!

#invasivaarter #blomsterlupin

Länka till sida för privatpersoner

eller

till sida om de vanligsate arterna

Flytta båten från ett vatten till ett annat? Fiska i en ny sjö? Tvätta först! Det är lätt att glömma bort att fiskeredskap och båtar kan föra med sig små oönskade passagerare som hotar de naturliga bestånden. Pestsporer som signalkräftan bär med sig och som är dödliga för våra svenska flodkräftor är kanske det mest kända exemplet. Men det finns många fler. Lär dig känna igen de vanligaste invasiva arterna, se vad de ställer till med och hjälp oss att hindra spridningen. Kolla här!

#invasivaarter #signalkräfta

Länka till sida för privatpersoner
https://www.havochvatten.se/arter-och-livsmiljoer/invasiva-frammande-arter/tips-for-dig-som-privatperson.html

eller…

till sida om de vanligaste arterna

Rör den inte! Men hittar du en jätteloka i naturen får du gärna rapportera den till invasivaarter.nu! Jättelokan kan bli upp till tre meter hög, sprider sig lätt, bildar ogenomträngliga bestånd och konkurrerar ut andra, betydligt trevligare, växter. Som om inte det vore nog är den giftig. Får du växtsaften på huden kan det ge svåra skador. Inte konstigt att EU har förbjudit den.

Lär dig känna igen de vanligaste invasiva arterna som hamnat i naturen, se vad de ställer till med och vad du kan göra. Kolla här!

#invasivaarter #jätteloka

Länka till sida för privatpersoner

eller

till sida om de vanligsate arterna

Vattenpest! Redan själva namnet sänder ut en stark varningssignal. Det är inte utan anledning. Vattenpest sprider sig lätt, får sjöar och vattendrag att växa igen och ödelägger livsmiljön för andra växter och djur. Så, undvik den som pesten! Gör rent båtar och fiskeredskap om du ska flytta dem från ett vatten till ett annat. Och hittar du vattenpest i naturen, rapportera det till invasivaarter.nu.

Lär dig känna igen de vanligaste invasiva arterna, se vad de ställer till med och hjälp oss att hindra spridningen. Kolla här!

#invasivaarter #vattenpest

Länka till sida för privatpersoner
https://www.havochvatten.se/arter-och-livsmiljoer/invasiva-frammande-arter/tips-for-dig-som-privatperson.html

eller…

till sida om de vanligaste arterna

Den tränger sig på, tar plats och är allmänt missunnsam mot andra växter. Jättebalsamin kan bli 2,5 meter hög och finns ute i naturen på många håll i landet. EU har listat den som förbjuden art. Du kan se till att minska spridningsrisken genom att inte plocka med dig blommor eller andra växtdelar. Det bästa är att inte röra växten alls. Fynd rapporterar du till invasiva arter.nu.

Lär dig känna igen de vanligaste invasiva arterna som hamnat i naturen, se vad de ställer till med och vad du kan göra. Kolla här!

#invasivaarter #jättebalsamin

Länka till sida för privatpersoner

eller

till sida om de vanligsate arterna

Den svartmunnade smörbulten är en glupsk och aggressiv liten fisk som gör livet svårt för andra bottenlevande arter. Tyvärr trivs den i både sött och salt vatten, och förökar sig snabbt. Men den är faktiskt en helt ok matfisk. Så får du en svartmunnad smörbult på kroken, varför inte ta hem den till middag! Lär dig känna igen de vanligaste invasiva arterna i vatten, vad de ställer till med och vad du kan göra. Kolla här!

#invasivaarter #svartmunnadsmörbult

Länka till sida för privatpersoner
https://www.havochvatten.se/arter-och-livsmiljoer/invasiva-frammande-arter/tips-for-dig-som-privatperson.html

eller…

till sida om de vanligaste arterna

Du är vid kusten och får syn på en mink. Vad gör du? Fota den och rapportera ditt fynd till Artportalen via, www.invasivaarter.nu. Trots ett trevligt utseende är minken en jobbig typ som utgör ett stort hot mot många vilda arter, framförallt markhäckande fåglar. Den hör egentligen hemma i Nordamerika, men trivs tyvärr som fisken i vattnet även i våra skärgårdar.

Lär dig känna igen de vanligaste invasiva arterna som hamnat i naturen, se vad de ställer till med och vad du kan göra. Kolla här!

#invasivaarter #mink

Länka till sida för privatpersoner

eller

till sida om de vanligsate arterna

Bilder

kyssande par på brygga omges av övernaturligt stor vattenpest med händer

Vattenpest

Onaturligt stort gullris med munnar jagar liten flicka

Kanadensiskt gullris

Övernaturligt stor svartmunnadsmörbult kikar på par som sitter på bänk på strand

Svartmunnad smörbult

Onaturlig jättebalsamon med munnar längs en flod där person paddlarJätte

Jättebalsamin

Övernaturligt stora sjögullsblommor med ögon tittar på person som hoppar ner i vatten från hopptorn.

Sjögull

Onaturligt stor jätteloka på en åker

Jätteloka

Onaturligt stor signalkräfta med mänskliga ögon på brygga blänger på personer i båt.

Signalkräfta

Onaturligt stor blomsterlupin med solglasögon skymmer bord där folks sitter.

Blomsterlupin

Onaturligt stor kinesisk ullhandskrabba i badring kikar på pojkar på strand som fiskar krabbor.

Kinesisk ullhandskrabba

Onaturligt stor mink kikar på paddlare.

Mink

Färdig nyhet

Här finns en nyhetstext som du kan skicka till lokalmedia. Anpassa gärna texten efter dina förutsättningar och lägg in ett eget citat om det passar.

Sommaren är inte bara högsäsong för bad och båtliv i sjöar och hav. Det är också nu många kommer i kontakt med de invasiva främmande arter som snabbt breder ut sig i våra vatten. Småprickig penselkrabba och sjögull låter ju ganska harmlösa. I själva verket ställer de till stora problem i miljöer där de inte hör hemma. Tillsammans med vattenpest, svartmunnad smörbult och en rad andra växter och djur utgör de ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden. Nu uppmanar Havs- och vattenmyndigheten allmänheten att hjälpa till i kampen mot de invasiva främmande arterna i våra vatten.

– Det är viktigt att öka kännedomen om de vattenlevande arter som utgör det största hotet mot den biologiska mångfalden. Enligt HaV:s senaste undersökning är det bara åtta procent som vet att signalkräftan är en invasiv art. Kinesisk ullhandskrabba och svartmunnad smörbult är det ännu färre som känner till, säger NN.

OBS! Detta är ett exempelcitat. Lägg till ett eget och/eller ta bort detta innan du skickar till media.

Vad kan man göra för att hindra spridningen?
För båtägare och fritidsfiskare är det framförallt viktigt att alltid rengöra både båt och fångstredskap ordentligt om man ska flytta sig mellan olika vatten. Och att aldrig flytta fiskar eller kräftor från en sjö till en annan. Annars finns risk att små växtdelar eller sjukdomar följer med. Det kan räcka med en enda individ för att till exempel slå ut ett bestånd av flodkräfta eller för att en badplats ska växa igen.

Och om man stöter på djur eller växter som man misstänker är invasiva? Ja, först och främst kan man gå in på havochvatten.se och kolla om arten verkligen är invasiv. Där finns också råd om hur man ska göra med varje art och var man ska rapportera sitt fynd. Vissa, som till exempel den småprickiga penselkrabban, bör man helt enkelt krossa på ett så snabbt och skonsamt sätt som möjligt. Andra, som den svartmunnade smörbulten, går utmärkt att äta.

Några invasiva främmande arter och tips på vad du kan göra åt dem

Kinesisk ullhandskrabba
Om du hittar en krabba i en svensk sjö så kan du vara 99% säker på att det är en kinesisk ullhandskrabba. Den kan också leva i salt och bräckt vatten. Den har en kvadratisk ryggsköld som kan bli upp till 7 cm. Vuxna krabbors klor har ullig borst och vita fingerspetsar.
Tips: Avliva den snabbt, till exempel genom att krossa den med en sten. Rapportera fynd på www.rappen.nu

Småprickig penselkrabba
Lever i havet och runt flodmynningar på västkusten. Den kan bli ca 3 cm och hanarna har en tofs med hår i "tumvecken" på klorna. Den har en kvadratisk ryggsköld med tre tänder på varje sida till skillnad från den vanliga strandkrabban som har en sexkantig sköld med fem tänder på varje sida.
Tips: Avliva den snabbt, till exempel genom att krossa den med en sten. Rapportera fynd på www.rappen.nu

Signalkräfta
Sprider kräftpest som är dödlig för inhemska kräftor. Finns från Skåne i söder till Hudiksvall i norr. Lever i sjöar, dammar och vattendrag.
Tips: Gör rent båtar och fiskeredskap noggrant om de ska användas i olika vatten för att undvika spridning av kräftpesten. Rapportera fynd på www.rappen.nu

Blåskrabba
Lever i havet och runt flodmynningar längs hela Västkusten. Har en kvadratisk ryggsköld med tre tänder på var sida till skillnad från den vanliga strandkrabbans sexkantiga med fem tänder på var sida. Den blir ca. 3–4 cm. Benen är randiga och hanarna har en blåsa i "tumvecken" på klorna.
Tips: Avliva den snabbt, till exempel genom att krossa den med en sten. Rapportera fynd på www.rappen.nu

Svartmunnad smörbult
Lever i kustnära, bräckt vatten och i sötvatten. Finns på västkusten och längs syd- och östkusten upp till Gävle. Kan bli upp till 17 cm lång men är oftast mycket mindre än så. Är helt svart eller har en svart fläck på bakre delen av den främre ryggfenan.
Tips: Kolla båten noggrant så att du inte råkar få med någon fripassagerare. Svartmunnad smörbult är en bra matfisk. Rapportera fynd på www.rappen.nu

Vitfingrad brackvattenskrabba
Trivs i bräckt vatten men kan ibland vandra upp i sötvatten. Finns främst i Blekinge och Skåne. Ryggskölden kan bli max 12 mm och är kvadratisk till skillnad från den vanliga strandkrabbans sexkantiga. Klorna har vita fingrar, och den ena klon är alltid större än den andra.
Tips: Hjälp till att stoppa spridningen. Avliva den snabbt, till exempel genom att krossa den med en sten. Rapportera fynd på www.rappen.nu

Stillahavsostron
Lever vid havskusten ner till 50 cm djup. Finns längs västkusten från Strömstad till Ängelholm. Har ett avlångt, taggigt skal som är vassare än hos det inhemska europeiska ostronet.
Tips: Rapportera fynd på www.rappen.nu

Vandrarmussla
Trivs i sjöar, dammar och floder. Finns i Mälaren, Hjälmaren och vissa sjöar i Uppland. Är 2,5 till 4 cm lång, triangelformad och har ett zebrarandigt mönster. Tips: Torka alltid av båtar, fiskeredskap och annan utrustning som ska flyttas mellan vatten för att undvika spridning. Rapportera och skicka in foto till www.artfakta.se

Solabborre
Solabborren är en färgglad fisk som blir runt 10 cm lång. Det är en sötvattenlevande art men den klarar sig också i låga salthalter. Främsta kännetecknet är den svarta punkten med röd ytterkant vid kanten av gälen. Den är förbjuden att ha, även i sitt akvarium.
Tips: Om du fångar en solabborre, släpp inte tillbaka den i vattnet! Töm inte ut akvarie- eller dammvatten i naturen. Rapportera fynd på www.rappen.nu

Sjögulll
Trivs i näringsrika vattendrag, dammar och sjöar. Finns lokalt i södra delen av landet. Har rundade, hjärtformade åtta cm långa blad med vågig kant. Bladens undersida är ofta rödprickig. Får gula blommor som är fransiga på kanterna. Tips: Plantera inte sjögull, Var försiktig vid hanteringen av växtdelar. Kör inte båt genom bestånd av sjögull. Rapportera fynd på www.rappen.nu

Vattenpest
Förekommer i sjöar, dammar, lugna vattendrag och våtmarker. Finns över hela landet. Bildar långa slingor och har fint tandade blad, som sitter i kransar runt stjälken.
Tips: Plantera inte vattenpest. Töm inte ut akvarie- eller dammvatten i naturen. Var försiktig vid hanteringen av växtdelar. Rapportera fynd på www.invasivaarter.nu

Sydfyrling
I handeln kallas den ibland vattenkrassula. Trivs i kärr, dammar och diken. Vid vattenbrynet kan den bilda tjocka, heltäckande mattor. Den har små blad och små vita eller ljusrosa blommor.
Tips: Plantera inte sydfyrling. Töm inte ut akvarie- eller dammvatten i naturen. Var försiktig vid hanteringen av arten, den sprider sig mycket lätt. Rapportera fynd på www.artportalen.se

Smal vattenpest
Vanlig i dammar och akvarier. Det är förbjudet att ha den, även i akvarier. Stjälken kan bli upp till 2 meter lång. Bladen är 6–13 mm långa och sitter i kransar runt stjälken. Blommar med små vita, 8 mm breda blommor.
Tips: Var försiktig vid hanteringen av arten. Töm inte ut akvarie- eller dammvatten i naturen. Rapportera fynd på www.rappen.nu

Fler invasiva främmande arter i vatten och råd om hur de ska hanteras hittar du här.

Vanliga trädgårdsväxter hotar den biologiska mångfalden

De senaste årens ökade intresse för trädgård och odling ser ut att fortsätta. Men vilka växter ska man undvika att ha i sin trädgård? Flera av våra vanliga prydnadsväxter, som vresros, blomsterlupin och kanadensiskt gullris utgör faktiskt ett hot mot den biologiska mångfalden. De klassas som invasiva främmande arter, som lätt sprider sig i naturen och tränger undan andra växter. Nu uppmanar Naturvårdsverket allmänheten att hjälpa till i kampen mot de invasiva arterna.

Vad kan man göra för att hindra spridningen?

Det bästa är naturligtvis att bara köpa och plantera växter som inte är invasiva. Men det gäller att se upp. En del är förbjudna att sälja, men andra invasiva växter kan förekomma i handeln. Om man har en uppvuxen trädgård är det viktigt att kolla om det redan finns några invasiva arter där. Är det så, gäller det att minska risken för spridning. På naturvardsverkets.se finns information om vilka som är de vanligaste invasiva främmande växtarterna och råd om hur de ska hanteras.

För vissa invasiva växter räcker det till exempel med att slå av blommorna innan de sätter frö, till exempel blomsterlupin och kanadensiskt gullris, medan andra, som vresros och jätteloka behöver grävas upp med rötterna. Parkslide som riskeras att triggas igång när man bekämpar den ska man helst låta vara, om man inte absolut måste göra något åt den. Några är inte ens tillåtna att ha i trädgården, utan måste enligt lag tas bort.

Eftersom det är olika åtgärder som gäller för olika växter är det bäst att läsa på innan man gör något så det inte blir fel. Gemensamt för alla invasiva växter är att växtavfallet från dem inte får slängas i naturen. Det ska helst packas i dubbla plastpåsar och slängas på anvisad plats vid återvinningscentralen. Är det lite kan det läggas i en plastpåse som försluts och slängs i hushållssoporna. Risken för spridning är som störst just vid hantering och transport. Är man osäker på var man ska göra sig av med växtavfallet, kan man vända sig till sin kommun och fråga.

– I vår kommun tar alla återvinningscentraler emot trädgårdsavfall från invasiva arter och skickar det till förbränning. För att minska risken för spridning är det viktigt att det läggs i rätt behållare och inte blandas med annat trädgårdsavfall, säger NN.

OBS! Detta är ett exempelcitat. Lägg till ett eget och/eller ta bort detta innan du skickar till media.

Några invasiva främmande växter och tips på vad du kan göra åt dem

Blomsterlupin
Finns över nästan hela landet. Blir upp till 120 cm hög, får blå, rosa, vita och lila blommor i klasar.
Tips: Plantera den inte. Om du redan har den – ta bort den innan den sätter frö. Gräv upp den, eller slå om det är mycket, och upprepa det i flera år.

Kanadensiskt gullris
Finns i mellersta och södra Sverige, Jämtland och hela östkusten. Blir upp till 2 meter hög, får många små, gula blommor i toppen.
Tips: Slå av blomställningarna före blomning, eller ta bort hela växten innan den sätter frö. Packa den i säckar vid transport.

Vresros
Finns i södra och mellersta Sverige och längs norrlandskusten, ofta på stränder. Stor, taggig buske med rosa eller vita blommor som bildar nypon.
Tips: Slå av blommorna före frösättningen dvs. innan det blir nypon. Gräv upp den med rötterna, innan den hinner växa sig stor och klipp bort rotskott.

Jättebalsamin
Förekommer över nästan hela Sverige. Växten kan bli 2,5 meter hög och bildar täta bestånd. Blommorna är rosa. Den är EU-listad så du är skyldig att ta bort den på din egen tomt.
Tips: Jättebalsamin är lätt att bekämpa. Dra upp den och packa i säckar för transport. Gör det innan den gått i frö, för det orsakar stor spridning. Upprepa flera gånger per säsong.

Jätteloka
Finns i nästan hela Sverige. Kan bli upp till tre meter hög. Den är EU-listad så du är skyldig att ta bort den på din egen tomt.
Tips: Växtsaften kan ge svårartade blåsor så använd skyddsutrustning om du ska bekämpa den. Innan den satt frö – ta bort fröställningarna och kapa eller gräv upp rötterna. Upprepa detta flera gånger per säsong.

Parkslide
Finns i södra och mellersta Sverige och vid kusten upp till Norrbotten. Bambuliknande växt som kan bli upp till 4 m hög.
Tips: Det saknas fungerande bekämpningsmetoder och risken finns att den kan stimuleras att växa vid bekämpning. Låt den stå om den inte sprider sig.

Sidenört
Finns på ett fåtal platser i landet. Blir 0,2–2 m hög. Den sprids med underjordiska rötter och även med frön. Den är EU-listad så du är skyldig att ta bort den på din egen tomt.
Tips: Dra upp växten för hand. Det är viktigt att få med hela roten. Se till att rotdelar och frön inte blir kvar på platsen.

Mer information om de vanligaste invasiva arterna som finns våra trädgårdar finns på Naturvårdsverkets webbplats.

Dela materialet

När du delar materialet får du gärna hänvisa till informationssamarbetet med Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket.

Publicerad: 2023-03-13
Sidansvarig: Webbredaktion