Dela sidan på Facebook Dela sidan på Twitter Skicka e-post

Ingen övergödning

"Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten."

Illustratör: Tobias Flygar

Så definieras det av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Därtill har regeringen beslutat om följande fyra preciseringar:

  • Påverkan på havet: Den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser.
  • Påverkan på landmiljön: Atmosfäriskt nedfall och brukande av mark inte leder till att ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige.
  • Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten: Sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
  • Tillstånd i havet: Havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (2010:1341).

Därför behöver vi målet

Övergödning uppstår när tillförseln av näringsämnen till naturen blir alltför stor. Källor till övergödningen är till exempel gödsel från jordbruket, utsläpp av avloppsvatten eller nedfall av luftburna kväveföreningar. Övergödning av havsmiljön är ett stort problem och värst drabbat är Östersjön. En följd av övergödningen är bland annat algblomningar, försämrade syrgasförhållanden i vattnet och bottendöd.

Så når vi målet

För att nå målet krävs insatser från många olika samhällsaktörer. Mänskliga verksamheter i vattenmiljöer behöver ske med god hänsyn till mark och vatten. De övergödande ämnena fosfor och kväve behöver minska.

Utsläppen kommer från flera olika länder och insatser mot övergödning krävs såväl i Sverige som i andra länder. Målet inkluderar mål satta i havsmiljöförordningen, Helsingforskommissionen (Helcom) och Konventionen för skydd av den marina miljön i nordostatlanten (OSPAR) och målet ska därför bland annat nås genom genomförandet av EU:s havsmiljödirektiv och Helcoms handlingsplan för Östersjön: Baltic Sea Action Plan, BSAP. Där anges till exempel den maximala belastning av kväve och fosfor som man inom kommissionen kommer överens om ska gälla för området. Här kan du läsa mer om vår uppföljning och utvärdering av målet.

Läs mer om Havs- och vattenmyndighetens uppföljning och utvärdering av målet.

Publicerad: 2014-01-21
Uppdaterad: 2013-01-15

Sidansvarig: Anna Nygren