Det finns en damm med äldre rättigheter (urminnes hävd) och en kraftstation som saknar tillstånd. Om kraftproduktionen upphör, måste ändå kraftstationen och/eller dammen ha moderna miljövillkor?

Om det inte sker någon vattenbortledning så har kraftstationen ingen negativ påverkan på miljön.

Om dammen är tillkommen som ett led i kraftproduktion omfattas den av omprövningsplikten i 24 kap 10 § miljöbalken. Vill man ha kvar dammen ska den förses med moderna miljövillkor.

Kraftstationen verkar helt sakna tillstånd eller äldre rättigheter, och det finns ingen önskan om att med anläggningen bedriva sådan vattenverksamhet som avses i 11 kap 6 § miljöbalken. Det är dock oklart om de vill behålla själva anläggningen eller om en ansökan om utrivning är aktuell.

Möjligheten att lagligförklara en anläggning som inte används för sådan verksamhet som avses i 11 kap 6 § miljöbalken finns fortfarande kvar (17 § MP). Av den nya 17 a § följer dock att de anläggningar som ”används för en sådan verksamhet som avses i 11 kap 6 § miljöbalken” inte får lagligförklaras. Om kraftstationen i detta fall innebär någon form av vattenreglering, vattenbortledning, vattenöverledning eller annan påverkan på vattnets flöde faller den in under 11 kap 6 § miljöbalken och kan inte lagligförklaras utan ska genomgå omprövning för moderna miljövillkor enligt 24 kap 10 § miljöbalken.

Behålls anläggningen kvarstår även underhållsansvaret enligt 11 kap 17 § miljöbalken för ägaren. Om ägaren vill slippa undan underhållsskyldigheten finns en möjlighet i 11 kap 20 § miljöbalken att - istället för utrivning - föra över underhållskyldigheten på någon annan, bland annat staten eller en kommun, exempelvis till skydd för kulturmiljöintressen.

Publicerad: 2019-01-10
Sidansvarig: Webbredaktion