Så mår havet, sjöarna och vattendragen

Våra hav, sjöar och vattendrag utsätts ständigt för påverkan genom övergödning, nedskräpning och försurning. Det riskerar att försämra vattenkvaliteten och livsförhållanden för organismer som lever där under en lång tid framöver om inga åtgärder vidtas.

Haven som omger Sverige är utsatta för påfrestningar i form av nedskräpning, giftiga utsläpp, fartygsvrak som läcker olja, ökande båttrafik och övergödande ämnen. Haven blir också allt surare som en följd av ökande koldioxidhalt i atmosfären. Miljöpåverkan i kombination med ett högt fisketryck har lett till att många arter – fiskar, skaldjur, däggdjur, fåglar och växter – har minskat kraftigt. Östersjön är extra hårt utsatt och beskrivs ofta som ett av världens mest nedsmutsade innanhav med stora döda bottenytor, återkommande algblomningar och krympande fiskbestånd.

Försurning fortfarande ett bekymmer

Våra sjöar och vattendrag utsätts för samma typ av påfrestningar som haven. Utbyggnaden av vattenkraften har försämrat livsbetingelserna för många djur och växter som lever i strömmande vatten. Försurningen har också påverkat många vattendrag negativt. Utsläppen av försurande svavel har dock minskat kraftigt. I dag är det främst skogsbruket som bidrar till problemet.

Försurning av sjöar och vattendrag

Många åtgärder krävs

För att förvandla Östersjön till det friska och levande hav det en gång var, krävs många och kraftfulla åtgärder. Övergödning, farliga ämnen och fiske har påverkat ekosystemen under lång tid och det kommer att ta tid att åtgärda dem. Insatser mot övergödning, skapande av marina reservat, översyn av avlopp, reglering av fiskekvoter, bekämpning av invasiva arter, övervakning av hälsoläget hos fiskar och däggdjur och insamling av marint skräp, som spökgarn, hör till det som HaV arbetar med. Åtgärder kopplat till dessa områden genomförs bland annat inom ramen för Åtgärdsprogrammet för havsmiljön.

För att komma till rätta med klimatförändringarna, som påverkar Östersjön, krävs ett långsiktigt globalt samarbete men klimatanpassningar kommer att behöva göras lokalt. På hemmaplan samlas konkreta åtgärder mot övergödningen bland annat i det som kallas Leva, Lokalt engagemang för vatten.

Åtgärdsprogam för havsmiljön

Vi övervakar miljön

Kontinuerlig övervakning av tillståndet i grundvatten, sjöar, vattendrag, kust och öppet hav är en förutsättning fört att få kunskap om utvecklingen och vilka effekter som genomförda åtgärder ger. Exempel på vad vi mäter är vattnets kemiska tillstånd, bottenlevande djur, alger, förekomst av främmande arter och annan biologi. Dessutom övervakar vi påverkan på Östersjön genom mätprogram för att se vad som tillförs via alla större floder och vattendrag. Fiskbestånden övervakas i inlandsvatten, kust och öppet hav.

Miljöövervakning

Internationell samverkan viktigt

God samverkan med de andra länderna kring Östersjön är oerhört viktigt för att nå miljöresultat. Helsingforskonventionen, Helcom, är det regionala organ som håller ihop samarbetet om Östersjöns miljö mellan de nio Östersjöländerna. Miljön påverkas av dessa länders avrinning från land, ett område fyra gånger större än själva Östersjön och med över 90 miljoner människor. Helcom samordnar åtgärdsprogrammet för Östersjön, Baltic Sea Action Plan, BSAP.

Helcom – skydd av Östersjöns marina miljö

Insatser för Västerhavet

I Västerhavet är miljösituationen inte tillfredsställande, men generellt bättre än i Östersjön. Många fisk- och skaldjursarter har minskat kraftigt, till exempel är det kustnära torskbeståndet nästan borta. I juni 2020 presenterade HaV ett brett åtgärdsprogram för att skydda och förbättra tillståndet för torsken. Restaurering av ålgräsängar, som skyddar fiskyngel, är ett annat viktigt område där HaV gör insatser. För att skydda miljön i Nordostatlanten har Ospar, en regional konvention, en viktig roll. Här omfattas Nordsjön, Skagerrak och delar av Kattegatt. Ospar-kommissionen möts varje år. HaV representerar då Sverige i förhandlingarna.

Förslag på åtgärder för att skydda torskbestånden

Restaurering av ålgräsängar

Viktiga dricksvattentäkter

Våra fem stora sjöar – Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön – påverkas av i princip samma saker som haven, om än i mindre skala. Flera av sjöarna är viktiga dricksvattentäkter, vilket gör att de måste skyddas från utsläpp av olja och andra giftiga ämnen. I Vänern finns ett par lokala bestånd av lax som har drabbats hårt av vattenkraftutbyggnaden.

Dricksvatten och vattenskydd

Vi ansvarar för kalkningen

Ett stort antal sjöar och vattendrag behöver fortfarande kalkas för att hålla försurningen i schack och de kommer att behöva kalk även framöver. HaV har det nationella ansvaret för kalkningsverksamheten och fördelar pengar till länsstyrelserna för kalkningsåtgärder, effektuppföljning, planering och kontroll.

Kalkning och andra motåtgärder

Vägleder om avlopp

Landets cirka 700 000 små avloppsanläggningar som har vattentoalett ansluten, men inte är kopplade till kommunala reningsverk, sprider bakterier, miljöfarliga ämnen och bidrar till övergödningen. Det är kommunerna som ger tillstånd till nya avloppsanläggningar och som utför tillsyn på befintliga anläggningar. HaV ger vägledning till både kommuner och länsstyrelser.

Vägledning och kunskap om små avlopp

Vattenkraften får moderna miljövillkor

Många av Sveriges stora älvar är sedan länge reglerade på grund av storskalig vattenkraft. Ur klimatsynpunkt är vattenkraft bra, men utbyggnaden av kraftverken har förstört möjligheten för lax och andra fiskarter att vandra och leka. HaV och andra myndigheter har tillsammans arbetat länge med en nationell plan för att skapa moderna miljövillkor för vattenkraften. I juni 2020 tog regeringen beslut om prövningsgrupper och tidsplan för omprövningar av svensk vattenkraft. Arbetet ska på lång sikt leda till både största möjliga nytta för vattenmiljön och en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel.

Vattenkraftverk och dammar

Publicerad: 2020-08-28
Sidansvarig: Webbredaktion