Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Vattenverksamhet Tillsynsvägledning

Frågor och svar om vattenverksamhet

Här kommer vi att samla vanliga frågor och svar om vattenverksamhet.

Anmälan om vattenverksamhet

Vilka typer av åtgärder ryms inom begreppet "anläggande av våtmark" enligt 19 § punkten 1 vattenverksamhetsförordningen?

Länsstyrelsen i Kalmar län har i skrivelse daterad den 29 mars 2018 begärt tillsynsvägledning när det gäller bland annat vilka åtgärder som ryms inom den anmälningspliktiga vattenverksamheten ”anläggande av våtmark upp till 5 ha” i 19 § punkten 1 förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet (FVV).

När det gäller markavvattningsfrågor är Naturvårdsverket (NV) tillsynsvägledande myndighet. NV har även ett övergripande ansvar när det gäller Sveriges våtmarker och ansvarar för projektet Våtmarkssatsningen. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har därför tagit fram detta svar efter samråd med NV.

Innebär dämning att verksamheten blir tillståndspliktig?

Historik
Länsstyrelsen hänvisar till den utredning (SOU 2003:124) som föregick införandet av anmälningsplikt för vattenverksamheter. I utredningen föreslogs att anläggande av våtmark om maximalt 10 000 kvm utan dämning i vattenområde, skulle vara anmälningspliktigt. Utredningen ansåg att dämning i vattenområde typiskt sett inte bör vara anmälningspliktigt eftersom det påverkar förhållanden både uppströms och nedströms.

NV fick ett regeringsuppdrag att föreslå vilka vattenverksamheter som skulle bli anmälningspliktiga. Av redovisningen (daterad den 23 mars 2006) framgår följande:

"I miljöbalkskommitténs förslag (SOU 2003:124) fanns anläggande av dammar/våtmark som inte innebär dämning med. NV har i yttrande till Miljödepartementet framfört att det, för att nå bland annat miljömålet myllrande våtmarker, är angeläget att anläggande av våtmarker underlättas genom ett anmälningsförfarande och att även våtmarker som innebär dämning ska kunna anmälas. Även länsstyrelserna är positiva till att det införs en 2/4 anmälningsplikt för anläggande av våtmarker genom dämning. NV anser att fördelarna med att inkludera anläggande av våtmark genom dämning överväger nackdelarna."

Formuleringen i 19 § punkten 1 FVV lyder idag ”anläggande av våtmark där vattenområdet har en yta som inte överstiger 5 ha”. Enligt ordalydelsen är således anläggande av våtmark anmälningspliktig vattenverksamhet, oavsett om den inkluderar dämning eller inte.

Dämning
Att en vattenverksamhet finns med på listan i 19 § FVV medför inte att den alltid kan hanteras som ett anmälningsärende. Enligt 23 § FVV ska, när ett anmälningsärende är tillräckligt utrett, tillsynsmyndigheten antingen förelägga om försiktighetsmått eller förelägga verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd om det behövs med hänsyn till påverkan på miljön eller enskilda intressen.

Att dämma i ett vattendrag betraktas typiskt sett som en tillståndspliktig vattenverksamhet. För det fall anläggande av våtmark innebär dämning i vattenområde och dämningen bedöms ha en negativ påverkan på exempelvis närliggande fastigheter eller skadar allmänna intressen i den omfattningen att det inte går att hantera inom ramen för en anmälan, kan verksamheten bli tillståndspliktig. Att anläggande av en våtmark förutsätter någon typ av dämning behöver dock inte alltid betyda att åtgärden blir tillståndspliktig. Liksom i andra anmälningsärenden ska tillsynsmyndigheten bedöma om vattenverksamheten medför en sådan påverkan på miljön eller enskilda intressen så att den blir tillståndspliktig. Det är åtgärdens totala påverkan som ska bedömas.

Det är viktigt att beakta att tillsynsmyndighetens beslut i ett anmälningsärende inte får rättskraft på samma sätt som ett tillstånd. Tillsynsmyndigheten kan därför i ett senare skede ställa krav på anpassningar av utförandet eller borttagande.

Ytterligare information om skillnaden i rättskraft mellan tillstånd och anmälan finns i ”Handbok 2008:5om vattenverksamheter” som finns på Hav:s hemsida.PDF

Vilka åtgärder omfattas av punkten ”anläggande av våtmark om max 5 ha”?

Eftersom det är förutsättningarna i det enskilda fallet som avgör går det inte att lämna ett generellt svar på vilka åtgärder som faller in under 19 § punkten 1 i FVV. Enligt HaV:s bedömning är det syftet med åtgärden som är avgörande för vilken av punkterna i 19 § FVV som ska användas. Är huvudsyftet att anlägga en våtmark med en vattenyta om max 5 ha ska åtgärden bedömas enligt punkten 1. I bedömningen ingår då alla de andra 3/4 vattenverksamheter (till exempel grävning, dämning) som krävs för att anlägga våtmarken.

När det gäller den dom från Mark och miljödomstolen i Nacka (mål M 1124-17) som Länsstyrelsen hänvisar till, bedömer HaV att frågan om anläggande av våtmark enligt 19 § punkten 1 FVV inte var uppe till prövning. MMD uttalade sig endast om huruvida den aktuella verksamheten var sådan som föll in under 19 § punkten 5 FVV, det vill säga grävning i ett annat vattenområde än vattendrag, där verksamheten omfattar en bottenyta om maximalt 3 000 kvm.

”Eftersom bottenytan som den aktuella verksamheten avser klart överstiger 3 000 kvadratmeter instämmer mark- och miljödomstolen i länsstyrelsens bedömning att det inte rör sig om en sådan verksamhet som enligt 19 § femte punkten förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet med mera undantas från tillståndsplikten enligt 11 kap. 9 § miljöbalken."

Frågan om tillämpningen av punkten 1 bedömdes alltså inte i domen.

Markavvattningsföretag

Ett markavvattningsföretag omfattar både samfälligheten som förvaltar vattenanläggningen och det tillstånd som reglerar avvattningen. Om anläggandet av en våtmark innebär en påverkan på ett markavvattningsföretag kan det krävas en omprövning både av samfälligheten och tillståndet, enbart av tillståndet, eller enbart samfälligheten, till exempel om kostnadsfördelningslängdens måste göras om.

Omprövning av både tillstånd och samfällighet
Om man anlägger en våtmark genom dämning i markavattningsföretagets huvudavlopp, krävs i de flesta fall omprövning av samfälligheten och ett nytt tillstånd. Speciellt om man avser att anlägga våtmarken i mitten eller nedre delen av markavvattningsföretaget. Markavvattningsföretaget behöver upphävas då åtgärden med att dämma går emot syftet (det vill säga avvattningen).

Omprövning av enbart tillståndet
Om man anlägger en våtmark genom dämning inom huvudavloppet men det sker längst upp i markavvattningsföretaget eller så att den aktuella delen kan plockas bort utan att påverka övriga markavvattningsföretaget, räcker det att markavvattningsföretagets tillstånd omprövas.

Ingen omprövning av markavvattningsföretaget
Om man anlägger en våtmark inom båtnadsområdet som inte påverkar tillståndet eller kostnadsfördelningslängden och våtmarken är under 5 ha, behövs ingen omprövning av markavvattningsföretaget, vare sig av samfällighet eller av tillstånd.

Anmälan inom markavvattningsföretag?
Anläggande av tvåstegsdike är en typ av våtmark och inte markavvattning. Åtgärden är ett exempel på vad som kan anmälas enligt 19 § punkten 1 (anläggande av våtmark där vattenområdet har en yta som inte överstiger 5 hektar) och punkten 13 (ändring av en tillståndsprövad vattenverksamhet, om ändringen är en anmälningspliktig verksamhet enligt 1-10) i FVV.

Detta förutsätter att markavvattningsföretagets tillstånd följs det vill säga att varken dikets bottenbredd eller djup utökas.

Det är dock viktigt att överväga konsekvenserna av en icke rättskraftig ändring både för enskilda och för framtida tillsyn.

Publicerad: 26 juni 2018
Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Vattenverksamhet Tillsynsvägledning