Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Bidrag Havs- och vattenmiljöanslaget

Miljöteknik - projekt och finansiering

Miljöutmaningar kräver innovativa lösningar. Med en bättre och vassare teknik skapas möjligheter att åtgärda, och i bästa fall undvika, miljöproblem.

Utveckling och export av miljöteknik

Myndighetens kompetens och erfarenheter med konkret miljöarbete är en värdefull del i att stärka förutsättningarna för att utveckla svensk miljöteknik, såväl för hemma-, när- och exportmarknader vad gäller vattentillgång, vattenrening och havsrelaterade verksamheter. Havs- och vattenmyndigheten medverkar i två regeringsuppdrag under strategin för utveckling och export av miljöteknik.

Med bättre teknik kan man komma till rätta med problemen, i bästa fall undvika dem helt, annars åtgärda dem så tidigt som möjligt i orsakskedjan. Inom området för miljödrivet företagande kring vatten finns teknikutvecklande företag där bland annat kan nämnas; odling av musslor, alger och sjöpungar för rening samt energiutvinning eller fodertillverkning.

Prövning och tillsyn samt fokus mot BAT (Best Available Technology) tillämpas på flera områden, bland annat vattenkraften. Intressant att nämna är också samarbetet med redare och hamnar för en miljövänlig och hållbar sjöfart. Andra åtgärdsbaserade projekt är lågflödesmuddring för att ta bort farliga ämnen samt syresättningsprojekt för syrefattiga havs- och sjöbottnar.

Miljöteknikutvecklande projekt inom ramen för havsmiljöanslaget

Inom ramen för havsmiljöanslaget stödjer Havs- och vattenmyndigheten cirka 30 projekt som direkt syftar till teknikutveckling. Bland dessa kan nämnas:

Seatrackweb

Projektet Seatrackweb syftar till att med hjälp av säkrare prognoser av fartygsrörelser och satellitbilder över olja, kunna öka möjligheten att identifiera fartyg som släpper ut olja och därmed bidra till at minska risken för avsiktliga oljeutsläpp i Östersjön.

BOXWIN 

Projektet BOXWIN:s syfte är att ta fram underlag för byggnation, utplacering och drift av en fullskalig demonstrator av ett självförsörjande flytande vindkraftverk i Bornholmsbassängen, öster om Bornholm. 

Markbäddars uppstartstid

Syftet med projektet Markbäddars uppstartstid är att ta fram kunskap om bergkrossmaterials funktion (hydraulik, reningsgrad och uppstartstid) i små avloppsanläggningar jämfört med naturgrus som är en ändlig resurs.

Projektet har tre delmål, varav det första delmålet är att undersöka om, och i så fall hur, en markbädds uppstartstid varierar mellan krossmaterial och naturgrus samt att ta fram data över uppstartstiden hos en markbädd.

Projektet ses som främjande för en utveckling av en robust och traditionell teknik som dock använder ett ändligt material till ett mer hållbart materialutnyttjande. Det är även intressant ur kostnads- och transportsynpunkt. 

Precipco 

Projektet Precipco (f.d. PhosFlock) syfte och mål är att visa på kostnadseffektiva metoder för att minimera utsläppen av fosfor från skånska vattendrag i Östersjön. Detta ska ske genom fällning i optimerade våtmarker med hjälp av flygaskor.

Aktiviteten förväntas minska utsläppen av fosfor från skånska vattendrag till Östersjön och samtidigt förbättra den ekologiska balansen i åar och kustnära områden. Metoden med att implicera flygaska i ett vattendrag för att fälla fosfor är än så länge obeprövad och även kontroversiell då det kan finnas risk för utsläpp av metaller. 

Havstulpanprojektet

Projektet Havstulpanprojektet syftar till att övervaka och sprida information om när havstulpanlarver sätter sig fast på båtbottnar. Då kan besked lämnas till båtägare om lämplig tidpunkt att tvätta båtbotten för att bli av med påväxten. Detta bidrar till en minskad användning av giftiga båtbottenfärger. Informationen sprids via sms-tjänst, e-post, webb och pressmeddelanden. 

Clean Shipping Index 

Clean Shipping Index är ett miljöindex som möjliggör för transportköpare att välja den miljövänligaste sjötransporten för sitt gods. Denna typ av styrmedel kallas på engelska corporate environmental governance, frivilligt förvaltarskap.

Syftet med projektet är att införa ett marknadsbaserat styrmedel som ska öka efterfrågan på rena skepp. Målet är att minska miljö- och hälsoskadliga utsläpp från fartygssektorn.

Ett av de styrmedel som finns inom miljöpolitiken är olika typer av miljömärkningar, för att möjliggöra och underlätta för konsumenter och företag att synliggöra miljövänligare alternativ. Genom olika typer av märkningar och skärpta riktlinjer finns det möjligheter att skapa marknader.

Clean Shipping Index är ett webbaserat verktyg som gör det möjligt för transportköpare att ställa miljömässiga krav på sina sjötransporter i sin upphandling. Miljöindexet rankar skepp och hela rederier inom fem miljöpåverkansområden: kemikalier, vatten- och avfallshantering samt utsläpp av koldioxid, kväveoxid (NOx) och svaveloxid (SOx).

Clean Shipping Index tar ett helhetsgrepp på miljöutsläpp från sjöfarten. Rederierna kan logga in i en databas och lägga in information om utsläpp från sina fartyg. Både fartyg och rederier rankas efter ett poängsystem som är inbyggt i indexet. Totalt tas hänsyn till 20 olika miljöpåverkande faktorer, bland annat bränsle, smörjoljor, länsvatten, ballastvatten, bottenfärger, köldmedier och avfall.

Miljöindexet, initierades av den privata sektorn och Havs- och vattenmyndigheten har bidragit vid övergången från initiativ och projektfas till att introduceras som ett marknadsbaserat frivilligt styrmedel. Clean shipping Index drivs idag av en ideell organisation.

Medfinansiärer till flertalet samprojekt

Utöver de projekt Havs- och vattenmyndigheten finansierar direkt, är myndigheten även medfinansiär i flera samprojekt, som exempelvis LIFE+, BERAS, MARMONI och SUBMARINER.

SUBMARINER är ett samarbete inom blå bioteknik, ett område som har stor potential att bli en viktig pusselbit i byggandet av ett hållbart samhälle. Marin bioteknik används redan framgångsrikt i näringar som energi, livsmedel och läkemedel. 

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Bidrag Havs- och vattenmiljöanslaget

Publicerad: 2014-02-11
Uppdaterad: 2016-01-25

Hjälpte informationen på sidan dig?

Kontakta sidansvarig Webbredaktionen