Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Vattenkraft

Frågor och svar om den nationella planen för omprövning av vattenkraft

Här har vi samlat vanliga frågor och svar om den nationella planen för omprövning av vattenkraft.

Anmälan till nationell plan

Vilka fördelar finns det med att anmäla sig till den nationella planen?

Anmälan innebär att verksamhetsutövaren kan vänta med att ansöka om miljöprövning för att förse sin verksamhet med moderna miljövillkor hos mark- och miljödomstolen tills det år/månad som kommer att framgå av den nationella planen. Verksamhetsutövaren får bedriva sin verksamhet till dess prövning är klar, förutsatt att verksamhetsutövaren har någon form av tillstånd eller rättighet för sin verksamhet.

De som väljer att anmäla sig till den nationella planen och följer planens tidplan kan också ansöka om ekonomisk ersättning från Vattenkraftens Miljöfond Sverige AB. Ersättningen täcker en del av prövningskostnaderna, åtgärdskostnaderna och produktionsförlusterna.

Publicerad: 19 december 2018
Vilka verksamheter kan omfattas av den nationella planen?

De verksamheter som omfattas av kravet på moderna miljövillkor definieras i 11 kap. 6 § miljöbalken:

”Med vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel avses i detta kapitel en vattenverksamhet som innebär vattenreglering, vattenbortledning, vattenöverledning eller annan påverkan på vattnets flöde och

  1. är avsedd för produktion av el genom omvandling av energin i strömmande vatten, eller
  2. när verksamheten påbörjades, var avsedd för sådan produktion.”

Vår tolkning är att det i huvudsak avser:

  • De som i dag producerar vattenkraftsel.
  • De regleringsdammar eller motsvarande anläggningar som tillkom i syfte att reglera för elproduktion (avser alltså både reglering för pågående elproduktion samt nedlagda vattenkraftverk). Även dammar som används som årsregleringsmagasin för produktion av vattenkraftsel omfattas.
  • De som byggdes för att producera vattenkraftsel men som nu är nedlagda.

Ovan angivna verksamheter får anmäla sig till den nationella planen. Om de anmäler sig samt uppfyller vissa ytterligare kriterier, som kommer anges i vattenverksamhetsförordningen, ska de omfattas av den nationella planen. Det är länsstyrelsen som bedömer om den anmälda verksamheten uppfyller dessa kriterier.

Publicerad: 19 december 2018
Vilka verksamheter kan inte omfattas av nationella planen?

Vår tolkning är att följande verksamheter inte omfattas av 11 kap 6 § miljöbalken och därmed inte av kravet på moderna miljövillkor:

  • Nedlagda anläggningar som initialt inte var byggda för produktion av vattenkraftsel utan för kvarndrift eller dylikt som sedan kompletterats med turbin för elektrifiering av verksamheten, oavsett om stora ombyggnationer har genomförts som har haft vattenkraftselproducerande liknande egenskaper.
  • Dammar och vattenverksamheter som varken har eller har haft till syfte att vara ett led i produktion av vattenkraftsel.

Det är länsstyrelsen som bedömer om den anmälda verksamheten uppfyller kriterierna för att ingå i den nationella planen. En verksamhet som inte omfattas av 11 kap 6 § miljöbalken uppfyller inte kriterierna för att ingå i nationella planen.

Publicerad: 19 december 2018
Ska de verksamheter som har moderna miljövillkor ingå i nationella planen?

De verksamheter som genomgått en fullständig miljöprövning enligt miljöbalken för hela sin verksamhet anses ha moderna miljövillkor och behöver inte omprövas. Därmed behöver de inte heller anmäla sig till den nationella planen.

För dessa verksamhetsutövare gäller att de ska se till att tillståndets villkor och bestämmelser ses över inom 40 år efter tillståndsdatum.

Publicerad: 19 december 2018
Om Länsstyrelsen gör bedömningen att en anläggning inte kan omfattas av den nationella planen, går det att överklaga detta beslut?

Om verksamheten inte uppfyller förutsättningarna och därmed inte får ingå i den nationella planen ska länsstyrelsen, med ett särskilt beslut, underrätta verksamhetsutövaren om det (38 § vattenverksamhetsförordningen). Detta beslut är troligtvis överklagningsbart till mark- och miljödomstolen.

Publicerad: 19 december 2018
Får de verksamheter som helt saknar tillstånd eller annan särskild rättighet ingå i nationella planen?

Avgörande för att få ingå i den nationella planen är kriterierna i 11 kap 6 § miljöbalken, vilka i huvudsak är vattenverksamhet som ”är avsedd för produktion av el, eller när verksamheten påbörjades, var avsedd för att producera el”. Dessutom måste övriga kriterier i 36 § vattenverksamhetsförordningen vara uppfyllda, d.v.s. verksamheten ska vara påbörjad före utgången av 2018, inte prövad enligt miljöbalken och senast den 1 juli 2019 vara anmäld till länsstyrelsen.

Vilka tillstånd eller andra äldre rättigheter som finns har ingen betydelse för frågan om man ska omfattas av den nationella planen eller inte. En anmälan kan endast avvisas om någon av förutsättningarna i 36 § inte är uppfyllda (se även 38 § vattenverksamhetförordningen).

För de verksamheter som helt saknar tillstånd eller andra särskilda rättigheter blir det dock fråga om ny tillståndsprövning istället för omprövning.

Till skillnad mot de verksamhetsutövare som har tillstånd eller äldre rättigheter enligt 5 a § lag(1998:811) om införande av miljöbalken, får verksamhetsutövare som helt saknar tillstånd eller äldre rättigheter inte bedriva sin verksamhet i avvaktan på prövning. Det följer av 41 § punkten 1 vattenverksamhetsförordningen.

Publicerad: 17 januari 2019
Om Länsstyrelsen beslutar att en verksamhet ska ingå i nationella planen, går det beslutet att överklaga av verksamhetsutövaren?

Nej, om verksamhetsutövaren, som anmäler sig till nationella planen, uppfyller alla kriterier så ska man ingå.

När regeringen har beslutat om tidplanen för miljöprövningen, kommer länsstyrelsen att meddela verksamhetsutövaren när ansökan ska lämnas till mark- och miljödomstolen.

Publicerad: 19 december 2018
Kraftverket går knappt med vinst och verksamhetsutövaren funderar på att lägga ner verksamheten inom ett par år. Ska verksamheten anmälas till den nationella planen?

Om verksamhetsutövaren inte vill ompröva sin verksamhet, och därmed avvakta den tidpunkt för prövning som anges i den nationella planen, har verksamhetsutövaren alltid möjlighet att på eget initiativ lämna in ansökan om utrivning tidigare till domstolen.

Verksamhetsutövaren kan även invänta den tid som anges i den nationella planen. Vid en sådan omprövning ska domstolen återkalla tillståndet och besluta om utrivningsåtgärder enligt 24 kap 4 § miljöbalken, om verksamhetsutövaren medger att tillståndet återkallas (24 kap 10 § tredje stycket p 2).

Att anmäla sig till den nationella planen är frivilligt. Fördelen med att anmäla sig till den nationella planen och miljöprövas enligt den tid som anges där, är att verksamhetsutövaren kan återsöka en del av sina kostnader hos Vattenkraftens Miljöfond Sverige AB, vilket inte är möjligt om den miljöprövas vid annan tidpunkt.

Publicerad: 10 januari 2019
Ska länsstyrelsen informera verksamhetsutövarna om skyldigheten att ha moderna miljövillkor och anmälningsförfarandet till nationella planen? Ska länsstyrelsen göra utskick till alla vattenverksamheter eller ett urval?

Från och med den 1 januari 2019 är alla verksamhetsutövare som bedriver tillståndspliktig vattenverksamhet för elproduktion (se 11 kap 6 § miljöbalken) skyldiga att ha moderna miljövillkor. För att efterleva detta krav kan verksamhetsutövaren antingen ansöka om omprövning eller ny tillståndsprövning hos mark- och miljödomstolen så snart som möjligt eller anmäla sig till den nationella planen. En anmälan till nationella planen innebär att verksamhetsutövarna kan avvakta med prövningen till den tidpunkt som följer av nationella planen.

Nationella planen är alltså bland annat en tidtabell för uppdateringarna till moderna miljövillkor och ger vägledning till de myndigheter som har till uppgift att bevaka att verksamhetsutövarna uppfyller kravet på att ha moderna miljövillkor (se prop. s. 93).

Länsstyrelsen bör skicka information till alla verksamhetsutövare man känner till som kan vara berörda av dessa förändringar i miljöbalken. Det avser dels pågående vattenkraftverk och regleringsdammar till dessa, dels nedlagda vattenkraftverk och regleringsdammar till dessa. Informationen bör innehålla kravet på att tillståndspliktiga vattenverksamheter ska ha moderna miljövillkor, antingen genom att ansöka om miljöprövning snarast efter den 1 jan 2019, alternativt att de anmäler sig till den nationella planen som kommer att ge dem ett senare miljöprövningsdatum.

Publicerad: 14 januari 2019
Ska länsstyrelsen aktivt kontakta de verksamhetsutövare som inte anmält sig när tiden börjar rinna ut?

Ja, länsstyrelsen bör bistå med den servicen, även om det inte finns någon sådan skyldighet och dessutom är frivilligt för verksamhetsutövaren att anmäla sig till den nationella planen. Det innebär också en information om att verksamhetsutövaren, om de inte anmäler sig till den nationella planen, är skyldiga att snarast efter att anmälningsperioden till nationella planen har gått ut, ansöka om prövning hos mark- och miljödomstolen för att förse verksamheten med moderna miljövillkor.

Publicerad: 14 januari 2019
Kan man anmäla sig till nationella planen i efterhand?

Nej, anmälningsperioden är reglerad i 36 § vattenverksamhetsförordningen till en fast period. Senast den 1 juli 2019 måste verksamheten vara anmäld till länsstyrelsen.

Publicerad: 14 januari 2019
Hur hanteras de verksamheter som inte anmält sig till nationella planen tillsynsmässigt? Ska ett föreläggande ta hänsyn till nationella planen och respektive prövningsgrupp?

De verksamhetsutövare som omfattas av de nya kraven och som valt att inte anmäla sig till den nationella planen är skyldiga att snarast lämna in ansökan hos mark- och miljödomstolen om de vill fortsätta bedriva sin verksamhet. Om en ansökan inte lämnas in ska länsstyrelsen vidta åtgärder genom tillsyn. Det finns naturligtvis fördelar om vattenverksamheten kan prövas samtidigt som övriga i den prövningsgrupp verksamheten skulle ha tillhört enligt den nationella planen. Det får dock bedömas i relation till vilket prövningsdatum verksamheten skulle ha haft i den nationella planen. Grundtanken är att de som valt att inte ingå i nationella planen ska miljöprövas snarast efter den 1 januari 2019.

Publicerad: 14 januari 2019
Ska länsstyrelsen se till att anmälan till nationella planen innehåller den information som krävs och kvalitetssäkra de uppgifter som lämnats in? Vad innebär länsstyrelsens granskning av anmälan?

Det är länsstyrelsen uppgift att först bedöma om en anmälan är komplett. Vad en anmälan ska innehålla framgår av 37 § vattenverksamhetsförordningen. Om anmälan inte är komplett, bör länsstyrelsen ge verksamhetsutövaren möjlighet att komplettera med den information som saknas. Om någon sådan komplettering inte görs kan anmälan inte ligga till grund för bedömningen av om verksamheten ska omfattas av planen. Däremot är det inte länsstyrelsens roll att ”kvalitetssäkra” uppgifterna utan enbart konstatera om de uppgifter som krävs lämnats in eller inte.

Därefter ska länsstyrelsen granska om verksamheten uppfyller förutsättningarna för att få ingå i nationella planen (36 § vattenverksamhetsförordningen). Om förutsättningarna inte är uppfyllda ska länsstyrelsen, genom ett särskilt beslut, underrätta verksamhetsutövaren (38 §). Största utmaningen blir sannolikt att bedöma vilka vattenverksamheter som, när de byggdes eller påbörjades, var avsedda för att producera el men inte längre gör det, inklusive vilka regleringsdammar som ingick i dessa verksamheter.

I ett senare skede ska länsstyrelsen även granska att verksamhetsutövaren kommer in med ansökan till mark- och miljödomstolen i rätt tid (42 § vattenverksamhetsförordningen).

Det är verksamhetsutövarens ansvar att före den 1 juli 2019 lämna in en komplett anmälan till länsstyrelsen, om man vill omfattas av nationella planen. Om så inte sker är verksamhetsutövaren skyldig att snarast ansöka om prövning hos mark- och miljödomstolen.

Publicerad: 14 januari 2019
Ska länsstyrelsen fatta ett formellt beslut om en anläggning kvalificerar sig för nationella planen?

Länsstyrelsen bör meddela verksamhetsutövaren om verksamheten uppfyller förutsättningarna för att omfattas av planen.

Publicerad: 14 januari 2019
Hur ska det ägarmässiga sambandet mellan en regleringsdamm och ett kraftverk styrkas? Om det är olika ägare, krävs det då någon form av avtal mellan dessa? Eller kan en sådan damm aldrig bli aktuell för nationella planen?

Det ägarmässiga sambandet har endast betydelse för att avgöra vad som ska anses vara en och samma verksamhet, det vill säga om en regleringsdamm och ett kraftverk ska prövas i ett sammanhang. Detta får bland annat betydelse vid avgränsningen av prövningens omfattning (11 kap 6 § andra stycket miljöbalken).

Oavsett om en regleringsdamm och ett kraftverk har samma eller olika ägare ska länsstyrelsen granska om verksamheterna – var för sig – är sådana som avses i 11 kap 6 § första stycket miljöbalken, det vill säga om verksamheten används för eller när den påbörjades var avsedd att utgöra ett led i produktion av vattenkraftsel. Om exempelvis dämningen, när den påbörjades, var avsedd för elproduktion, omfattas den av kravet på moderna miljövillkor enligt 11 kap 27 § miljöbalken, förutsatt att den bedöms tillståndspliktig i sig.

Publicerad: 14 januari 2019
Om det funnits en gammal damm med till exempel en kvarn där dammen rivits och senare byggts upp igen för att anlägga kraftverk, ska den då vara med i nationella planen?

Om vattenverksamheten (dämningen) är avsedd för produktion av vattenkraftsel eller, när den påbörjades, var avsedd för produktion av vattenkraftsel och bedöms tillståndspliktig enligt 11 kap 9 § miljöbalken, ska den förses med moderna miljövillkor. Den får därmed ingå i den nationella planen.

Publicerad: 14 januari 2019
Får länsstyrelserna ta ut en avgift för handläggningen av ärenden som gäller anmälan till den nationella planen enligt 37 § förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter?

För att en myndighet ska få ta ut en avgift måste det finnas förordningsstöd. Det finns inte utrymme för länsstyrelserna att ta ut avgift för anmälan till NAP med stöd av 3 kap. 12 § i förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Detta eftersom bestämmelsen avser avgift för anmälan om att bedriva anmälningspliktig vattenverksamhet och inte avser att reglera en anmälan för att omfattas av den nationella planen enligt 37 § förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet. Regeringen har inte avsett att införa en uttrycklig bestämmelse som reglerar länsstyrelsens rätt att ta ut en anmälningsavgift för en anmälan enligt 37 § förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet.

När det gäller mark- och miljödomstolens möjlighet att ta ut prövningsavgift för omprövningen har en ny bestämmelse, införts i 3 kap. 2 § 7 punkten i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.

Enligt 3 kap. 11 § i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken ska avgift för länsstyrelsens tillsyn över vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken tillsyn betalas efter särskilt beslut. Det är dock troligen för långsökt att anse att handläggning av en anmälan till den nationella planen ska anses vara tillsyn enligt 11 kap. miljöbalken. Om tillsynsåtgärder måste vidtas mot en verksamhetsutövare som inte följer tidplanen enligt den nationella planen (se 42 § förordningen om vattenverksamhet) eller en verksamhetsutövare som inte anmäler sig till NAP och inte heller ansöker om omprövning enligt 11 kap. 27 § andra stycket punkt 1 miljöbalken, är Havs- och vattenmyndighetens bedömning att avgift för sådana tillsynsåtgärder kan tas ut med stöd av 3 kap. 11 § förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.

Publicerad: 8 mars 2019

Miljöprövning

Vad menas med moderna miljövillkor?

Med moderna miljövillkor menas ett tillstånd vars villkor och andra bestämmelser till skydd för människors hälsa och miljön har bestämts enligt miljöbalken i en dom eller ett beslut som inte är äldre än 40 år.

Publicerad: 19 december 2018
Vilket år kommer miljöprövningarna att starta och hur lång tid kommer det att ta innan alla verksamheter har moderna miljövillkor?

Nationella planen kommer preliminärt att ange att miljöprövningar ska starta 2020 eller 2021.

Vår uppskattning är att det kommer ta cirka 20 år innan alla verksamheter har tillstånd med moderna miljövillkor.

Publicerad: 19 december 2018
Kommer alla verksamheter som anmäler sig till den nationella planen att omprövas enligt miljöbalken?

Den nya lagstiftningen handlar om att förse alla vattenkraftverk och regleringsdammar, även nedlagda vattenkraftverk med tillhörande regleringsdammar, med moderna miljövillkor. Den nationella planen ska ge förutsättningar för att detta ska kunna genomföras på ett samordnat sätt och med bästa avvägning mellan miljö- och energinytta.

Att förse vattenverksamheterna med moderna miljövillkor ska i huvudsak ske genom omprövning av befintlig verksamhet. Även nyprövning kan bli aktuellt i de fall någon vill bygga ut eller utöka driften vid en befintlig anläggning och detta inte kan tas inom ramen för en omprövning. Dessutom blir nyprövning aktuellt i de fall det helt saknas någon form av tillstånd eller äldre rättigheter som kan åberopas, men verksamhetsutövaren vill fortsätta att ha kvar sin vattenverksamhet. För att möjliggöra den nationella helhetssynen även i dessa prövningar, av processekonomiska skäl samt av resurseffektivitet, är det en fördel om dessa kan miljöprövas i ett sammanhang med övriga vattenverksamheter i exempelvis aktuellt avrinningsområde.

Publicerad: 10 januari 2019
Ett kraftverk byggdes 1991 utan tillstånd, ska kraftverket omprövas eller behövs ett nytt tillstånd?

Frågan om en ansökan kan godtas inom ramen för en omprövning (24 kap 10 § miljöbalken) eller om det krävs ”nyprövning” (11 kap 9 § miljöbalken) avgörs av mark- och miljödomstolen. För att kunna omprövas måste det finnas ett tillstånd eller någon form av äldre rättighet att ompröva (urminnes hävd, privilegiebrev, annan sådan särskild rättighet att förfoga över vatten som avses i 2 kap 41 § äldre vattenlagen).

Om ett kraftverk uppförts utan något som helst tillstånd eller äldre rättighet och man vill fortsätta bedriva sin verksamhet måste tillstånd sökas. Till skillnad mot vid omprövning enligt 24 kap 10 § miljöbalken krävs det vid ”nyprövning” exempelvis en miljökonsekvensbeskrivning, MKB.

Publicerad: 10 januari 2019
Ett kraftverk har varit nedlagt sedan 1970-talet och det finns bara lite rester kvar. Måste verksamheten omprövas? Verksamhetsutövaren vill helst riva ut anläggningen och kan göra det själv utan ersättning från fonden.

Om verksamhetsutövaren inte vill fortsätta bedriva verksamhet, och därmed avvakta den tidpunkt för omprövning för moderna miljövillkor som anges i nationella planen, och inte heller ha kvar underhållsansvaret för vattenanläggningen, har verksamhetsutövaren alltid möjlighet att på eget initiativ tidigare lämna in en ansökan om utrivning av vattenanläggning till domstolen (11 kap 19 § miljöbalken).

Verksamhetsutövaren kan även invänta den tid för omprövning som anges i den nationella planen. Vid en sådan omprövning får domstolen återkalla tillståndet och besluta om utrivningsåtgärder enligt 24 kap 4 § miljöbalken om verksamhetsutövaren medger att tillståndet återkallas (24 kap 10 § 3 stycket punkten 2 miljöbalken).

Publicerad: 10 januari 2019
Det finns ett tillstånd enligt äldre vattenlagen för kraftverket men verksamheten har inte bedrivits på 30 år. Verksamhetsutövaren vill starta upp verksamheten igen men behöver genomföra omfattande renoveringsarbeten inklusive renovera en damm. Är ansökan en omprövning eller en ny tillståndsprövning?

Det verkar finnas ett tillstånd enligt äldre vattenlagen, som därmed ska omprövas. Inom ramen för en sådan omprövning kan domstolen ”upphäva, ändra och besluta nya bestämmelser och villkor…”. Genom begreppet nya bestämmelser bör även exempelvis vattenhushållningsbestämmelser kunna ändras inom ramen för en omprövning.

Hur omfattande renoveringar av befintliga anläggningar eller förändringar i driften av en befintlig verksamhet som kan beslutas inom ramen för en omprövning enligt 24 kap 10 § miljöbalken avgörs av mark- och miljödomstolen. Troligt är att större ombyggnationer eller utökningar av verksamheten inte kan beslutas inom ramen för en omprövning utan behöver genomgå ny tillståndsprövning.

I samband med att en ansökan om omprövning av befintlig verksamhet görs, har verksamhetsutövaren alltid möjlighet att även ansökan om nytt tillstånd till utökad drift, större ombyggnationer, m.m. För den senare delen krävs dock exempelvis en miljökonsekvensbeskrivning. Mark- och miljödomstolen kan lägga ihop de olika ansökningarna (omprövningen och nyprövningen) så att de handläggs gemensamt i domstolen.

Publicerad: 10 januari 2019
Ett kraftverk startades på 1950-talet utan tillstånd, men driften avslutades 1998. Får verksamheten påbörjas direkt om den anmäls till den nationella planen?

Om syftet med verksamheten, när den påbörjades, var produktion av vattenkraftsel är verksamheten sådan som får ingå i den nationella planen.

Det verkar helt saknas tillstånd eller annan form av äldre rättighet för vattenverksamheten. För att få bedriva en vattenverksamhet krävs tillstånd. Det blir således inte fråga om omprövning utan ny tillståndsprövning.

Skyldigheten att förse en tillståndspliktig vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel med moderna miljövillkor gäller enligt 11 kap 27 § första stycket miljöbalken. Undantaget i andra stycket, d.v.s. möjligheten att bedriva verksamhet efter den 1 januari 2019 trots avsaknad av moderna miljövillkor tills prövningen är klar, gäller om man lämnat in ansökan om tillstånd eller omprövning för att förse verksamheten med moderna miljövillkor eller om man omfattas av den nationella planen och inte är försenad med ansökan. Detta gäller dock endast om verksamheten omfattas av 5 a § lagen om införande av miljöbalken, d.v.s. verksamheten bedrivs i enlighet med privilegiebrev, urminnes hävd eller annan sådan särskild rättighet som avses i 2 kap 41 § äldre vattenlagen. Dessutom måste verksamheten ha bedrivits vid utgången av 2015. Detta framgår av 41 § punkterna 1 och 2 vattenverksamhetsförordningen.

Svaret på frågan blir därmed att verksamheten kan omfattas av planen, men får inte påbörjas eller bedrivas i avvaktan på prövning. Detta eftersom den inte omfattas av 5 a § införandelagen och inte heller bedrevs vid utgången av 2015.

Publicerad: 10 januari 2019
Kraftverket byggdes på 1970-talet utan tillstånd och har därefter renoverats på 2000-talet utan föregående tillståndsprövning. Det finns ett tillstånd för dammen som nyttjas, vilken har funnits sedan 1880-talet. Blir det en omprövning eller en full tillståndsprövning för att få moderna miljövillkor för både kraftstationen och dammen?

Det verkar finnas ett befintligt tillstånd eller äldre rättighet för dammen, som därmed ska omprövas. I samband med att ansökan om omprövning av dammen görs, har verksamhetsutövaren möjlighet att även ansökan om tillstånd till övrig vattenverksamhet, exempelvis kraftverksproduktion. En sådan ansökan kräver miljöbedömning med samråd och MKB.

Publicerad: 10 januari 2019
Det finns en damm med äldre rättigheter (urminnes hävd) och en kraftstation som saknar tillstånd. Om kraftproduktionen upphör, måste ändå kraftstationen och/eller dammen ha moderna miljövillkor?

Om det inte sker någon vattenbortledning så har kraftstationen ingen negativ påverkan på miljön.

Om dammen är tillkommen som ett led i kraftproduktion omfattas den av omprövningsplikten i 24 kap 10 § miljöbalken. Vill man ha kvar dammen ska den förses med moderna miljövillkor.

Kraftstationen verkar helt sakna tillstånd eller äldre rättigheter, och det finns ingen önskan om att med anläggningen bedriva sådan vattenverksamhet som avses i 11 kap 6 § miljöbalken. Det är dock oklart om de vill behålla själva anläggningen eller om en ansökan om utrivning är aktuell.

Möjligheten att lagligförklara en anläggning som inte används för sådan verksamhet som avses i 11 kap 6 § miljöbalken finns fortfarande kvar (17 § MP). Av den nya 17 a § följer dock att de anläggningar som ”används för en sådan verksamhet som avses i 11 kap 6 § miljöbalken” inte får lagligförklaras. Om kraftstationen i detta fall innebär någon form av vattenreglering, vattenbortledning, vattenöverledning eller annan påverkan på vattnets flöde faller den in under 11 kap 6 § miljöbalken och kan inte lagligförklaras utan ska genomgå omprövning för moderna miljövillkor enligt 24 kap 10 § miljöbalken.

Behålls anläggningen kvarstår även underhållsansvaret enligt 11 kap 17 § miljöbalken för ägaren. Om ägaren vill slippa undan underhållsskyldigheten finns en möjlighet i 11 kap 20 § miljöbalken att - istället för utrivning - föra över underhållskyldigheten på någon annan, bland annat staten eller en kommun, exempelvis till skydd för kulturmiljöintressen.

Publicerad: 10 januari 2019
Har länsstyrelsen möjlighet att förelägga om skyddsåtgärder under tiden fram till dess miljöprövning ska ske, under förutsättning att en sådan åtgärd inte är rättskraftigt prövad i ett gammalt tillstånd?

Huvudregeln enligt 11 kap 27 § andra stycket miljöbalken är att verksamheten får fortsätta att bedrivas trots att den saknar moderna miljövillkor, förutsatt att en ansökan om tillstånd eller omprövning lämnats in till domstolen eller att verksamheten omfattas av den nationella planen och inte är försenad med sin ansökan enligt planen.

Länsstyrelsens möjligheter att ingripa i ett tidigare skede framgår bland annat av 24 kap 11 § tredje stycket. Här anges att länsstyrelsen själva kan ansöka om exempelvis omprövning enligt 24 kap 5 § miljöbalken. Dock endast om en sådan omständighet, som kan ligga till grund för omprövning, är så allvarlig att den inte tål att vänta på att prövningen för moderna miljövillkor blir klar och den olägenhet som omständigheten innebär inte kan avhjälpas genom ett föreläggande om försiktighetsmått eller förbud i väntan på att prövningen blir klar. Som exempel på sådan ”allvarlig omständighet” nämns att underhållet allvarligt försummats så att det finns risk för allvarlig skada på människors hälsa eller miljön eller för att genomföra EU rättsliga förpliktelser som innebär krav på anpassning och som inte kan avvaktas (prop. s 222-223).

Länsstyrelsen har alltså möjlighet att agera i sin tillsynsroll om det behövs för att exempelvis genomföra EU rättsliga förpliktelser som kommer att överträdas om man avvaktar prövning.

Publicerad: 14 januari 2019
Hur hanteras de dammar som inte har med elproduktion att göra men som ligger nedströms eller mellan dammar som omfattas av nationella planen?

För vattenverksamheter som inte omfattas av definitionen i 11 kap 6 § miljöbalken gäller inte kravet på moderna miljövillkor i 11 kap 27 § miljöbalken. Dock ska även dessa verksamheter leva upp till miljöbalkens krav och framförallt vara förenliga med miljökvalitetsnormerna och bestämmelserna i 5 kap 4 § miljöbalken.

Den nationella planen kommer vara vägledande för myndigheterna. Det innebär att vid genomförandet av den nationella planen ska länsstyrelserna även analysera vilka övriga verksamheter som kan påverka det vatten som kommande prövningar enligt planen avser och vidta de åtgärder som behövs. Det kan exempelvis röra sig om andra typer av verksamheter i samma vattenförekomst där tillsynsåtgärder eller omprövningar behöver initieras parallellt (prop. s 94).

Publicerad: 14 januari 2019
Hur ska tillsynsmyndigheten hantera en situation om en verksamhetsutövare av många i en prövningsgrupp vill pröva sin verksamhet i förtid? Då tappar man ju fördelarna med den samordnade prövningen?

Verksamhetsutövarna har rätt att ansöka om prövning av sin verksamhet innan den tid som anges i den nationella planen. Fördelarna med en samordnad prövning riskerar att gå förlorad eftersom man inte kan göra en samlad bedömning vid fastställandet av moderna miljövillkor.

Konsekvenserna för verksamhetsutövaren i form av kostsammare prövningsunderlag och med risk för utebliven eller begränsad ersättning från Vattenkraftens Miljöfond Sverige AB kommer sannolikt att medföra att få verksamhetsutövare ansöker om prövning tidigare än vad som kommer att följa av den nationella planens tidplan.

Publicerad: 14 januari 2019
Spelar det ingen roll vilka skyddsåtgärder för miljön som villkorats i en nyare dom enligt miljöbalken? Det finns exempel på nya domar som inte har någon miljöanpassning alls, betraktas dessa ha moderna miljövillkor? Vem gör den bedömningen?

Med moderna miljövillkor menas ett tillstånd vars villkor och andra bestämmelser till skydd för människors hälsa och miljön har bestämts enligt miljöbalken - i en dom eller ett beslut som inte är äldre än 40 år. Tillståndets samtliga miljövillkor måste vara beslutade enligt miljöbalken. Det räcker inte att det i ett nyare tillstånd beslutats miljövillkor som resultat av en prövning som varit avgränsad till bara en eller några enstaka miljöaspekter. Det krävs alltså en dom eller ett beslut som meddelats som ett resultat av en fullständig miljöprövning efter miljöbalkens ikraftträdande.

Publicerad: 14 januari 2019
En verksamhet som har ett beslut som inte är äldre än 40 år, ska den ingå i den nationella planen? Om man har ett system med fyra kraftverk, varav ett har en dom som är yngre än 40 år, så tappar man ju helheten vid omprövningen om inte denna omfattas.

De verksamheter som genomgått en fullständig miljöprövning enligt miljöbalken för sin verksamhet anses ha moderna miljövillkor och behöver inte omprövas, och därmed inte anmäla sig till den nationella planen. För dessa verksamheter gäller att de inom 40 år ska ansöka om nytt tillstånd.

Det är troligtvis ganska få vattenverksamheter som kan bedömas ha moderna miljövillkor, varför risken för att inte få en samordnad prövning är begränsad.

Publicerad: 14 januari 2019

Prövningsgrupper

Vad är en prövningsgrupp?

En prövningsgrupp utgörs av ett antal anläggningar och verksamheter inom ett avgränsat avrinningsområde (geografisk yta).

Alla verksamhetsutövare inom en prövningsgrupp ska ansökan om miljötillstånd hos mark- och miljödomstolen vid samma tidpunkt enligt nationella planens tidplan.

Verksamhetsutövarna inom prövningsgruppen bör samordna sig inför miljöprövningen eftersom de ska prövas i ett sammanhang.

Publicerad: 19 december 2018
Samråd om prövningsgrupper och tidsordningen för miljöprövningen?

Ett förslag till nationell plan med prövningsgrupper och tidplan för miljöprövningarna kommer att tas fram under våren 2019.

Preliminärt kommer ett samråd att genomföras under maj-juni 2019.

Publicerad: 19 december 2018

Regional samverkansprocess

Hur ska den regionala samverkansprocessen inom varje huvudavrinningsområde fungera?

Den regionala samverkansprocessen kommer att fylla en viktig funktion för att ta fram underlag inför miljöprövningen och för att möjliggöra samverkan mellan olika verksamhetsutövare, myndigheter och andra intressenter.

Verksamhetsutövarna är viktiga aktörer i processen eftersom de har ansvar för att ansöka om tillstånd hos mark- och miljödomstolen samt ta fram tillräckligt underlag för prövningen.

Publicerad: 19 december 2018

Vattenkraftens miljöfond

Kommer en anmälan till planen automatiskt innebära en anmälan till Vattenkraftens miljöfond?

Nej, anmälan till Vattenkraftens Miljöfond Sverige AB måste göras separat av verksamhetsutövaren. Alla som ingår i planen kan anmäla sig till fonden.

Publicerad: 19 december 2018
Vad ersätter Vattenkraftens miljöfond?

Vattenkraftens miljöfond Sverige AB är ett privat bolag som har upprättat ett eget regelverk för vilka kostnader de ersätter.

Läs mer om Vattenkraftens miljöfond här.

Publicerad: 19 december 2018

Hjälp! Jag hittade inte svaret på min fråga

Ställa din fråga i frågeformuläret.

Namn och e-post
Namn och e-post




Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Vattenkraft