Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Vattenkraft

Frågor och svar om den nationella planen för omprövning av vattenkraft

Här har vi samlat vanliga frågor och svar om den nationella planen för omprövning av vattenkraft.

Information om nationell plan

Vad händer nu?

Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska kraftnät har gemensamt tagit fram ett förslag till den nationella planen i samverkan med andra berörda myndigheter.

Förslaget lämnades till regeringen den 1 oktober. Regeringen kommer att bereda förslaget och sedan ta ett beslut.

Publicerad: 1 oktober 2019
Vilka verksamheter kan omfattas av den nationella planen?

De verksamheter som omfattas av kravet på moderna miljövillkor definieras i 11 kap. 6 § miljöbalken:

”Med vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel avses i detta kapitel en vattenverksamhet som innebär vattenreglering, vattenbortledning, vattenöverledning eller annan påverkan på vattnets flöde och

  1. är avsedd för produktion av el genom omvandling av energin i strömmande vatten, eller
  2. när verksamheten påbörjades, var avsedd för sådan produktion.”

Vår tolkning är att det i huvudsak avser:

  • De som i dag producerar vattenkraftsel. Produktion måste inte bedrivas vid varje given tidpunkt. Det kan exempelvis avse uppehåll i driften under vinterhalvåret eller tillfälligt nedlagd produktion på grund av exempelvis underhåll eller ägarbyte. Det kan även avse exempelvis kvarnar som är ombyggda och idag producerar vattenkraftsel.
  • De regleringsdammar eller motsvarande anläggningar som tillkom i syfte att reglera för elproduktion (avser alltså både reglering för pågående elproduktion samt nedlagda vattenkraftverk). Även dammar som används som årsregleringsmagasin för produktion av vattenkraftsel omfattas.
  • De som byggdes för att producera vattenkraftsel men som nu är nedlagda.

Ovan angivna verksamheter får anmäla sig till den nationella planen. Om de anmäler sig samt uppfyller vissa ytterligare kriterier, som anges i vattenverksamhetsförordningen, ska de omfattas av den nationella planen. Det är länsstyrelsen som bedömer om den anmälda verksamheten uppfyller dessa kriterier.

Publicerad: 19 december 2018
Vilka verksamheter kan inte omfattas av nationella planen?

Vår tolkning är att följande verksamheter inte omfattas av 11 kap 6 § miljöbalken och därmed inte av kravet på moderna miljövillkor:

  • Nedlagda anläggningar som initialt inte var byggda för produktion av vattenkraftsel utan för kvarndrift eller dylikt. Det gäller även dem som kompletterats med turbin för elektrifiering av verksamheten, och oavsett om stora ombyggnationer har genomförts som har haft vattenkraftselproducerande liknande egenskaper. Bedrivs ingen pågående kraftproduktion idag, omfattas de inte.
  • Dammar och vattenverksamheter som varken har eller har haft till syfte att vara ett led i produktion av vattenkraftsel.

Det är länsstyrelsen som bedömer om den anmälda verksamheten uppfyller kriterierna för att ingå i den nationella planen. En verksamhet som inte omfattas av 11 kap 6 § miljöbalken uppfyller inte kriterierna för att ingå i nationella

Publicerad: 19 december 2018
Hur ska länsstyrelsen hantera tillsyn mot verksamheter som omfattas av den nationella planen?

Mot bakgrund av vikten av att så många vattenverksamheter för produktion av vattenkraftsel som möjligt kommer att omfattas av den nationella planen är Havs- och vattenmyndighetens vägledning till länsstyrelserna följande.

  • En verksamhet som omfattas av den nationella planen får som huvudregel fortsätta att bedrivas till dess omprövningen är klar.
  • De verksamhetsutövare som väljer att inte anmäla sig till planen måste snarast efter den 1 januari 2019 ansöka om omprövning för moderna miljövillkor direkt hos mark- och miljödomstolen. Om en ansökan görs direkt till domstolen kan verksamhetsutövaren inte söka ekonomisk ersättning från Vattenkraftens miljöfond.
  • De verksamhetsutövare som inte ansöker om omprövning (varken genom att anmäla sig till den nationella planen eller genom att ansöka direkt hos domstolen) kan Länsstyrelsen förelägga att ansöka om omprövning för moderna miljövillkor.
  • Havs- och vattenmyndigheten vägleder länsstyrelserna att arbeta i enlighet med planen och fokusera tillsynen på de verksamhetsutövare som omfattas av skyldigheten att ha moderna miljövillkor men inte anmält sig till den nationella planen.

Länsstyrelsen har rätt att bedriva tillsyn med stöd av 26 kap miljöbalken även mot verksamheter som omfattas av den nationella planen. Om verksamheten omfattas av rättskraft enligt 24 kap 1 § miljöbalken är möjligheten till tillsyn begränsad till vad som anges i 26 kap 9 § fjärde stycket punkt 1-2 miljöbalken. Av 24 kap 11 § tredje stycket miljöbalken framgår under vilka situationer som återkallelse eller omprövning enligt 24 kap 3 eller 5 §§ miljöbalken kan vara aktuellt (dvs att det föreligger sådana allvarliga omständigheter som gör att det inte går att vänta på en prövning enligt planen och det inte är möjligt att hantera dessa genom ett föreläggande om försiktighetsmått eller ett förbud till dess prövningen är klar).

I förarbetena anges att om det vid en omprövning för moderna miljövillkor visar sig att den prövade verksamheten till någon del bedrivs med en anläggning som det är oklart huruvida den har tillstånd eller är laglig, kommer det att vara möjligt att i samband med omprövningen också ansöka om det tillstånd som behövs för den verksamhet som bedrivs med anläggningen (prop. 2017/18:243 sid. 164).

Publicerad: 14 maj 2019
Får de verksamheter som helt saknar tillstånd eller annan särskild rättighet ingå i nationella planen?

Avgörande för att få ingå i den nationella planen är kriterierna i 11 kap 6 § miljöbalken, vilka i huvudsak är vattenverksamhet som ”är avsedd för produktion av el, eller när verksamheten påbörjades, var avsedd för att producera el”. Dessutom måste övriga kriterier i 36 § vattenverksamhetsförordningen vara uppfyllda, d.v.s. verksamheten ska vara påbörjad före utgången av 2018, inte prövad enligt miljöbalken och senast den 1 juli 2019 vara anmäld till länsstyrelsen.

Vilka tillstånd eller andra äldre rättigheter som finns har ingen betydelse för frågan om man ska omfattas av den nationella planen eller inte. En anmälan kan endast avvisas om någon av förutsättningarna i 36 § inte är uppfyllda (se även 38 § vattenverksamhetförordningen).

Publicerad: 17 januari 2019
Uppdaterad: 9 maj 2019
Om Länsstyrelsen beslutar att en verksamhet ska ingå i nationella planen, går det beslutet att överklaga av verksamhetsutövaren?

Nej, om verksamhetsutövaren, som anmäler sig till nationella planen, uppfyller alla kriterier så ska man ingå.

När regeringen har beslutat om tidplanen för miljöprövningen, kommer länsstyrelsen att meddela verksamhetsutövaren när ansökan ska lämnas till mark- och miljödomstolen.

Publicerad: 19 december 2018
Ska länsstyrelsen informera verksamhetsutövarna om skyldigheten att ha moderna miljövillkor och anmälningsförfarandet till nationella planen? Ska länsstyrelsen göra utskick till alla vattenverksamheter eller ett urval?

Från och med den 1 januari 2019 är alla verksamhetsutövare som bedriver tillståndspliktig vattenverksamhet för elproduktion (se 11 kap 6 § miljöbalken) skyldiga att ha moderna miljövillkor. För att efterleva detta krav kan verksamhetsutövaren antingen ansöka om omprövning eller ny tillståndsprövning hos mark- och miljödomstolen så snart som möjligt eller anmäla sig till den nationella planen. En anmälan till nationella planen innebär att verksamhetsutövarna kan avvakta med prövningen till den tidpunkt som följer av nationella planen.

Nationella planen är alltså bland annat en tidtabell för uppdateringarna till moderna miljövillkor och ger vägledning till de myndigheter som har till uppgift att bevaka att verksamhetsutövarna uppfyller kravet på att ha moderna miljövillkor (se prop. s. 93).

Länsstyrelsen bör skicka information till alla verksamhetsutövare man känner till som kan vara berörda av dessa förändringar i miljöbalken. Det avser dels pågående vattenkraftverk och regleringsdammar till dessa, dels nedlagda vattenkraftverk och regleringsdammar till dessa. Informationen bör innehålla kravet på att tillståndspliktiga vattenverksamheter ska ha moderna miljövillkor, antingen genom att ansöka om miljöprövning snarast efter den 1 jan 2019, alternativt att de anmäler sig till den nationella planen som kommer att ge dem ett senare miljöprövningsdatum.

Publicerad: 14 januari 2019
Kan man anmäla sig till nationella planen i efterhand?

Nej, anmälningsperioden är reglerad i 36 § vattenverksamhetsförordningen till en fast period. Senast den 1 juli 2019 måste verksamheten vara anmäld till länsstyrelsen.

Publicerad: 14 januari 2019
Hur hanteras de verksamheter som inte anmält sig till nationella planen tillsynsmässigt? Ska ett föreläggande ta hänsyn till nationella planen och respektive prövningsgrupp?

De verksamhetsutövare som omfattas av de nya kraven och som valt att inte anmäla sig till den nationella planen är skyldiga att snarast lämna in ansökan hos mark- och miljödomstolen om de vill fortsätta bedriva sin verksamhet. Om en ansökan inte lämnas in ska länsstyrelsen vidta åtgärder genom tillsyn. Det finns naturligtvis fördelar om vattenverksamheten kan prövas samtidigt som övriga i den prövningsgrupp verksamheten skulle ha tillhört enligt den nationella planen. Det får dock bedömas i relation till vilket prövningsdatum verksamheten skulle ha haft i den nationella planen. Grundtanken är att de som valt att inte ingå i nationella planen ska miljöprövas snarast efter den 1 januari 2019.

Publicerad: 14 januari 2019
Får länsstyrelserna ta ut en avgift för handläggningen av ärenden som gäller anmälan till den nationella planen enligt 37 § förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter?

För att en myndighet ska få ta ut en avgift måste det finnas förordningsstöd. Det finns inte utrymme för länsstyrelserna att ta ut avgift för anmälan till NAP med stöd av 3 kap. 12 § i förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Detta eftersom bestämmelsen avser avgift för anmälan om att bedriva anmälningspliktig vattenverksamhet och inte avser att reglera en anmälan för att omfattas av den nationella planen enligt 37 § förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet. Regeringen har inte avsett att införa en uttrycklig bestämmelse som reglerar länsstyrelsens rätt att ta ut en anmälningsavgift för en anmälan enligt 37 § förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet.

När det gäller mark- och miljödomstolens möjlighet att ta ut prövningsavgift för omprövningen har en ny bestämmelse, införts i 3 kap. 2 § 7 punkten i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.

Enligt 3 kap. 11 § i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken ska avgift för länsstyrelsens tillsyn över vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken tillsyn betalas efter särskilt beslut. Det är dock troligen för långsökt att anse att handläggning av en anmälan till den nationella planen ska anses vara tillsyn enligt 11 kap. miljöbalken. Om tillsynsåtgärder måste vidtas mot en verksamhetsutövare som inte följer tidplanen enligt den nationella planen (se 42 § förordningen om vattenverksamhet) eller en verksamhetsutövare som inte anmäler sig till NAP och inte heller ansöker om omprövning enligt 11 kap. 27 § andra stycket punkt 1 miljöbalken, är Havs- och vattenmyndighetens bedömning att avgift för sådana tillsynsåtgärder kan tas ut med stöd av 3 kap. 11 § förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.

Publicerad: 8 mars 2019

Miljöprövning

Vad menas med moderna miljövillkor?

Med moderna miljövillkor menas ett tillstånd vars villkor och andra bestämmelser till skydd för människors hälsa och miljön har bestämts enligt miljöbalken i en dom eller ett beslut som inte är äldre än 40 år.

Publicerad: 19 december 2018
Vilket år kommer miljöprövningarna att starta och hur lång tid kommer det att ta innan alla verksamheter har moderna miljövillkor?

Nationella planen kommer preliminärt att ange att miljöprövningar ska starta 2020 eller 2021.

Vår uppskattning är att det kommer ta cirka 20 år innan alla verksamheter har tillstånd med moderna miljövillkor.

Publicerad: 19 december 2018
Kommer alla verksamheter som anmäler sig till den nationella planen att omprövas enligt miljöbalken?

Den nya lagstiftningen handlar om att förse alla vattenkraftverk och regleringsdammar, även nedlagda vattenkraftverk med tillhörande regleringsdammar, med moderna miljövillkor. Den nationella planen ska ge förutsättningar för att detta ska kunna genomföras på ett samordnat sätt och med bästa avvägning mellan miljö- och energinytta.

Att förse vattenverksamheterna med moderna miljövillkor ska i huvudsak ske genom omprövning av befintlig verksamhet. Även nyprövning kan bli aktuellt i de fall någon vill bygga ut eller utöka driften vid en befintlig anläggning och detta inte kan tas inom ramen för en omprövning. Dessutom blir nyprövning aktuellt i de fall det helt saknas någon form av tillstånd eller äldre rättigheter som kan åberopas, men verksamhetsutövaren vill fortsätta att ha kvar sin vattenverksamhet. För att möjliggöra den nationella helhetssynen även i dessa prövningar, av processekonomiska skäl samt av resurseffektivitet, är det en fördel om dessa kan miljöprövas i ett sammanhang med övriga vattenverksamheter i exempelvis aktuellt avrinningsområde.

Publicerad: 10 januari 2019
Uppdaterad: 9 maj 2019
Ett kraftverk byggdes 1991 utan tillstånd, ska kraftverket omprövas eller behövs ett nytt tillstånd?

Frågan om en ansökan kan godtas inom ramen för en omprövning (24 kap 10 § miljöbalken) eller om det krävs ”nyprövning” (11 kap 9 § miljöbalken) avgörs av mark- och miljödomstolen. För att kunna omprövas måste det finnas ett tillstånd eller någon form av äldre rättighet att ompröva (urminnes hävd, privilegiebrev, annan sådan särskild rättighet att förfoga över vatten som avses i 2 kap 41 § äldre vattenlagen).

Publicerad: 10 januari 2019
Uppdaterad: 9 maj 2019
Ett kraftverk har varit nedlagt sedan 1970-talet och det finns bara lite rester kvar. Måste verksamheten omprövas? Verksamhetsutövaren vill helst riva ut anläggningen och kan göra det själv utan ersättning från fonden.

Om verksamhetsutövaren inte vill fortsätta bedriva verksamhet, och därmed avvakta den tidpunkt för omprövning för moderna miljövillkor som anges i nationella planen, och inte heller ha kvar underhållsansvaret för vattenanläggningen, har verksamhetsutövaren alltid möjlighet att på eget initiativ tidigare lämna in en ansökan om utrivning av vattenanläggning till domstolen (11 kap 19 § miljöbalken).

Verksamhetsutövaren kan även invänta den tid för omprövning som anges i den nationella planen. Vid en sådan omprövning får domstolen återkalla tillståndet och besluta om utrivningsåtgärder enligt 24 kap 4 § miljöbalken om verksamhetsutövaren medger att tillståndet återkallas (24 kap 10 § 3 stycket punkten 2 miljöbalken).

Publicerad: 10 januari 2019
Det finns ett tillstånd enligt äldre vattenlagen för kraftverket men verksamheten har inte bedrivits på 30 år. Verksamhetsutövaren vill starta upp verksamheten igen men behöver genomföra omfattande renoveringsarbeten inklusive renovera en damm. Är ansökan en omprövning eller en ny tillståndsprövning?

Det verkar finnas ett tillstånd enligt äldre vattenlagen, som därmed ska omprövas. Inom ramen för en sådan omprövning kan domstolen ”upphäva, ändra och besluta nya bestämmelser och villkor…”. Genom begreppet nya bestämmelser bör även exempelvis vattenhushållningsbestämmelser kunna ändras inom ramen för en omprövning.

Hur omfattande renoveringar av befintliga anläggningar eller förändringar i driften av en befintlig verksamhet som kan beslutas inom ramen för en omprövning enligt 24 kap 10 § miljöbalken avgörs av mark- och miljödomstolen. Troligt är att större ombyggnationer eller utökningar av verksamheten inte kan beslutas inom ramen för en omprövning utan behöver genomgå ny tillståndsprövning.

I samband med att en ansökan om omprövning av befintlig verksamhet görs, har verksamhetsutövaren alltid möjlighet att även ansökan om nytt tillstånd till utökad drift, större ombyggnationer, m.m. För den senare delen krävs dock exempelvis en miljökonsekvensbeskrivning. Mark- och miljödomstolen kan lägga ihop de olika ansökningarna (omprövningen och nyprövningen) så att de handläggs gemensamt i domstolen.

Publicerad: 10 januari 2019
Ett kraftverk startades på 1950-talet utan tillstånd, men driften avslutades 1998. Får verksamheten påbörjas direkt om den anmäls till den nationella planen?

Om syftet med verksamheten, när den påbörjades, var produktion av vattenkraftsel är verksamheten sådan som får ingå i den nationella planen.

Det verkar helt saknas tillstånd eller annan form av äldre rättighet för vattenverksamheten. För att få bedriva en vattenverksamhet krävs tillstånd. Det blir således inte fråga om omprövning utan ny tillståndsprövning.

Skyldigheten att förse en tillståndspliktig vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel med moderna miljövillkor gäller enligt 11 kap 27 § första stycket miljöbalken. Undantaget i andra stycket, d.v.s. möjligheten att bedriva verksamhet efter den 1 januari 2019 trots avsaknad av moderna miljövillkor tills prövningen är klar, gäller om man lämnat in ansökan om tillstånd eller omprövning för att förse verksamheten med moderna miljövillkor eller om man omfattas av den nationella planen och inte är försenad med ansökan. Detta gäller dock endast om verksamheten omfattas av 5 a § lagen om införande av miljöbalken, d.v.s. verksamheten bedrivs i enlighet med privilegiebrev, urminnes hävd eller annan sådan särskild rättighet som avses i 2 kap 41 § äldre vattenlagen. Dessutom måste verksamheten ha bedrivits vid utgången av 2015. Detta framgår av 41 § punkterna 1 och 2 vattenverksamhetsförordningen.

Svaret på frågan blir därmed att verksamheten kan omfattas av planen, men får inte påbörjas eller bedrivas i avvaktan på prövning. Detta eftersom den inte omfattas av 5 a § införandelagen och inte heller bedrevs vid utgången av 2015.

Publicerad: 10 januari 2019
Uppdaterad: 9 maj 2019
Kraftverket byggdes på 1970-talet utan tillstånd och har därefter renoverats på 2000-talet utan föregående tillståndsprövning. Det finns ett tillstånd för dammen som nyttjas, vilken har funnits sedan 1880-talet. Blir det en omprövning eller en full tillståndsprövning för att få moderna miljövillkor för både kraftstationen och dammen?

Det verkar finnas ett befintligt tillstånd eller äldre rättighet för dammen, som därmed ska omprövas. I samband med att ansökan om omprövning av dammen görs, har verksamhetsutövaren möjlighet att även ansökan om tillstånd till övrig vattenverksamhet, exempelvis kraftverksproduktion. En sådan ansökan kräver miljöbedömning med samråd och MKB.

Publicerad: 10 januari 2019
Det finns en damm med äldre rättigheter (urminnes hävd) och en kraftstation som saknar tillstånd. Om kraftproduktionen upphör, måste ändå kraftstationen och/eller dammen ha moderna miljövillkor?

Om det inte sker någon vattenbortledning så har kraftstationen ingen negativ påverkan på miljön.

Om dammen är tillkommen som ett led i kraftproduktion omfattas den av omprövningsplikten i 24 kap 10 § miljöbalken. Vill man ha kvar dammen ska den förses med moderna miljövillkor.

Kraftstationen verkar helt sakna tillstånd eller äldre rättigheter, och det finns ingen önskan om att med anläggningen bedriva sådan vattenverksamhet som avses i 11 kap 6 § miljöbalken. Det är dock oklart om de vill behålla själva anläggningen eller om en ansökan om utrivning är aktuell.

Möjligheten att lagligförklara en anläggning som inte används för sådan verksamhet som avses i 11 kap 6 § miljöbalken finns fortfarande kvar (17 § MP). Av den nya 17 a § följer dock att de anläggningar som ”används för en sådan verksamhet som avses i 11 kap 6 § miljöbalken” inte får lagligförklaras. Om kraftstationen i detta fall innebär någon form av vattenreglering, vattenbortledning, vattenöverledning eller annan påverkan på vattnets flöde faller den in under 11 kap 6 § miljöbalken och kan inte lagligförklaras utan ska genomgå omprövning för moderna miljövillkor enligt 24 kap 10 § miljöbalken.

Behålls anläggningen kvarstår även underhållsansvaret enligt 11 kap 17 § miljöbalken för ägaren. Om ägaren vill slippa undan underhållsskyldigheten finns en möjlighet i 11 kap 20 § miljöbalken att - istället för utrivning - föra över underhållskyldigheten på någon annan, bland annat staten eller en kommun, exempelvis till skydd för kulturmiljöintressen.

Publicerad: 10 januari 2019
Har länsstyrelsen möjlighet att förelägga om skyddsåtgärder under tiden fram till dess miljöprövning ska ske, under förutsättning att en sådan åtgärd inte är rättskraftigt prövad i ett gammalt tillstånd?

Huvudregeln enligt 11 kap 27 § andra stycket miljöbalken är att verksamheten får fortsätta att bedrivas trots att den saknar moderna miljövillkor, förutsatt att en ansökan om tillstånd eller omprövning lämnats in till domstolen eller att verksamheten omfattas av den nationella planen och inte är försenad med sin ansökan enligt planen.

Länsstyrelsens möjligheter att ingripa i ett tidigare skede framgår bland annat av 24 kap 11 § tredje stycket. Här anges att länsstyrelsen själva kan ansöka om exempelvis omprövning enligt 24 kap 5 § miljöbalken. Dock endast om en sådan omständighet, som kan ligga till grund för omprövning, är så allvarlig att den inte tål att vänta på att prövningen för moderna miljövillkor blir klar och den olägenhet som omständigheten innebär inte kan avhjälpas genom ett föreläggande om försiktighetsmått eller förbud i väntan på att prövningen blir klar. Som exempel på sådan ”allvarlig omständighet” nämns att underhållet allvarligt försummats så att det finns risk för allvarlig skada på människors hälsa eller miljön eller för att genomföra EU rättsliga förpliktelser som innebär krav på anpassning och som inte kan avvaktas (prop. s 222-223).

Länsstyrelsen har alltså möjlighet att agera i sin tillsynsroll om det behövs för att exempelvis genomföra EU rättsliga förpliktelser som kommer att överträdas om man avvaktar prövning.

Publicerad: 14 januari 2019
Hur hanteras de dammar som inte har med elproduktion att göra men som ligger nedströms eller mellan dammar som omfattas av nationella planen?

För vattenverksamheter som inte omfattas av definitionen i 11 kap 6 § miljöbalken gäller inte kravet på moderna miljövillkor i 11 kap 27 § miljöbalken. Dock ska även dessa verksamheter leva upp till miljöbalkens krav och framförallt vara förenliga med miljökvalitetsnormerna och bestämmelserna i 5 kap 4 § miljöbalken.

Den nationella planen kommer vara vägledande för myndigheterna. Det innebär att vid genomförandet av den nationella planen ska länsstyrelserna även analysera vilka övriga verksamheter som kan påverka det vatten som kommande prövningar enligt planen avser och vidta de åtgärder som behövs. Det kan exempelvis röra sig om andra typer av verksamheter i samma vattenförekomst där tillsynsåtgärder eller omprövningar behöver initieras parallellt (prop. s 94).

Publicerad: 14 januari 2019
Hur ska tillsynsmyndigheten hantera en situation om en verksamhetsutövare av många i en prövningsgrupp vill pröva sin verksamhet i förtid? Då tappar man ju fördelarna med den samordnade prövningen?

Verksamhetsutövarna har rätt att ansöka om prövning av sin verksamhet innan den tid som anges i den nationella planen. Fördelarna med en samordnad prövning riskerar att gå förlorad eftersom man inte kan göra en samlad bedömning vid fastställandet av moderna miljövillkor.

Konsekvenserna för verksamhetsutövaren i form av kostsammare prövningsunderlag och med risk för utebliven eller begränsad ersättning från Vattenkraftens Miljöfond Sverige AB kommer sannolikt att medföra att få verksamhetsutövare ansöker om prövning tidigare än vad som kommer att följa av den nationella planens tidplan.

Publicerad: 14 januari 2019
Spelar det ingen roll vilka skyddsåtgärder för miljön som villkorats i en nyare dom enligt miljöbalken? Det finns exempel på nya domar som inte har någon miljöanpassning alls, betraktas dessa ha moderna miljövillkor? Vem gör den bedömningen?

Med moderna miljövillkor menas ett tillstånd vars villkor och andra bestämmelser till skydd för människors hälsa och miljön har bestämts enligt miljöbalken - i en dom eller ett beslut som inte är äldre än 40 år. Tillståndets samtliga miljövillkor måste vara beslutade enligt miljöbalken. Det räcker inte att det i ett nyare tillstånd beslutats miljövillkor som resultat av en prövning som varit avgränsad till bara en eller några enstaka miljöaspekter. Det krävs alltså en dom eller ett beslut som meddelats som ett resultat av en fullständig miljöprövning efter miljöbalkens ikraftträdande.

Publicerad: 14 januari 2019
En verksamhet som har ett beslut som inte är äldre än 40 år, ska den ingå i den nationella planen? Om man har ett system med fyra kraftverk, varav ett har en dom som är yngre än 40 år, så tappar man ju helheten vid omprövningen om inte denna omfattas.

De verksamheter som genomgått en fullständig miljöprövning enligt miljöbalken för sin verksamhet anses ha moderna miljövillkor och behöver inte omprövas, och därmed inte anmäla sig till den nationella planen. För dessa verksamheter gäller att de inom 40 år ska ansöka om nytt tillstånd.

Det är troligtvis ganska få vattenverksamheter som kan bedömas ha moderna miljövillkor, varför risken för att inte få en samordnad prövning är begränsad.

Publicerad: 14 januari 2019
Hur planerar Havs- och vattenmyndigheten att vägleda om omprövning enligt 24 kap. 5 § miljöbalken för vattenverksamheter som inte omfattas av definitionen i 11 kap. 6 § miljöbalken?

HaV:s vägledning kommer i viss mån att delas upp utifrån omprövning för att förse vattenverksamheter för produktion av vattenkraftsel med moderna miljövillkor (24 kap. 10 § miljöbalken), respektive omprövning av övriga vattenverksamheter som bedrivs med stöd av äldre rättigheter (24 kap. 5 § miljöbalken).

När det gäller hur en omprövning enligt 24 kap. 5 § miljöbalken går till finns det information om detta bland annat på HaV:s, Naturvårdsverkets, Kammarkollegiets och Miljösamverkan Sveriges hemsidor.

I den mån nya bestämmelser inte har införts gäller äldre vägledningar kring tillsyn och myndigheternas arbete med omprövning enligt 24 kap. 5 § miljöbalken. Frågan om omfattning av tillsyn och möjligheter att begära omprövning med mera omfattas av Naturvårdsverkets handbok om operativ tillsyn (2001:4, s. 93 och 94). Dessa vägledningar gäller även för vattenverksamhet. Kammarkollegiet har också gett ut information som gäller omprövning. Det finns även handledning på HaV:s hemsida som avser tillsyn. På Länsstyrelsernas samarbetsyta om bland annat vattenverksamhet finns ett nytt handläggarstöd för tillsyn av vattenverksamhet.

I den mån det finns behov av ytterligare fördjupad specifik samlad vägledning när det gäller omprövning av vattenverksamhet är detta något som HaV får överväga allteftersom myndigheten identifierar eller får in specifika frågor.

Publicerad: 1 april 2019
Hur ska verksamheter som omfattas av så kallade äldre rättigheter hanteras vid tillsyn och vid eventuell omprövningsprocess enligt 24 kap. 5 § miljöbalken?

Vid handläggning av frågor gällande äldre rättigheter är det HaV:s bedömning att frågan om rättskraftens omfattning kommer bedömas utifrån samma principer som idag, det vill säga utifrån vilka frågor som har prövats eller när det gäller urminnes hävd, kan visas vara tillåtna i förhållande till hur anläggningen är konstruerad och verksamheten bedrivits. Det är verksamhetsutövaren som har bevisbördan för tillståndets eller rättighetens existens och innehåll. Den verksamhetsutövare som inte kan styrka sin rätt, är inte skyddad mot tillsynsmyndighetens krav på att tillstånd ska sökas eller krav på att vidta skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått (prop. 2017/18:243 sid. 110).

För urminnes hävd finns sällan någon skriftlig dokumentation som kan styrka rättighetens existens och innehåll. Enligt förarbetena får verksamhetsutövaren då istället fullgöra bevisningen genom till exempel en utredning som visar på vilket sätt verksamheten har bedrivits sedan lång tid tillbaka utan invändning från motstående intressen (prop. 2017/18:243 sid. 110). Gällande nivån på bevisningen anges i civilutskottets betänkande (2017/18:CU31 sid. 19) att det är viktigt att beviskraven inte ställs så höga att det i praktiken blir omöjligt att bevisa vad som är rättskraftigt avgjort. Utskottet hänvisar med angivande till vad som angetts i propositionen att det bör räcka att verksamhetsutövaren med hänsyn till omständigheterna kan göra sannolikt att den verksamhet som bedrivs idag inte i något väsentligt avseende skiljer sig från hur den kan antas ha bedrivits före införandet av de tillståndskrav som miljöbalken sedan ersatte.

Enligt 26 kap. 9 § tredje stycket miljöbalken får tillsynsmyndigheten inte ingripa beträffande en tillståndsgiven verksamhet på sådant sätt att det inskränker rättskraften enligt 24 kap. 1 § miljöbalken. För det fall förutsättningarna i 26 kap. 9 § fjärde stycket punkt 1 eller 2 miljöbalken är uppfyllda kan ett ingripande ske trots att verksamheten omfattas av ett tillstånd. Bestämmelserna om tillståndsbeslutets rättsverkan innebär enligt förarbetena till miljöbalken att de allmänna hänsynsreglerna inte behöver iakttas mer än som följer av tillståndet (prop. 1997/98:45 del 2 sid. 252). Tillståndsbeslutet kommer att ha rättskraft endast i de frågor som beslutet omfattar. Det bör därför även fortsättningsvis vara möjligt för tillsyns­myndigheten att ingripa med stöd av de allmänna hänsynsreglerna eller de särskilda reglerna i de frågor som inte har blivit föremål för prövning i aktuellt tillstånd enligt miljöbalken eller motsvarande äldre lagstiftning. En verksamhet som inte har tillstånd kan bli föremål för tillsynsingripanden i princip hur ofta som helst och ett föreläggande som har meddelats kan skärpas eller lindras av myndigheten allt efter behov (se 26 kap. 9 § första stycket miljöbalken samt hänvisningen till proportionalitet i lagrummets andra stycke).

Det finns därför enligt HaV:s bedömning inget hinder mot att länsstyrelsen meddelar förelägganden eller förbud gällande sådana delar av verksamheten som inte omfattas av äldre tillstånds rättskraft.

En samlad miljöprövning för verksamheter som bedrivs med stöd av äldre rättigheter, och inte omfattas av 11 kap. 6 § miljöbalken, kommer bara ske om verksamhetsutövaren själv tar initiativ till det, till exempel i samband med en ansökan om tillstånd att ändra verksamheten, eller om en myndighet tar initiativ till omprövning med stöd av den nuvarande omprövningsbestämmelsen i 24 kap. 5 § miljöbalken (prop. 2017/18:243 sid. 102).

Publicerad: 1 april 2019
Uppdaterad: 9 maj 2019

Prövningsgrupper

Vad är en prövningsgrupp?

En prövningsgrupp utgörs av ett antal anläggningar och verksamheter inom ett avgränsat avrinningsområde (geografisk yta).

Alla verksamhetsutövare inom en prövningsgrupp ska ansökan om miljötillstånd hos mark- och miljödomstolen vid samma tidpunkt enligt nationella planens tidplan.

Verksamhetsutövarna inom prövningsgruppen bör samordna sig inför miljöprövningen eftersom de ska prövas i ett sammanhang.

Publicerad: 19 december 2018

Regional samverkansprocess

Hur ska den regionala samverkansprocessen inom varje huvudavrinningsområde fungera?

Den regionala samverkansprocessen kommer att fylla en viktig funktion för att ta fram underlag inför miljöprövningen och för att möjliggöra samverkan mellan olika verksamhetsutövare, myndigheter och andra intressenter.

Verksamhetsutövarna är viktiga aktörer i processen eftersom de har ansvar för att ansöka om tillstånd hos mark- och miljödomstolen samt ta fram tillräckligt underlag för prövningen.

Publicerad: 19 december 2018

Vattenkraftens miljöfond

Kommer en anmälan till planen automatiskt innebära en anmälan till Vattenkraftens miljöfond?

Nej, anmälan till Vattenkraftens Miljöfond Sverige AB måste göras separat av verksamhetsutövaren. Alla som ingår i planen kan anmäla sig till fonden.

Publicerad: 19 december 2018
Vad ersätter Vattenkraftens miljöfond?

Vattenkraftens miljöfond Sverige AB är ett privat bolag som har upprättat ett eget regelverk för vilka kostnader de ersätter.

Läs mer om Vattenkraftens miljöfond här.

Publicerad: 19 december 2018

Hjälp! Jag hittade inte svaret på min fråga

Ställa din fråga i frågeformuläret.

Namn och e-post
Namn och e-post




Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Vattenkraft