Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Havsplanering Internationellt arbete

Internationell samverkan för havsplanering

Att samverka internationellt är en del i den nationella havsplaneringen. Samverkan sker både genom formella och informella kanaler. Det är en del i att skapa havsplaner som baseras på bästa tillgängliga kunskap, är förankrade gentemot våra grannländer och bygger på gemensamma principer kring havsplanering.

Regionala samarbeten i Östersjön och Nordostatlanten

Det finns två internationella konventioner för att skydda de känsliga miljöerna i Östersjön och Nordostatlanten: Helcom och Ospar. Särskilt i Östersjöområdet förs en dialog kring havsplanering inom konventionsarbetet.

Det finns, förutom de två konventionerna, också ett särskilt forum för samarbete mellan de ministrar som har ansvar för fysisk planering i Östersjöregionen: Vision and Strategies around the Baltic Sea (Vasab).

Helcom och Vasab

2007 beslutade Helcom om en särskild rekommendation för utveckling av principer för havsplanering i Östersjön. Den tog avstamp i handlingsplanen för Östersjön: Baltic Sea Action Plan (BSAP).

Helcom och Vasab antog gemensamt dessa principer 2010. Samtidigt bildade man en gemensam arbetsgrupp för fysisk havsplanering där Havs- och vattenmyndigheten deltar tillsammans med Miljödepartementet. Gruppen har bland annat utvecklat riktlinjer för hur ekosystemansatsen bör tillämpas i havsplanering och hur samverkan mellan havsplanerande länder bör ske.

Ospar

Utbyte av erfarenheter mellan länderna i Nordostatlanten har tidigare ägt rum i en särskild arbetsgrupp för havsplanering. Gruppen rapporterade till Ospars kommitté om miljöeffekter av mänskliga aktiviteter. Havs- och vattenmyndigheten deltog i gruppens arbete. Sedan 2015 har gruppens arbete pausats av medlemsländerna. Samarbete i Nordsjöområdet sker bland annat genom projektet NorthSEE.

Esbokonventionen

Konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang, den så kallade Esbokonventionen, antogs 1991 i Esbo i Finland. Den innebär att länder i ett tidigt skede i en planeringsprocess ska underrätta sina grannländer om den planering som är på gång, och i nästa steg hålla samråd med dem om planerna och medföljande miljökonsekvensbeskrivningar.

Sverige underrättade sina grannländer om den kommande havsplaneringen under våren 2016. Information om den igångsatta havsplaneringen sändes ut tillsammans med engelska versioner av havsplaneringens nulägesbeskrivning och utkast till den nu antagna färdplanen för havsplaneringen.

I Sverige samordnar Naturvårdsverket de samråd som ska hållas enligt Esbokonventionen. På deras hemsida finns information om aktuella utländska havsplaner.

EU finansierar forsknings- och pilotprojekt

En stor del av samverkan mellan grannländer sker i projekt finansierade av EU. Dessa projekt (se lista nedan) har bidragit till att länder med begränsade nationella resurser har haft möjlighet att ta aktiv del i havsplaneringsdiskussionen. Sverige har tagit en ledande roll i projektet
Baltic SCOPE som ska, så långt det är möjligt, samordna havsplaneringen mellan deltagande länder.

EU-finansierade projekt med koppling till havsplanering

Aktuella projekt som Havs- och vattenmyndigheten deltar i:

  1. Baltic SCOPE – Towards coherence and cross-border solutions in Baltic Maritime Spatial Plans, 2015-2017. Projektets officiella hemsida
  2. Baltic Lines -Coherent Linear Infrastructures in Baltic Maritime Spatial Plans 2016–2019
  3. NorthSEE - A North Sea Perspective on Shipping, Energy and Environmental Aspects in Maritime Spatial Planning

Andra aktuella projekt:

  1. BALTSPACE 2015–2018
  2. SeaGIS II

Tidigare genomförda projekt:

Bottniska viken

  1. Plan Bothnia

Kattegatt och Skagerrak

  1. Hav möter land 

Östersjön

  1. BaltSeaPlan
  2. PartiSEApate
  3. Balance
  4. Marmoni

Nordsjön

  1. Maspnose

Övrigt

  1. MESMA
  2. PREHAB

Vetenskapligt samarbete

Internationella havsforskningsrådet

Inom ramen Internationella havsforskningsrådet (ICES) finns en arbetsgrupp för havsplanering och kustzonsförvaltning (WGMPCZM) som HaV deltar i. I gruppen finns olika kompetenser representerade, såväl naturvetenskapliga som samhällsvetenskapliga experter, liksom experter från förvaltningen.

Förutom arbetsmöten som resulterar i rapporter och underlag för förvaltningen anordnar arbetsgruppen möten om olika frågor med koppling till havsplanering och kustzonsförvaltning,

Nordiska ministerrådet

Inom Nordiska ministerrådets arbetsgrupp för akvatiska ekosystem (HAV) finns ett nordiskt nätverk för havsmiljöplanering och - förvaltning där Miljödepartementet, Havs- och vattenmyndigheten och experter från övriga nordiska länder ingår.

Nätverket ska bidra till att genomföra det Nordiska Miljöhandlingsprogrammet (2013-2018). Handlingsprogrammet, som bland annat lyfter fram havsplanering och havsförvaltning, styr miljösamarbetet inom ministerrådet.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Havsplanering Internationellt arbete

Publicerad: 2016-12-01

Sidansvarig: Webbredaktionen