Havsplanering i EU och globalt

EU driver på det europeiska arbetet med havsplaneringen. Globalt har bland annat IOC Unesco en viktig roll i att främja havsplanering. Det finns också forskningssamarbeten.

Havsplanering inom EU

Havsplanering är ett viktigt verktyg för genomförande av EU:s integrerade havspolitik. Planeringen ska bidra till hållbar blå tillväxt, men också stödja arbetet med att nå god miljöstatus i EU:s havsområden.

EU:s medlemsstater ansvarar nationellt för planering av sina havs- och kustområden. För att ha en gemensam ram finns ett havsplaneringsdirektiv.

Det officiella namnet är Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/89/EU av den 23 juli 2014 om upprättandet av en ram för havsplanering och finns att läsa på EU lex webbsida.

Direktivet har införlivats i ländernas nationella lagstiftning och till 2021 tar medlemsländerna fram havsplaner. EU-kommissionen driver en expertgrupp med fokus på havsplanering där medlemsstaterna deltar. Syftet med expertgruppen är att ge råd till EU-kommissionen rörande alla aspekter av havsplanering. Gruppen möts cirka två gånger per år.

Det finns information om havsplanering på European MSP Platform.

Havsplanering för hållbar utveckling

Havsplaneringen ska enligt direktivet främja en hållbar utveckling, hållbar användning av marina resurser och hållbar tillväxt i de maritima sektorerna, samtidigt som en ekosystemansats tillämpas. Direktivet innehåller krav om att medlemsstaterna i planeringen ska ta hänsyn till samspelet mellan land och hav, och annan planering, till exempel i kustzonen.

Medlemsstaterna ska även se till att det blir ett brett deltagande av intressenter i planeringsprocessen och att samarbete sker över landgränser, liksom att hänsyn tas till miljö-, sociala, ekonomiska och säkerhetsaspekter. Medlemsstaterna ska göra en översyn av planerna minst var tionde år.

Havsplanering i ett globalt perspektiv

FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, Unesco, arbetar i ett globalt perspektiv för utvecklingen av havsplanering runt om i världen. Marine Spatial Planning Global Initiative verkar för att vägleda gränsöverskridande samarbeten om havsplanering, att andelen planerade havsområden ökar och att havplaneringen ska bidra till de globala hållbarhetsmålen.

2006 hölls den första internationella workshopen för havsplanering, som 2009 följdes upp genom publicering av vägledningen Step-by-Step Approach for Marine Spatial Planning toward Ecosystem-based Management.

Den andra internationella konferensen on havsplanering hölls 2017. Den följdes av att en gemensam färdplan “Joint Roadmap to accelerate MSP processes worldwide” beslutades av Unescos mellanstatliga oceanografiska kommission (IOC) och EU-kommissionen. Inom ramen för denna färdplan utarbetades en ny internationell guide för havsplanering som lanserades 2021. Vid den tredje internationella konferensen  presenterades en uppdaterad färdplan ” Updated Joint Roadmap to accelerate Marine/Maritime Spatial Planning processes worldwide” för åren 2022-2027. Färdplanen inkluderar sex prioriterade områden;

• Erfarenhetsutbyte och support för havsplaneringsprocessen
• Kapacitetsbyggande
• Gränsöverskridande samarbete
• Klimat smarta havsplaner
• Marint områdesskydd och restaurering
• Hållbar blå ekonomi

Esbokonventionen

Den så kallade Esbokonventionen antogs 1991 i Esbo i Finland, och heter egentligen Konvention om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang. Den innebär att länder i ett tidigt skede i en planeringsprocess ska underrätta sina grannländer om den planering som är på gång, och i nästa steg hålla samråd med dem om planerna och medföljande miljökonsekvensbeskrivningar.

I Sverige samordnar Naturvårdsverket de samråd som ska hållas enligt Esbokonventionen.

Sverige arbetar också med att underrätta sina grannar och genomföra Esbo-samråd i havsplaneringsarbetet.