Sökresultat

Artkoder för rapportering av fångst i fiskeloggbok, sötvattensjournal, omlastningsdeklaration och landningsdeklaration.

Ascobans verkar för förhindrande av bifångster, mot försämringar av småvalars livsmiljöer och för ökad kunskap om och förståelsen för dessa djur.

Bonnkonventionen är en global miljökonvention för skydd av flyttande vilda djurarter, deras livsmiljöer och flyttvägar. Konventionen har arbetats fram inom FN-systemet.

Ål är en mycket viktig resurs för det svenska kustfisket. Fisket med ålryssjor introducerades i början på 1900 talet och är det fiske längst västkusten som drabbats hårdast av sälskador. Skadefrekvensen varierar mycket från år till år i flera områden längs kusten. De senaste åren har dock skadefrekvensen ökat i de områden där det bedrivs mest fiske. 1999-2000 blev det obligatoriskt att anmäla skador till loggboken för att kunna erhålla sälskadeersättning vilket i sin tur kan ha påverkat rapporteringen nämnvärt.

En telefonintervju utfördes år 2002 om bifångster av sälar, tumlare och fåglar i det svenska yrkesfisket. Undersökningen omfattade 220 slumpvis utvalda yrkesfiskare, som tillsammans stod för 16,6 procent av den svenska yrkesfiskeflottan som varit aktiva och registrerat fångster i loggbokssystemet under 2001.

Här hittar du svar på vanliga frågor om våra sälarter – var de finns, hur de mår samt hur sälar och fiske påverkar varandra. Dessutom kan du läsa om hur vi på Havs- och vattenmyndigheten arbetar med sälförvaltning.

Gråsälen ( Halichoerus grypus ) är den största av Sveriges tre sälarter. Den är också den vanligaste, och finns framför allt i Östersjön. Sedan mitten av 1980-talet har beståndet hämtat sig efter skador orsakade av tidigare miljögifter.

Knubbsäl ( Phoca vitulina ) finns framför allt längs västkusten, men även Östersjön har en liten och unik population vid Kalmarsund. Sälarna på västkusten har under senare år drabbats av flera sjukdomsutbrott.

Det finns ungefär 4 500 arter av däggdjur i världen. En liten andel av dem är marina däggdjur som har anpassats till ett liv i vatten. Det är framför allt valar och sälar. I svenska vatten finns fyra arter av marina däggdjur som hör till vår marina fauna.

Förvaltningen av gråsäl i Östersjön är en gemensam angelägenhet för samtliga nio östersjöstater och EU. De övergripande målen med gråsälspopulationen är att den ska ha gynnsam bevarandestatus och dess påverkan på människans intressen ska vara neutral eller positiv.