Sökresultat

Behovet av kartor som visar olika arters utbredning har ökat och efterfrågas alltmer vid havsplanering och inom förvaltning.

Bottenfisksamhället längs den svenska västkusten har genomgått stora förändringar. Sammanställning av provtrålningar i kustnära områden mellan 2001 och 2003 ger en samstämmig bild av ett utarmat tillstånd. Endast i Öresund, där ett något lägre fisketryck råder på grund av förbud mot trålfiske sedan 1932, kunde förekomsten av vuxna bottenfiskar konstateras vara något högre.

Ål är en mycket viktig resurs för det svenska kustfisket. Fisket med ålryssjor introducerades i början på 1900 talet och är det fiske längst västkusten som drabbats hårdast av sälskador. Skadefrekvensen varierar mycket från år till år i flera områden längs kusten. De senaste åren har dock skadefrekvensen ökat i de områden där det bedrivs mest fiske. 1999-2000 blev det obligatoriskt att anmäla skador till loggboken för att kunna erhålla sälskadeersättning vilket i sin tur kan ha påverkat rapporteringen nämnvärt.

För att erhålla ökad biologisk och ekologisk kunskap om kustnära fiskbestånd har Fiskeriverkets Havsfiskelaboratorium under åren 2000-2001 initierat en rad delprojekt under samlingsnamnet Torskprojektet, uppdelat i tre olika steg. De resultat som här redovisas är en sammanställning av de viktigaste resultat som hittills har erhållits under undersökningens gång.

I årets upplaga av tidningen Västerhavet kan du bland annat läsa om havsplanering och ekosystembaserad fiskförvaltning.

Total tillåten fångstmängd, TAC, och svenska kvoter i Norska havet, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt (räknat i ton).

Total tillåten fångstmängd, TAC, och svenska kvoter i Norska havet, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt (räknat i ton).

EU-kvot och svenska kvoter i Norska havet, Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt och Östersjön.