Användning av anslag 1:11 under 2025

Sammanfattning

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) tilldelades 1 305 miljoner kronor via anslag 1:11 för åtgärder i havs- och vattenmiljön under 2025. Medlen fördelades till länsstyrelser, nationella myndigheter, ideella organisationer, universitet och internationella organisationer.

Medlen finansierade bland annat

• arbete med kalkning mot försurning
• restaurering av sjöar, vattendrag och kustmiljöer
• åtgärder mot övergödning
• inrättande av akvatiskt områdesskydd
• fiskevård
• bekämpning av invasiva främmande arter
• internationellt samarbete.

Anslaget har även använts till kunskapsunderlag, utredningar och uppföljning. Anslag 1:11 är ett centralt verktyg för genomförandet av regeringens sammanhållna politik för sjöar, vattendrag och hav samt för att Sveriges miljökvalitetsmål ska kunna nås, liksom målen i Agenda 2030.

Genom anslag 1:11 stöds det nationella genomförandet av flera förordningar som:

• vattenförvaltningsförordningen
• havsmiljöförordningen
• förordningen om områdesskydd
• artskyddsförordningen
• restaureringsförordningen och
• havsplaneringsförordningen.

Anslag 1:11 stödjer också genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och Helcoms aktionsplan för
Östersjöns miljö (Baltic Sea Action Plan). Det har också stor betydelse för genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken. Totalt beräknas anslaget ha genererat cirka 740 direkta årsarbetskrafter under 2025, varav en stor del i glesbygd och landsbygd. Till detta kommer indirekta sysselsättningseffekter.

Under 2025 avsattes 235 miljoner kronor till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) vilket är ett viktigt instrument för att minska tillförseln av kväve och fosfor till sjöar, vattendrag och kust. Under 2025 startades 328 nya projekt medan 332 avslutades.

Exempel på genomförda åtgärder är anläggning av våtmarker och fosfordammar samt restaurering av sjöar och vattendrag. En välplacerad och rätt dimensionerad våtmark kan fånga betydande mängder kväve och fosfor.
Minskat kväve- och fosforläckage bidrar till att motverka övergödning och syrebrist i Östersjön och i Skagerrak och Kattegatt.

Förbättrade vattenmiljöer stärker ekosystemtjänster som
vattenrening, klimatreglering och biologisk mångfald. Renare vatten förbättrar även förutsättningarna för bad, friluftsliv och rekreation längs Sveriges kuster och i inlandet. Historiska luftutsläpp av svavel och kväveoxider har försurat tusentals sjöar och vattendrag i Sverige, framför allt i sydvästra och västra delarna av landet.

Kalkning är den centrala åtgärden och bedrivs sedan 1977 med statliga bidrag. Under 2025 spreds 68 435 ton kalk i sjöar, vattendrag och våtmarker till en total kostnad av 169 miljoner kronor. Effektuppföljningen visar tydliga effekter i miljön och försurningskänsliga arter som öring, lax, stensimpa och elritsa har ökat.

Under 2025 avsattes 72,7 miljoner kronor till akvatisk restaurering. Insatserna genomfördes främst i rinnande vatten, men restaureringsarbetet i marin miljö ökar på grund av metodutveckling för restaurering av ålgräs, blåmusselbankar och tare (alger). I Örebro län återkoloniserades restaurerade forsar av sjövandrande öring från Vättern samma år som åtgärderna genomfördes.
Restaureringen av Kungsbackaån i Hallands län skapade fri vandringsväg för lax och det akut hotade havsnejonögat.

Återvätade svämplan och återmeandrade vattendrag bromsar vattenflöden vid skyfall, vilket minskar översvämningsrisken nedströms. Detta är ett allt viktigare
bidrag till klimatanpassning. Rikare fiskbestånd skapar bättre fiske, stärker friluftsliv och sportfiske och driver landsbygdsutveckling.

Under 2025 avsattes 99,9 miljoner kronor för akvatiskt områdesskydd, med fokus på Östersjön. Länsstyrelserna inrättade och reviderade naturreservat i 267 akvatiska områden med en total areal om cirka 721 000 hektar. Inventeringar av tumlare, ålgräs, fisk och bottenlevande fauna stärkte kunskapsunderlaget för förvaltning och skydd.

Formellt skyddade havsområden och sjöar bevarar biologisk mångfald, stärker ekosystemens motståndskraft mot klimatförändringar och bidrar till att Sverige lever upp till internationella åtaganden om 30 procent skyddat hav till 2030. Skyddade naturmiljöer är också attraktiva besöks- och rekreationsplatser som ger samhällsekonomiska värden inom naturturism och friluftsliv.

Under 2025 avsattes 12,7 miljoner kronor för arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP).
Exempel på resultat är att den tjockskaliga målarmusslan uppgraderats från starkt hotad till sårbar i 2025 års rödlista, vilket är ett steg i rätt riktning. Havsnejonögat rörde sig däremot i motsatt riktning och klassades som akut hotad, vilket understryker behovet av fortsatt och förstärkt åtgärdsarbete.

För bekämpning av vattenlevande invasiva främmande arter användes 14,7 miljoner kronor. Sjögullsbekämpning, en tidskrävande men etablerad metod, prioriterades för att inte förlora tidigare framsteg. Japansk venusmussla och grov agaralg upptäcktes för första gången i Sverige. En population av solabborre utrotades framgångsrikt.

Fiskevårdsbidraget på 26,3 miljoner kronor finansierade 225 projekt. Bland resultat märks ökade fiskbestånd i fredningsområden längs ostkusten. Telemetristudier har genomförts som ökat kunskapen om gös och asp i Vänerns vattensystem.

Under 2025 avsattes 62,8 miljoner kronor till datainsamlingsprogram för yrkes- och fritidsfiske. Bland annat avseende genetisk data om beståndstillhörighet. Detta utgör ett underlag som är avgörande för en ekosystembaserad och hållbar fiskförvaltning.
Det internationella åtgärdsarbetet inom Helcom och BSAP-fonden stödjer gemensamma insatser
för Östersjöns miljö.

God havsmiljö kan inte nås av Sverige ensamt och samarbetet med grannländerna är en förutsättning för att nå miljömålet Hav i balans samt levande kust och
skärgård. Genom BSAP har kunskaper från nationellt arbete med metoder för vraksanering spridits internationellt. Helcom har genomfört ett 30-tal möten och workshops för att stödja Östersjöländerna i genomförandet av åtgärder i BSAP.

Detta inkluderar bland annat arbetet med att ta fram en strategi för återcirkulering av näringsämnen för att minska övergödning och en plan för praktiskt genomförande av Helcoms aktionsplan mot farliga ämnen (RAP HAZ).

Sammantaget visar 2025 års redovisning att anslag 1:11 är ett brett verktyg som kan användas för att förbättra havs- och vattenmiljöerna. HaV:s bedömning är att åtgärderna även stärker ekosystemtjänster och levererar samhällsnytta i form av renare vatten, stärkt biologisk mångfald och ökad klimatresiliens.

HaV drar slutsatsen att en tydlig målstyrning i budgetprocesser kommer leda till en tydligare resultat- och effektredovisning kommande år.