Användning av anslag 1:11 under 2024

Sammanfattning

Anslaget för åtgärder i havs- och vattenmiljön omfattade för år 2024 1,34 miljarder kronor. I denna rapport redovisas hur medlen har använts och vilka resultat som åstadkommits under året.

Anslag 1:11 är ett viktigt verktyg för genomförandet av regeringens sammanhållna politik för sjöar, vattendrag och hav samt för Sveriges miljökvalitetsmål ska kunna nås, liksom målen i Agenda 2030. Genom anslag 1:11 stöds det nationella genomförandet av flera förordningar såsom vattenförvaltningsförordningen, havsmiljöförordningen, förordningen om områdesskydd, artskyddsförordningen, restaureringsförordningen och havsplaneringsförordningen. Anslag 1:11 stödjer också genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och Helcoms aktionsplan för Östersjöns miljö (Baltic Sea Action Plan) och har stor betydelse för genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken.

Totalt uppskattas anslaget ge upphov till cirka 755 årsarbetskrafter.

Under 2024 tilldelades länsstyrelserna 713 miljoner kronor för åtgärdsarbete inom anslag 1:11. Medlen har använts till kalkning, omprövning av vattenkraften (NAP), bekämpning av övergödning, arbete inom marint områdesskydd, fiskevård, skydd av hotade arter, bekämpning av invasiva främmande arter (IAS), lokala vattenvårdsprojekt (LOVA), EU-medfinansiering samt ett antal övriga åtgärder i havs- och vattenmiljön.

HaV utbetalade även 4,16 miljoner euro i stöd till LIFE-projekt, vilket möjliggjorde en uppväxling med 5,11 miljoner euro från EU. Majoriteten av de medlen användes till restaureringsinsatser.

Med hjälp av anslagsmedlen har nya populationer av de hotade arterna spetssköldbladfoting och flodpärlmussla upptäckts. Myndigheten ser också positiva resultat från insatser som syftat till att stärka de hotade populationerna av flodpärlmussla och småsvalting. Däremot fortsätter populationstrenden att vara negativ för flodkräfta och havsnejonöga.

Bekämpningen av invasiva främmande arter har fortsatt. Efter upptäckten av en ny förekomst av sydfyrling- det första fyndet på flera år, genomfördes i Hallands län en framgångsrik insats. Tack vare snabba åtgärder och finansiering från anslag 1:11 kunde arten utrotas. Insatser genomfördes även mot andra invasiva arter, såsom vattenpest, smalvattenpest, sjögull, bäckröding och signalkräfta.

Anslaget har också använts till att uppdatera bevarandeplaner för Natura 2000-områden. Under året uppdaterades 17 marina och 59 limniska bevarandeplaner. Vidare har åtgärder för akvatiskt områdesskydd resulterat i att totalt 290 100 hektar har inrättats som skyddade områden eller omfattats av förbättrad förvaltning.

Inom lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) startades 288 nya projekt, och 318 projekt avslutades. Projekten har bland annat bidragit till att motverka övergödning och att restaurering av sjöar och vattendrag har kunnat genomföras. Totalt spreds 80 164 ton kalk under 2024, vilket var 16 procent mindre än föregående år, delvis beroende på ökade kostnader för bränsle och kalk.

Myndigheten betalade ut cirka 60 miljoner kronor från 1:11-anslaget för att stödja Sveriges datainsamlingsprogram. Medlen användes bland annat till insamling av ekonomisk information från Sveriges yrkesfiskeflotta, insamling av fritidsfiskedata samt resurser för att bearbeta och analysera dessa uppgifter. Anslagsmedel gick också till utveckling och förbättring av IT-system för insamling, analys och rapportering av data inom yrkesfiske och fritidsfiske.

Ett exempel på ett projekt som initierades under 2024 är utvecklingen av ett digitalt verktyg för elektroniska loggböcker på fiskefartyg mellan 10 och 12 meter. Syftet är att minska administrationen, förbättra kvaliteten på rapporterade data och förbereda myndigheten för kommande EU-krav, vilket ska förenkla administrationen för yrkesfisket.

Medel har också använts för åtgärder i marina miljöer, havsplanering och internationellt samarbete inom Helcom och Ospar, samt för att stärka det marina områdesskyddet. Bland de finansierade projekten ingår en utvärdering av data från Levande Kusts arbete i Björnöfjärden. Studien analyserade åtgärder mot näringsbelastning från jordbruk, små avlopp och hästhållning, inklusive strukturkalkning, våtmarker och kalkfilter. Resultaten visar att den mest effektiva åtgärden för att minska näringsbelastningen är att begränsa tillförseln av kväve och fosfor från land till avrinningsområden.