Vägledning för fisk- och faunapassager

Vägledningen för fisk- och faunapassager ska bidra till att underlätta arbetet med att anlägga passagelösningar vid dammar och vattenkraftverk. Den riktar sig till alla inblandade aktörer och har tagits fram av Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med SLU.

Foto: Mattias Olsson, Länsstyrelsen Västernorrland

Utformning av passage-lösningar

Utformning av passage-lösningar

Vad behöver man tänka på när man utformar och anlägger en fiskpassagelösning?

Uppföljning

Uppföljning

Uppföljning av effektiviteten av passagelösningar samt kolonisation av fisk och annan fauna.

Generellt om passage-lösningar

Generellt om passage-lösningar

Mera information om fakta och det aktuella kunskapsläget.

Miljöanpassning av vattenkraften

Från och med den första januari 2019 gäller bestämmelser i miljöbalken som innebär att ”den som bedriver en tillståndspliktig vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel ska se till att verksamheten har moderna miljövillkor.” Detta innebär att tillståndets villkor och bestämmelser för verksamheten ska ha bestämts enligt miljöbalken (11 kap 27 § miljöbalken). Befintliga verksamheter som inte har prövats mot miljöbalken tidigare ska därför omprövas.

Syfte med vägledningen

I arbetet med miljöanpassning av dammanläggningar och vattenkraftverk är en central frågeställning om det ska anläggas fiskpassagelösning upp- och nedströms för fisk. Denna vägledning tar dock inte upp bedömningen av behovet av sådan passage.

Utgångspunkten för denna vägledning är att det redan konstaterats ett behov att bygga en fiskpassage vid en damm- eller kraftverksanläggning. Vägledningen innehåller information som är viktig att ha i beaktande i processen för framtagande av vilken lämplig fiskpassage som bör användas samt eventuella risker. Denna vägledning riktar sig främst till kraftverks- och dammägare samt myndigheter men även till andra inblandade aktörer så som entreprenörer och domstolar m.fl. Vägledningen beskriver processen för att utformningen av passagelösningen(-arna) ska bidra till att bästa möjliga funktion uppnås; samt hur kontroll och uppföljning av fiskpassagelösningen(-arna) kan utformas.

Anläggandet av fiskpassagelösningar omfattar många aspekter som kräver detaljinformation. I denna vägledning beskrivs mer generella principer och vad som är viktigt att tänka på vid utformningen av passagelösningar. För detaljinformation i specifika frågor hänvisas till tidigare vägledningar (Tabell 1).

Andra handböcker

Tabell 1. Andra handböcker med information om anläggandet och utformandet av passagelösningar.

Land

Författare

Årtal

Titel

Tyskland (engelsk produktion av FAO)

DVWK/FAO

2002

Fish passes - design, dimensions and monitoring

Frankrike

Larinier m. fl.

2002

Fishways: biological basis, design criteria and monitoring

Storbritannien

Armstrong m. fl.

2010

Environment agency fish pass manual

Storbritannien

Environment Agency

2011

The Eel Manual– GEHO0211BTMV-E-E och GEHO0411BTQD-E-E

Österrike

BMLFUW

2012

Guidance on the construction of fish passes,

Tyskland Bayern

Seifiert

2012

Praxishandbuch Fischaufstiegsanlagen in Bayern

Frankrike

Baudoin m. fl.

2014

Assessing the passage of obstacles by fish. Concepts, design and application

Tyskland

DWA

2014

DWA Regelwerk, Merkblatt DWA-M 509, Fischaufstiegsanlagen und fischpassierbare Bauwerke - Gestaltung, Bemessung, Qualitätssicherung

USA

Turek m. fl.

2016

Federal interagency nature-like fishway passage design guidlines for Atlantic coast diadromous fishes

Nya Zeland

Franklin m. fl.

2018

New Zealand fish passage guidelines for structures up to 4 metres

USA

Clay, H.

2019

Design of Fishways and Other Fish Facilities

USA

USFWS (U.S. Fish and Wildlife Service)

2019

Fish Passage Engineering Design Criteria


Behov och nytta av en fiskpassage

Vägledningen tar inte upp processen för att undersöka om det finns ett behov av eller vilken nytta en fiskpassage har. Havs- och vattenmyndigheten har startat ett särskilt vägledningsarbete kopplat till denna frågeställning då den berör flera olika vägledningsområden inom Havs- och vattenmyndigheten, exempelvis vattenförvaltning, skydd av områden, restaurering, fiskförvaltning.

I bedömningen av behovet och nyttan av en fiskpassage behöver man bland annat bedöma

  • de naturliga (historiska) förutsättningarna för olika fiskarter att passera vattendragssträckan som idag är påverkad av dammanläggningen
  • vilka livsmiljöer (för reproduktion, uppväxt, födosök) tillgängliggörs för olika fiskarter samt hur detta kan påverka dessa populationer
  • påverkan på dammsäkerhetenPDF
  • påverkan på kulturmiljöerPDF
  • risken för att en fiskpassage bidrar till fisksjukdomarPDF eller främmande arterPDF

Behovet och nyttan av en fiskpassage, både lokalt och i ett avrinningsområdesperspektiv bör dokumenteras där det framgår vilka överväganden som gjorts samt vilka underlag och metoder som använts.

För att bedöma effekterna av åtgärder ( till exempel fiskpassage) på bland annat fiskpopulationer kan ekologiska eller statistiska modeller användas. Ekologiska konsekvensanalyser med hjälp av modeller, där effekter av olika åtgärder på ett ekosystem beräknas, måste nödvändigtvis bygga på förenklingar. Även om det finns osäkerheter med modeller blir resultaten transparenta och kan förbättras i takt med att kunskapen om ekologin ökar.

Resultatet av den ekologiska konsekvensanalysen, det vill säga den förväntade ekologiska effekten av en passagelösning, utgör sedan ett av de underlag som används när passagelösningen (och eventuella andra åtgärder) vägs och värderas gentemot andra intressen (exempelvis energiproduktion, dammsäkerhet, elberedskap, kulturmiljö och enskilda intressen, se ovan).

De förslag till passagelösningar som utretts och konsekvenser för andra intressen kan sedan användas som underlag i den prövning som sker av mark- och miljödomstolen.

En komplicerande faktor för uppföljningen och bedömningen av effekterna av passagelösningar i sig är att det finns andra faktorer som påverkar miljön negativt, till exempel de historiska flottledsrensningarna, försurning, övergödning etc. Därför kommer effekterna av en passagelösning för fisk att påverkas av ytterligare åtgärder (eller avsaknad av sådana).

Framtida underhåll

Det krävs ofta justeringar och underhåll av anlagda fiskpassager över tid. Därför är det lämpligt att det sker en bedömning av vilka justeringar och underhållsarbeten som kan vara aktuella och att tillståndet till passagelösningen innefattar villkor som möjliggör sådana arbeten.

Bästa möjliga teknik

I miljöbalken framgår det att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska vidta åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. För den som bedriver yrkesmässig verksamhet ska bästa möjliga teknik användas (2 kap 3 § miljöbalken). Bästa möjliga teknik utgör utgångspunkten för att bedöma frågan om vilka skyddsåtgärder och försiktighetsmått som ska krävas. Därefter ska en avvägning ske enligt skälighetsregeln i 2 kap 7 § miljöbalken. De krav som behövs, för att inte riskera att försämra en kvalitetsfaktor eller äventyra en miljökvalitetsnorm för vatten, ska dock alltid ställas. Detta i enlighet med 2 kap 7 § andra stycket och 5 kap 4 § miljöbalken.

Calles med flera (2013a) försökte precisera vad som kan anses vara bästa möjliga teknik när det gäller passagelösningar vid kraftverk och kraftverksdammar: till exempel preciserades spaltvidd för fingaller som ska utestänga laxsmolt och andel flöde för lockvatten; de konstaterade dock att bästa möjliga teknik ofta är plats- och artspecifik. Förutom att de lösningar som används är plats- och artspecifika sker teknik- och kunskapsutveckling kontinuerligt.

Användarinstruktion till vägledningen

För att underlätta navigeringen i vägledningen används flödesscheman. Syftet med flödesschemana är att snabbt kunna få en överblick och enkelt hitta det avsnitt eller den bilaga där informationen finns.

Avsnitten och bilagorna som anges i flödesschemat har klickbara länkar. Då det förekommer många termer i texten finns en ordlista samt en referenslista. När det gäller benämningar på olika passagelösningar har även den engelska termen angivits inom parentes.

Flödesschema utformning

Flödesschema uppföljning

Eftersom utvecklingen går framåt kommer innehållet i vägledningen att uppdateras när ny kunskap finns tillgänglig. Med ny kunskap i detta sammanhang avses betydande framsteg som det är viktigt att berörda intressenter får del av via vägledningen.