Säl

I övervakningen mäts:

• populationens tillväxthastighet (i %)
• populationsstorlek (antal sälar)
• kutinventering av gråsäl i mars
• utbredning av gråsäl under pälsbytesperioden i maj
• utbredning av knubbsäl under pälsbytesperioden i augusti
• utbredning av vikare under isläggningen i Bottniska viken i april.

Övervakningen utförs årligen i de havsområden där de tre arterna förekommer. Gråsäl övervakas i mars och maj i Östersjön. Knubbsäl övervakas i augusti i Västerhavet och Egentliga Östersjön. Vikare övervakas i april i Bottniska viken.

Övervakning av beståndsutveckling hos gråsäl, knubbsäl och vikare, görs enligt övervakningsmanualerna

• Gråsälsbestånd,
• Bestånd av knubbsäl och vikaresäl, samt
• Handledning för miljöövervakning.

Gråsäl

Kutinventering av gråsäl sker i mars från Kalmar län till Uppsala län för att undersöka hur många kutar som föds och om kutningsplatserna förändras.

I gråsälarnas kärnområde (Östergötland till Västerbottens län) fotograferas sälarna från helikopter, och antalet djur räknas på bilderna. Utanför kärnområdet (Skåne, Blekinge, Kalmar, Gotland och Norrbottens län) sker kontrollerna från land, båt eller flygplan. Uppeliggningsplatser inom ett trettiotal områden, från Haparanda till Falsterbo, kontrolleras under sälarnas pälsbytesperiod i månadsskiftet maj/juni. Samordning sker med motsvarande finska, ryska, estniska, polska, tyska och danska undersökningar.

Knubbsäl

I Östersjön utförs övervakning av populationstrender genom flyginventering av samtliga lokaler med förekomst av knubbsäl (Kalmarsund, Öland och Blekinge) under augusti månad.

I Kattegatt och Skagerrak utförs övervakning av svenska lokaler genom flyginventering två till tre gånger under pälsbytesperioden i augusti. Samordning sker med motsvarande danska inventeringar.

Vikaresäl

Övervakning av vikare utförs i april genom linjetransekter med flygplan över befintlig is i Bottniska viken. Samverkan sker med motsvarande undersökningar i Skärgårdshavet och Finska viken.

Arbetet ska när det är lämpligt koordineras med övrig sälövervakning som utförs, se

• Hälso- och sjukdomstillstånd hos marina däggdjur.

Eftersom sälar rör sig över stora områden är en samordnad övervakning en förutsättning för att få en korrekt bedömning av populationernas utbredning och abundans. Övervakningen av säl samordnas därför mellan berörda länder.

Säldata rapporteras till SMHI som är nationell datavärd för biologiska och oceanografiska data men lagring av data sker också hos utföraren. Data kan laddas ner kostnadsfritt från datavärdens hemsida.

Gråsäl

Med ett ökat antal lokaler i Södra Östersjön och Västerhavet planerar HaV att uppnå ett mer heltäckande nationellt program för hela utbredningsområdet.

Knubbsäl

Uppstart av kutinventeringar av knubbsäl.

Vikare

Det pågår utveckling av en alternativ metod för att uppskatta antalet vikaresälar i Bottniska viken, baserat på släktskapsinformation från individuella sälar (close-kin mark-recapture).

Alternativ information om antalet sälar kompletterar befintliga övervakningsdata och förbättrar kunskapen om den genetiska strukturen hos populationen av vikaresäl i Bottniska viken.

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 1.

Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

• Geografisk och tidsmässig variation per art eller population:
  - fördelning, abundans och/eller biomassa
  - storleks-, ålders- och könsstruktur
  - beteende inbegripet rörelse och migration
  - artens livsmiljö (utsträckning, lämplighet)
• Gruppens artsammansättning

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18.

Föreskrifterna bygger på EU:s Kommissionsbeslut Pdf, 560.5 kB. om bland annat fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde.

I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (obligatoriska) eller kan (kompletterande) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De kompletterande kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de obligatoriska kriterierna.

Säl ingår i deskriptor 1 (biologisk mångfald) :

• Det obligatoriska kriteriet D1C2 - Artens abundans är inte negativt påverkad av belastning från mänsklig verksamhet, och dess långsiktiga överlevnad är säkerställd.
  Måttenhet: Mängd (antal individer eller biomassa i ton (t)) per art.
• Det obligatoriska kriteriet D1C4 - Artens utbredningsområde och, om tillämpligt, utbredningsmönster överensstämmer med rådande geomorfologiska, geografiska och klimatiska villkor.

Säl ingår i deskriptor 4 (marina näringsvävar):

• Det obligatoriska kriteriet D4C1 - Den trofiska gruppens mångfald (artsammansättning och arternas relativa abundans) är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar.
• Det obligatoriska kriteriet D4C2 - Balansen i total abundans mellan de trofiska gilderna är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar

I nuläget ger övervakningen av säl underlag för att bedöma status utifrån kriterierna D1C2, D1C4 och D4C1.

Bedömning

För bedömning av god miljöstatus gällande säl finns sex svenska indikatorer framtagna (motsvarar de som finns inom Helcom och Ospar) enligt HVMFS 2012:18:

Tre bygger på antalet sälar (abundans) och populationernas tillväxthastighet och ger underlag för D1C2 och D4C1:

• 1.2 C Abundans och trender för gråsäl
• 1.2 D Abundans och trender för knubbsäl
• 1.2 E Abundans och trender för vikaresäl

Tre bygger på antalet sälar (abundans) vilket sen ger underlag för bedömning av deras geografiska utbredning och ger underlag för D1C4:

• 1.4 A Utbredning av gråsäl
• 1.4 B Utbredning av knubbsäl
• 1.4 C Utbredning av vikaresäl

Alla indikatorer och miljökvalitetsnormer finns beskrivna i föreskrifterna HVMFS 2012:18.

Art- och habitatdirektivets övergripande mål är att bevara typisk och speciell europeisk natur. I praktiken innebär detta att medlemsländerna hjälps åt att bibehålla eller återuppnå gynnsam bevarandestatus för de utvalda arter och naturtyper som nämns i direktivets bilagor.

Gråsäl, knubbsäl och vikare ingår alla i direktivets bilaga 2 ("Djur- och växtarter av gemenskapsintresse vilkas bevarande kräver att särskilda bevarandeområden utses"), vilket innebär att Sverige ska övervaka deras utbredning, populationsparametrar, tillståndet i deras livsmiljöer och faktorer som kan påverka arternas framtidsutsikter med målsättning att tillförlitligt kunna bedöma deras bevarandestatus.

Sälarna ingår också i bilaga 5 ("Djur- och växtarter av gemenskapsintresse för vilka insamling i naturen och exploatering kan bli föremål för förvaltningsåtgärder"), vilket möjliggör att vanlig licensjakt kan ske under förutsättning att detta sker i enlighet med direktivets grundläggande mål (det vill säga att artens gynnsamma bevarandestatus inte hotas eller alternativt att möjligheterna för arten att uppnå gynnsam bevarandestatus inte försvåras).

Bedömning

Hur väl medlemsländerna klarar av att bibehålla den europeiska naturens mångfald mäts genom en gemensam och strukturerad rapportering till EU vart sjätte år i enlighet med artikel 17 i Art- och habitatdirektivet.

• Rapporten för den senaste bedömningsperioden (2019–2024)

lämnades in i augusti 2025

Bevarandestatus för de arter som omfattas av direktivet bedöms utgående från fyra centrala parametrar: utbredningsområde, populationsparametrar, tillståndet för artens livsmiljö samt artens framtidsutsikter (inkl. hot och påverkan). Bedömningen görs enligt principen ”one out all out”, det vill säga att det är den sämsta parametern som avgör. I praktiken innebär detta att för att en art ska ha gynnsam bevarandestatus ska dess utbredning, populationsparametrar, livsmiljö och framtidsutsikter alla vara på gynnsam nivå.

I dagsläget har gråsälen en gynnsam bevarandestatus i Sverige, vilket ställer ytterligare krav på övervakningen eftersom effekterna av en licensjakt (och därmed indirekt antalet licenser) ska kunna separeras från övriga, naturliga populationspåverkande faktorer.

Förordning (EU) 2024/1991 om restaurering av natur och om ändring av förordning (EU) 2022/869

Bedömning

Tillståndet och trenden för tillståndet i livsmiljötyperna och kvaliteten och trenden i kvalitet hos livsmiljöerna för de arter som avses i artiklarna 4 och 5 i de områden som är föremål för restaureringsåtgärder på grundval av den övervakning som avses i artikel 15.3.

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Övervakningen av säl är relevant för havsplaneringen och data kan ingå i underlag för uppdatering av datalager i Symphony.

Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

Säl ingår i Helcoms övervakningsprogramSeal abundance.

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar säl till att följa upp mål under tema biodiversitet, viable populations of species.

Bedömning

Inom Helcom har medlemsländerna enats om indikatorer med gränsvärden som ska användas vid regional bedömning av Östersjöns tillstånd (core indicators). Det finns sex gemensamma indikatorer som rör antal och utbredning av säl:

• Grey seal abundance
• Grey seal distribution
• Harbour seal abundance
• Harbour seal distribution
• Ringed seal abundance
• Ringed seal distribution

Dessa indikatorer användes senast för att bedöma Östersjöns tillstånd i State of the Baltic Sea – Third HELCOM holistic assessment 2016-2021.

Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.

Övervakning av säl ingår i OSPAR CEMP som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP); tema B - Biodiversity and Ecosystems.

I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att genom ekosystemansatsen förvalta mänskliga aktiviteter så att den biologiska mångfalden bevaras.

Bedömning

Inom Ospar bedöms status utifrån abundans och utbredning av knubbsäl och gråsäl.

Den senaste bedömningen gjordes i OSPAR

• Quality Status Report 2023 - Seal abundance and distribution.

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av säl ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus och gynnsam bevarandestatus i

• Hav i balans samt levande kust och skärgård.

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

Mer information om miljökvalitetsmålen

• HaV:s miljömålssida
• Naturvårdsverkets miljömålssida
• Sveriges miljömål

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan säldata användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser, och delmålet 14.2:

"Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav."