Säl
Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och de marina resurserna.
Vikare (Pusa hispida) Foto: Jörgen Wiklund.
Övergripande information
I Sverige finns tre arter av säl – gråsäl (Halichoerus grypus), knubbsäl (Phoca vitulina) och vikare (Pusa hispida), och samtliga arter ingår i nationell miljöövervakning. Syftet med övervakningen av säl är att studera långsiktiga trender i den marina miljön till följd av mänsklig påverkan genom att dokumentera sälpopulationernas utveckling.
Övervakningen ska ge tillförlitliga mått på distribution och populationstrender som påverkas av reproduktion, mortalitet och migration. Variablerna analyseras även i relation till övervakningen av Hälsotillstånd hos marina däggdjur.
Syftet med övervakningen har tidigare varit att följa effekter av farliga ämnen på sälarnas reproduktion, men idag är det tydligt att sälar även påverkas direkt genom den kombinerade effekten av bifångster i fisket och jakt (se Bifångst och Jakt av säl och sjöfågel).
Dessutom orsakar exempelvis fiske, fysisk påverkan och näringstillgång förändringar i födoväven vilket i sin tur påverkar sälsbeståndets födotillgång, hälsa, tillväxt och utbredning.
Klimatförändringar kan påverka sälbestånden på flera sätt, men framförallt vikaren påverkas av temperaturhöjning genom att deras livsmiljö försvinner när isutbredningen minskar.
Havs- och vattenmyndigheten.
Nationell miljöövervakning – programområde Kust och Hav, delprogram Säl och havsörn.
Övervakning av gråsälsbeståndet i Östersjön har utförts sedan mitten av 1970-talet av Naturhistoriska riksmuseet och beståndsövervakning av säl ingår sedan 1989 i den nationella miljöövervakningen. En utökad sälövervakning startade 2020.
Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Hur data används).
Sveriges övervakning är samordnad med övriga länder inom havskonventionen Helcom och till viss del Ospar, genom att följa de vägledningar som finns framtagna inom dessa.
Sverige deltar aktivt i expertgrupper inom Helcom och Ospar som samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning och bedömningsmetoder.
Beskrivning av övervakning
I provtagningarna mäts:
- populationens tillväxthastighet (i %)
- populationsstorlek (antal sälar)
- utbredning av gråsäl under pälsbytesperioden i maj
- utbredning av knubbsäl under pälsbytesperioden i augusti
- utbredning av vikare under isläggningen i Bottniska viken i april.
Övervakningen utförs årligen i de havsområden där de tre arterna förekommer. Gråsäl övervakas i maj i Östersjön. Knubbsäl övervakas i augusti i Västerhavet och Egentliga Östersjön. Vikare övervakas i april i Bottniska viken.
Övervakning av beståndsutveckling hos gråsäl, knubbsäl och vikare, utförs i enlighet med undersökningstyperna
Gråsäl
I gråsälarnas kärnområde (Östergötland till Västerbotten) fotograferas sälarna från helikopter, och antalet djur räknas på bilderna. Utanför kärnområdet (Skåne, Blekinge, Småland, Öland, Gotland och Norrbotten) sker kontrollerna från land, båt eller flygplan. Uppeliggningsplatser inom ett trettiotal områden, från Haparanda till Falsterbo, kontrolleras under sälarnas pälsbytesperiod i månadsskiftet maj/juni. Samordning sker med motsvarande finska, ryska, estniska, polska, tyska och danska undersökningar.
Knubbsäl
I Östersjön utförs övervakning av populationstrender genom flyginventering av samtliga lokaler med förekomst av knubbsäl (Kalmarsund, Öland) under augusti månad.
I Kattegatt och Skagerrak utförs övervakning av hela det svenska beståndet genom flyginventering minst tre gånger under pälsbytesperioden i augusti. Samordning sker med motsvarande danska inventeringar.
Vikaresäl
Övervakning av populationstrender utförs genom linjetaxering med flygplan över befintlig is i Bottniska viken. Samverkan sker med motsvarande undersökningar i Skärgårdshavet och Finska viken.
Arbetet ska när det är lämpligt koordineras med övrig sälövervakning som utförs, se Hälsotillstånd hos marina däggdjur.
Eftersom sälar rör sig över stora områden är en samordnad övervakning en förutsättning för att få en korrekt bedömning av populationernas utbredning och abundans. Övervakningen av säl samordnas därför mellan berörda länder.
Säldata rapporteras till SMHI som är nationell datavärd för biologiska och oceanografiska data men lagring av data sker också hos utföraren. Data kan laddas ner kostnadsfritt från datavärdens hemsida.
Gråsäl
Under 2019 har kameraövervakning testats som komplement till flygövervakningen. Under 2020 genomförs kameraövervakning kontinuerligt under pälsbytesperiod i Stockholms skärgård och Bottenhavet för att få bättre skattning av antal sälar från flygräkningarna som är beroende av antal sälar på land olika dagar under pälsbytesperioden.
Med ett ökat antal lokaler i Södra Östersjön och Västerhavet planerar HaV att uppnå ett mer heltäckande nationellt program för hela utbredningsområdet.
Knubbsäl
Under 2019 har kameraövervakning testats som komplement till flygövervakningen. Under 2020 övervakas sälkolonier i Kattegatt och Skagerrak kontinuerligt med kamera under pälsbytesperioden för att få bättre skattning av antal sälar från flygräkningarna som är beroende av antal sälar på land olika dagar under pälsbytesperioden.
Vikare
Det pågår utveckling av en alternativ metod för att uppskatta antalet vikaresälar i Bottniska viken, baserat på släktskapsinformation från individuella sälar (close-kin mark-recapture).
Alternativ information om antalet sälar skulle kunna komplettera osäkerheten i befintliga övervakningsdata och samtidigt förbättra kunskapsunderlaget om den genetiska strukturen hos populationen av vikaresäl i Bottenhavet-Bottenviken.
Hur data används
Övervakningsdata används för att följa upp och bedöma tillståndet i miljön i enlighet med nationella och internationella krav och överenskommelser. I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status.
Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 1.
Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:
- Geografisk och tidsmässig variation per art eller population:
- fördelning, abundans och/eller biomassa
- storleks-, ålders- och könsstruktur
- beteende inbegripet rörelse och migration
- artens livsmiljö (utsträckning, lämplighet) - Gruppens artsammansättning
Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18.
Föreskrifterna bygger på EU:s Kommissionsbeslut
Pdf, 560.5 kB. om bland annat fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (primära) eller kan (sekundära) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De sekundära kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de primära kriterierna.
Säl ingår i deskriptor 1 (biologisk mångfald) :
- Det primära kriteriet D1C2: Artens abundans är inte negativt påverkad av belastning från mänsklig verksamhet, och dess långsiktiga överlevnad är säkerställd.
Måttenhet: Mängd (antal individer eller biomassa i ton (t)) per art. - Det primära kriteriet D1C4: Artens utbredningsområde och, om tillämpligt, utbredningsmönster överensstämmer med rådande geomorfologiska, geografiska och klimatiska villkor.
- Och, det primära kriteriet D1C5: Artens livsmiljö har den nödvändiga utsträckning och de förhållanden som krävs för att stödja de olika stadierna i artens livscykel.
Säl ingår i deskriptor 4 (marina näringsvävar):
- Det primära kriteriet D4C1: Den trofiska gruppens mångfald (artsammansättning och arternas relativa abundans) är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar.
- Det primära kriteriet D4C2: Balansen i total abundans mellan de trofiska gilderna är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar
- Det sekundära kriteriet D4C3: Individernas storleksfördelning inom den trofiska gilden är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar.
I nuläget ger övervakningen av säl underlag för att bedöma status utifrån kriterierna D1C2, D1C4 och D4C1.
Bedömning
För bedömning av god miljöstatus gällande säl finns sex svenska indikatorer framtagna (motsvarar de som finns inom Helcom och Ospar) enligt HVMFS 2012:18:
Tre bygger på antalet sälar (abundans) och populationernas tillväxthastighet och ger underlag för D1C2 och D4C1:
1.2 C Abundans och trender för gråsäl
1.2 D Abundans och trender för knubbsäl
1.2 E Abundans och trender för vikaresäl
Tre bygger på antalet sälar (abundans) vilket sen ger underlag för bedömning av deras geografiska utbredning och ger underlag för D1C4:
Alla indikatorer och miljökvalitetsnormer finns beskrivna i föreskrifterna HVMFS 2012:18.
Art- och habitatdirektivets övergripande mål är att bevara typisk och speciell europeisk natur. I praktiken innebär detta att medlemsländerna hjälps åt att bibehålla eller återuppnå gynnsam bevarandestatus för de utvalda arter och naturtyper som nämns i direktivets bilagor.
Gråsäl, knubbsäl och vikare ingår alla i direktivets bilaga 2 (Djur- och växtarter av gemenskapsintresse vilkas bevarande kräver att särskilda bevarandeområden utses), vilket innebär att Sverige ska övervaka deras utbredning, populationsparametrar, tillståndet i deras livsmiljöer och faktorer som kan påverka arternas framtidsutsikter med målsättning att tillförlitligt kunna bedöma deras bevarandestatus.
Sälarna ingår också i bilaga 5 (Djur- och växtarter av gemenskapsintresse för vilka insamling i naturen och exploatering kan bli föremål för förvaltningsåtgärder), vilket möjliggör att vanlig licensjakt kan ske under förutsättning att detta sker i enlighet med direktivets grundläggande mål (dvs. att artens gynnsamma bevarandestatus inte hotas eller alternativt att möjligheterna för arten att uppnå gynnsam bevarandestatus inte försvåras).
Bedömning
Hur väl medlemsländerna klarar av att bibehålla den europeiska naturens mångfald mäts genom en gemensam och strukturerad rapportering till EU vart sjätte år i enlighet med artikel 17 i Art- och habitatdirektivet. Den senaste bedömningsperioden är 2013-2018 och rapporteringen skedde i april 2019.
Bevarandestatus för de arter som omfattas av direktivet bedöms utgående från fyra centrala parametrar: utbredningsområde, populationsparametrar, tillståndet för artens livsmiljö samt artens framtidsutsikter (inkl. hot och påverkan). Bedömningen görs enligt principen ”one out all out”, det vill säga att det är den sämsta parametern som avgör. I praktiken innebär detta att för att en art ska ha gynnsam bevarandestatus ska dess utbredning, populationsparametrar, livsmiljö och framtidsutsikter alla vara på gynnsam nivå.
I dagsläget har gråsälen en gynnsam bevarandestatus i Sverige, vilket ställer ytterligare krav på övervakningen eftersom effekterna av en licensjakt (och därmed indirekt antalet licenser) ska kunna separeras från övriga, naturliga populationspåverkande faktorer.
Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.
I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.
Bedömning
HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumulativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtidsbild eller förändringar genom planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet.
Underlag för säl går att ladda hem här.
Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.
Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.
Säl ingår i HELCOM Monitoring Manual i sub-programmet Seal abundance.
I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar säl till att följa upp mål under tema biodiversitet; viable populations of species.
Bedömning
Inom Helcom har medlemsländerna enats om indikatorer med gränsvärden som ska användas vid regional bedömning av Östersjöns tillstånd (core indicators). Det finns två gemensamma indikatorer s.k. Core indicators som rör säl:
Distribution of Baltic seals
Indikatorn är identisk med de tre svenska indikatorerna för havsmiljödirektivet (1.4A-C).
Population trends and abundance of seals
Indikatorn är identisk med de tre svenska indikatorerna för havsmiljödirektivet (1.2C-E).
Dessa indikatorer användes senast för att bedöma Östersjöns tillstånd i State of the Baltic Sea – Second HELCOM holistic assessment 2011-2016 – Marine mammals.
Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.
Övervakning av säl ingår i OSPAR CEMP som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP); tema B - Biodiversity and Ecosystems.
I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att genom ekosystemansatsen förvalta mänskliga aktiviteter så att den biologiska mångfalden bevaras.
Bedömning
Inom Ospar används samma indikatorer som de svenska (1.2D och 1.4B) som används för knubbsäl inom havsmiljödirektivet.
Ospar har även indikatorer för gråsäl, men på grund av väldigt få individer på svenska Västkusten har Sverige rapporterat väldigt begränsat med gråsälsdata till Ospar.
Indikatorerna användes senast för att beskriva Nordsjöns status 2014-2018 i OSPAR Intermediate Assessment. Resultatet finns att läsa här: Seal abundance and distribution.
Svenska miljökvalitetsmålen
För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av säl ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus och gynnsam bevarandestatus i miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård.
De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.
Agenda 2030
FN har tagit fram en global agenda med mål för såväl planetens som vårt välstånd. Av FN:s 17 globala miljömål kan säldata användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser, och delmålet 14.2:
Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav.
