Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Miljöövervakning

Mikroskräp

Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och de marina resurserna.

illustration för mikroskräp

Plastpellets insamlade i Skagerrak utanför Klädesholmen Foto: Agnes Ytreberg

Övergripande information

Definition och syfte

Med marint mikroskräp avses partiklar som är mindre än 5 mm och som inte naturligt hör hemma i havet. Partiklarna kan vara syntetiska eller av processade naturmaterial, exempelvis plast, gummi, glas, metall, förbränningspartiklar, cellulosafiber, bomull och ull. Dessa partiklar kan hamna i havet genom att de till exempel sprids från väg- och däckslitage, genom utsläpp från reningsverk och industrier, och genom att större skräpföremål hamnar i havet och fragmenteras till mikropartiklar.

Mikroskräp kan finnas i vattenmassan och i sedimentet samt tas upp i olika organismer. Det pågår fortfarande forskning för att fastställa vilka effekter mikroskräp kan ha i den marina miljön men oavsett behövs övervakning för att följa förändringar i förekomst och spridning eftersom mikroskräp inte hör hemma naturligt i miljön och tar lång tid att brytas ner. Det pågår utveckling av metoder för att på ett effektivt sätt provta och analysera mikroskräp i miljön.

Ansvarig myndighet

Naturvårdsverket samordnar arbetet med mikroskräp och ansvarar för kommande övervakning i sediment, och eventuellt i stränder och/eller biota. Naturvårdsverket ansvarar även för föreskrifter och vägledning enligt Miljöbalken.

Havs- och vattenmyndigheten stödjer Naturvårdsverket och ansvarar för kommande övervakning av mikroskräp i vattenmassan.

Länsstyrelserna och kommunerna ansvarar för tillsyn av verksamheternas kontroll av punktkällor.

Typ av övervakning

  • Övervakning görs än så länge endast genom tillfälliga projekt, utredningar och studier som genomförs av myndigheter, länsstyrelser och kommuner.
  • Följande projekt har nyligen genomförts på nationell nivå med syfte att testa och utvärdera metoder för övervakning av vatten och sediment:
    • 2017 genomförde Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten en provtagningsjämförelse där provtagningsmetoderna pump och trål jämfördes, se Kvalitetssäkring.
    • 2017 genomförde Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten en gradientstudie på Ostkusten respektive Västkusten för att undersöka vilka mängder och sorter av mikroskräp som finns i vatten och sediment längs med gradienter från land ut i havet och för att försöka spåra källor och spridningsvägar.
    • 2018 genomförde Naturvårdsverket en studie på Västkusten för att undersöka vilka mängder och sorter av mikroskräp som finns på stränder och i sediment för att försöka spåra lokala och långväga källor och spridningsvägar.

Startår

Det pågår utveckling av internationellt standardiserade metoder för provtagning och analys av mikroskräp, vilket föranlett att löpande övervakning ännu inte har startat i Sverige.

Internationell samordning

Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater, se Hur data används.

När Sverige fastställer löpande övervakning av mikroskräp är målet att övervakningen ska vara samordnad med övriga länder inom Europa, eller åtminstone inom Helcom och Ospar. (länkar till rubrikerna under Hur data används)

Sverige deltar aktivt i expertgrupper inom Helcom, Ospar, EU och Ices som samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning och bedömningsmetoder.

Beskrivning av övervakning

Dessa data samlas in

I gradientstudien på Västkusten mättes:

  • Mikroskräp >300 μm längs gradienten i ytvatten (ytan och översta 0,2 m) genom trålning med manta-trål
  • Mikroskräp >300 μm och 100-300 μm längs gradienten i sedimentet med en Gemini corer (sedimentkärnor)

Dessutom användes så kallade GPS drifters och meteorologiska data för att uppskatta spridning av flytande mikroskräp.

I gradientstudien på Ostkusten mättes:

  • Mikroskräp >300 μm och 50-300 μm längs gradienten i ytvatten (ytan och översta 0.2 m) med pump
  • Mikroskräp >50 μm längs gradienten i sedimentet med hjälp av bottenhugg

I strand och sedimentstudien på Västkusten mättes:

Stränder

  • Mikroskräp 1–5 mm, 0,5–1 mm och 0,3–0,5 mm i ackumulationsprov: tog ett prov (15 ml) där man visuellt bedömt att skräp ackumulerats (worst case scenario)
  • Mikroskräp 1–5 mm, 0,5–1 mm och 0,3–0,5 mm i poolade prover: algbältet utgjorde centrum för provtagningspunkterna. Vid varje provpunkt togs 15 ml med 15 cm intervall, 1,5 m riktning mot vattnet och 1,5 m i riktning från vattnet.

Sediment

  • Mikroskräp >300 μm och 300–100 μm med en Gemini corer (sedimentkärnor)

Rumslig och tidsmässig täckning

Gradientstudien på Västkusten genomfördes med utgångspunkt från Bäveåns mynning i Uddevalla längs en gradient ut i Byfjorden till dess att Byfjorden övergår i Havstensfjorden.

Gradientstudien på Ostkusten utgick från Mälaren, uppströms Södertälje och ut till Östersjön. Vid båda gradientstudierna genomfördes två provtagningar under september-november, med cirka tre veckor emellan.

Strand- och sedimentstudien på Västkusten:

För att representera olika industriella och urbana sammansättningar av mikroskräp togs prover på stränder i utkanten av tre städer: Uddevalla, Stenungsund och Göteborg.

För att undersöka sammansättningen av mikroskräp från diffusa och långväga källor togs prover vid tre exponerade stränder: Ramsvik, Skaftö, och Tjällsö.

För att undersöka sammansättning av mikroskräp i de fraktioner som sjunker togs sedimentprover på sex platser i området Askeröfjorden och sundet mellan Stenungsön och Stenungsund samt vid tre referensstationer: Hakefjorden, Halsefjorden och Stigfjorden. Provtagningarna utfördes 24-25 oktober.

När löpande övervakning påbörjas är målet att ge underlag för statusbedömning av alla Sveriges havsområden, men först måste övervakningsmetoder fastställas.

Metoder

Det saknas ännu fastställda metoder för övervakning av mikroskräp, men de vanligast använda metoderna för provtagning av vatten är att använda mantatrål eller pump. För sediment tas vanligtvis bottenhugg med hjälp av en rörhämtare, men nedfall av sediment på ackumulationsbottnar kan även analyseras med sedimentationsfällor.

Ju mindre partiklar som analyseras, desto fler partiklar hittas. Men det tar också längre tid och kräver mer resurser ju mindre partiklar som analyseras. Vilken storlek som är lämpligast att övervaka och i vilken matris beror på syftet med övervakningen men även olika naturliga faktorer och mänsklig påverkan i området. Det utreds fortfarande genom forskningsprojekt och inom internationella expertgrupper.

Mantatrål

Med en mantatrål kan mikroskräp över en viss storlek filtreras ut från en stor volym vatten genom att släpa trålen i ytvattnet under en bestämd sträcka och hastighet. Volymen vatten som provtas noteras, men kan inte anges exakt. Arean av havsytan som provtas bestäms av trålens bredd x tråldragets längd, men volymsuppskattningen som inkluderar uppskattning av provtagningsdjup är mer osäkert.

Pump

Med en pump kan en exakt volym vatten sugas in genom ett filter och på så vis filtrera ut partiklar över en bestämd storlek. Pumpen har en motor som gör att vatten sugs in, passeras genom ett utbytbart filter och sen passerar en elektromagnetisk flödesmätare som mäter den insamlade provvolymen med hög precision.

Sediment

För sediment tas sedimentprover med en rörhämtare som inkapslar 50 cm långa sedimentkärnor som kan skivas och överföras till kärl.

Även nedfall genom sedimentation på ackumulationsbottnar kan provtas med sedimentationsfällor.

Provbearbetning och analys

Innan analys behöver prover bearbetas för att avlägsna organiskt material. Detta kan göras med olika metoder, till exempel med kemiska blandningar eller enzymblandningar som bryter ner det organiska materialet.

För sedimentprover behöver mikroskräp separeras från sediment genom densitetseparering. Även här finns det flera metoder.

Efter att prover bearbetas kan mikroskräp analyseras antingen visuellt av en människa eller genom olika metoder för automatiserad analys. Vilken analysmetod som är lämpligast beror på typ av prov, storleksfraktion och typ av skräp, och ofta kombineras flera analysmetoder.

Större fraktioner av skräp (<100 μm) kan analyseras visuellt med ljusmikroskopi, medan mindre fraktioner som inte kan noteras med blotta ögat måste analyseras automatiskt, men andra faktorer kan också påverka vilken analysmetod som lämpar sig bäst. Även större fraktioner kan efter visuell klassificering av färg och form genomgå en automatiserad analys för att till exempel analysera dess kemiska identitet.

Kvalitetssäkring

Då risken för kontaminering av mikroskräpsprover är stor, tas det alltid blankprover som hanteras på samma sätt som övriga prover för att kunna ta hänsyn till eventuell kontaminering från att det provet hämtats till att det analyserats.

Då prover bearbetas genom att bryta ner organiskt material innan analys kontrolleras om plastpartiklar påverkas av behandlingen genom att exponera ett urval av plastpartiklar och plastfiber för samma behandling.

Vid provtagningsjämförelsen 2017 jämfördes metoderna pump och trål, vilka båda visade sig ha för- och nackdelar. Fördelen med pump är att volymen vatten som hämtas är exakt, medan trålens volym filtrerat vatten är mer osäker. Med trålen kan dock mer vatten filtreras på kortare tid, vilket medför att fler partiklar samlas in vilket ger ett säkrare resultat. Trålens maskstorlek begränsas hydrodynamiskt till ca 300 µm medan pumpen kan användas ner till 50 µm.

Den pågående utvecklingen av övervakningsmetoder beaktar osäkerheter i data, och målet är att utveckla en säker metod som ger tillförlitliga resultat som kan användas för uppföljning av tillstånd och effekter av åtgärder.

Här finns data

Data finns i nuläget endast hos de utförare som utfört övervakningsprojekten. Det saknas ännu en nationell datavärd för mikroskräp, men målet är att det ska finnas på plats när löpande övervakning startas. Inom EU utvecklas en gemensam databas för miljöövervakning, EmodNet som även kommer att innefatta marint skräp inklusive mikroskräp.

Utveckling

Naturvårdsverket och HaV deltar med experter i internationella expertgrupper och forskningsprojekt för att utveckla internationellt gemensamma standarder för provtagning och analys av mikroskräp. I det arbetet ingår även att ta fram indikatorer med tröskelvärden för att kunna bedöma status.

Under våren 2020 genomförs övervakning av

och för första gången testas att även analysera mikroskräp vid samma tillfälle. Resultatet av insatsen kommer att utvärderas och eventuellt kommer mikroskräp läggas till i den löpande övervakningen som upprepas vart sjätte år.

Hur data används

Övervakningsdata används för att följa upp och bedöma tillståndet i miljön i enlighet med nationella och internationella krav och överenskommelser. I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status.

Vattendirektivet

Vattendirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom vattenförvaltningsförordningen, i vilken 7 kapitlet föreskriver att övervakning av vattnets tillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets bilaga V.

Enligt direktivets bilaga II, kapitel 1.4 ska en påverkansanalys genomföras, som ska ligga till grund för övervakningsprogrammets riskbaserade utformning. Här framgår att påverkansanalysen ska omfatta följande:

  • information om typ och omfattning av den betydande antropogena påverkan som ytvattenförekomsterna i varje avrinningsdistrikt kan komma att utsättas för, däribland:
    • Skräp

Bedömning

Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram en vägledning för hur påverkansanalysen ska genomföras. Den finns ännu bara som arbetsversion. Där finns även en lista över olika påverkansfaktorer som kan ingå i påverkansanalysen.

Havsmiljödirektivet

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen, vilken anger att övervakning av havets miljötillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 2. Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

  • Intensitet och geografisk och tidsmässig variation i
    • Tillförsel av avfall (fastavfall, inbegripet mikroavfall)

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter

Föreskrifterna bygger på

i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (primära) eller kan (sekundära) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De sekundära kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de primära kriterierna.

Marint mikroskräp ingår i deskriptor 10 och:

  • Det primära kriteriet D10C2:
    Sammansättning, mängd och rumslig fördelning för mikroskräp längs kusterna, i vattnets ytskikt och i havsbottnens sediment ligger på nivåer som inte orsakar skador på kust- och havsmiljön.

    Mikroskräp ska övervakas i vattenpelarens ytskikt och i havsbottens sediment och kan dessutom övervakas längs kusten. Mikroskräp ska övervakas på ett sätt som kan relateras till punktkällor för tillförsel (såsom hamnar, fritidsbåthamnar, avloppsreningsverk, dagvatten), när detta är möjligt

    Vad ska mätas:
  • Mängd mikroskräp per kategori i antal föremål och vikt i gram (g):
    • - per kvadratmeter (km2) för vattenpelarens ytskikt
    • - per kilogram (torrvikt) (kg) av sediment för kusten och för havsbotten

Bedömning

Det saknas ännu en indikator för bedömning av mikroskräp.

Alla indikatorer och miljökvalitetsnormer finns beskrivna i föreskrifterna HVMFS 2012:18.

Havsplanering

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

Bedömning

HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumu­lativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtids­bild eller förändringar genom planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet.

Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.

Helcom

Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

Data på mikroskräp ingår i HELCOM Monitoring Manual i sub-programmet Litter microparticle abundance/volume.

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) ingår ännu inte marint skräp, men det kommer att inkluderas i uppdateringen av BSAP 2021. Dock beslutades det på ministermötet 2013 att utveckla en regional aktionsplan för marint skräp, med målet att minska mängden marint skräp till 2025.

Bedömning

Inom Helcom har medlemsländerna enats om indikatorer med gränsvärden som ska användas vid regional bedömning av Östersjöns tillstånd (core indicators). I nuläget saknas en indikator. Dock gjordes en kvalitativ bedömning av marint skräp i State of the Baltic Sea – Second HELCOM holistic assessment 2011-2016 – Marine litter.

Ospar

Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.

Övervakning av marint skräp ingår i

som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP).

framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att mängden skräp i havet ska reduceras till nivåer som inte orsakar skada på den marina miljön. Det har även tagits fram en regional aktionsplan för marint skräp inom Ospar.

Bedömning

Inom Ospar utvecklas en indikator för att bedöma mikroskräp i sediment.

Miljömål

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av marint skräp ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus i

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan data på marint skräp användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser. Marint skräp tillsammans med andra miljödata kan användas för att följa upp delmålet 14.1:

  • Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen.

Agenda 2030 på HaV:s webb

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Miljöövervakning