Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Miljöövervakning

Migrerande fisk (lax)

Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och de marina resurserna.

illustration för migrerande fisk, lax

Hoppande lax i Örekilsälven. Lax (Salmo salar) Foto: Ingemar Pettersson/ Azote

Övergripande information

Definition och syfte

Lax (Salmo salar) är en migrerande art, som alltså lever delar av livet i såväl sötvatten som hav. Laxen föds i sötvatten och vandrar sedan ut i havet, för att senare i livet vandra tillbaka till sin födelseplats för att reproducera sig. Under laxarnas liv påverkas de av framförallt fiske och vandringshinder i form av exempelvis vattenkraft.

Övervakningen omfattar insamling av biologiska data för vilda laxbestånd (laxälvar) samt statistik för utsättningar och fiske efter både vild och kompensationsodlad lax. Syftet med övervakningen är att följa de vilda laxbeståndens status och utveckling samt undersöka effekter av fiske och vattenkraft. Den biologiska rådgivningen har som syfte att bidra till att övergripande mål för laxförvaltningen uppfylls såväl nationellt som internationellt. Dessa mål är att skydda och återuppbygga svaga vildlaxbestånd så att de successivt kan nå förvaltningsmålet om Maximum Sustainable Yield (MSY) vilket innebär att bestånden ska nå den produktionsnivå som möjliggör högst fångst sett ur ett långsiktigt hållbart perspektiv.

Ansvarig myndighet

Havs- och vattenmyndigheten

Typ av övervakning

  • Datainsamling enligt EU lagstiftning (EU) 2017/1004, (EU) 2019/909 och (EU) 2019/910 (tidigare datainsamlingsförordningen DCF)
  • Nationell övervakning/datainsamling

Utöver detta pågår ytterligare datainsamling för lax, exempelvis löpande studier av vandringsframgång (med fiskräknare) i utbyggda älvar samt recipientkontroller (elprovfisken). I vissa fall används även dessa data vid analyser inför nationell och internationell rådgivning.

Startår

Övervakning av lax startade 2004 och har utförts inom ramen för EU-lagstiftning ((EU) 2017/1004, (EU) 2019/909 och (EU) 2019/910)

Internationell samordning

Den lagstiftning som styr vad Sverige övervakar bygger på krav i olika EU-direktiv och EU-förordningar, vilka ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Hur data används).

Sveriges övervakning är samordnad med motsvarande arbete i andra länder, genom vägledningar och överenskommelser framtagna inom:

Sverige deltar aktivt i expertgrupper inom ICES, NASCO och EU RCG vilka samordnar och utvecklar ländernas övervakning och bedömningsmetoder.

Beskrivning av övervakning

Dessa data samlas in

  • Lekframgång – utvalda ”indexälvar”
  1. Antal uppvandrande lekfiskar (kontinuerlig räkning)
  2. Täthet av laxungar på olika uppväxtlokaler (kontinuerliga elfisken)
  3. Antal utvandrande unglaxar (kontinuerliga smolträkningar)
  • Lekframgång - övriga laxälvar
  1. Täthet av laxungar på olika uppväxtlokaler (kontinuerliga elfisken)
  2. Antal utvandrande unglaxar (smolträkning enstaka år i vissa älvar)
  • Biologisk provtagning
  1. Ålderssammansättning (leklax och smolt)
  2. Hälsorelaterad information (frekvens ”M74” samt tiaminhalter i laxägg)
  3. Parasitförekomst (Gyrodactylus salaris)
  4. Vävnadsprov för DNA-analys (analys av stamsammansättning i yrkesfiskefångster)
  • Utsättningsstatistik
  1. Antal utsatta laxar (och havsöringar)
  2. Utsättningsplats, -tid, åldersstadium, ursprung (stamtillhörighet)
  1. Fångst per ansträngning
  2. Andel återutsatt lax
  3. Sälskador
  • Provtagning i fritidsfiske
  1. Fångst (och återutsättning) samt ansträngning, se Fritidsfiske

Rumslig och tidsmässig täckning

Övervakningen utförs årligen längs Sveriges kust från Skagerrak till södra Östersjön, med tillrinnande vattendrag.

Smolträkning sker under april till juli i:

  • Vindelälven
  • Testeboån
  • Mörrumsån
  • Högvadsån/Ätran (indexvattendrag)
  • samt i Åbyälven och Råneälven (ej indexvattendrag).

Räkning av återvändande leklax sker under april till oktober. Elfiske sker i augusti till september i samtliga laxvattendrag.

Sjukdoms- och parasitövervakning görs mellan maj-och oktober.

Metoder

Två personer vadar i strömsatta habitat och avfiskar en yta på 100-500 m2. Fångade fiskar artbestäms, längdmäts och återutsätts sedan oskadda. Den faktiska tätheten av fisk bestäms genom att fisket upprepas på samma yta tre gånger, varvid antalet fångade fiskar successivt sjunker då de återutsätts i närheten men inte på samma plats, för att undvika återfångst. Elfiskena sker i augusti-september på bestämda lokaler som oftast återbesöks årligen.

Skattning av smoltproduktion sker med hjälp av ”fångst-märkning-återfångst”-metodik. Tillsammans med de lokala organisationer som ansvarar för drift av smolthjul (och liknande anläggningar)

för att standardisera utförandet i olika laxälvar.

Räkning av återvändande vuxen lax sker med hjälp av optiska räknare placerade i fiskvägar eller via sonar (”horisontellt ekolod”) i naturliga älvmiljöer (undersökningstyp är under framtagande).

Övervakning av laxparasiten (Gyrodactylus salaris) i vattendrag längs svenska västkusten har skett med samma metodik sedan 2001

Laxungar insamlas med hjälp av elfiske vår eller höst vid vattentemperatur nära 10 grader. Antalet parasiter räknas på ryggfena och bröstfenor med hjälp av stereolupp. Undersökningarna sker på fasta lokaler i ett urval vattendrag där parasiten påträffats, samt i ett antal laxvattendrag där parasiten ännu inte påträffats. I vattendrag utan tidigare konstaterad förekomst sänds alla fynd av (Gyrodactylus) (oftast G. derjawini - öringens artspecifika parasit) till norska Veterinärinstituttet för artbestämning och klassning av stam (haplotyp). Resultatet av övervakningen dokumenteras i en databas vid SLU Aqua. Under 2018 testades framgångsrikt övervakning med eDNA; denna metodik kan i framtiden komma att användas i vattendrag utan känd förekomst av parasiten idag.

Tidig yngeldödlighet (M74) kopplad till brist på tiamin registreras årligen hos kompensationsodlingarna av lax i Östersjön under vår-försommar. Data sammanställs därefter på nationell nivå. Arbete pågår att standardisera datainsamlingen från olika älvar. Insamling av obefruktad laxrom för tiaminanalys sker i samband med laxens lek (oktober) och resultaten rapporteras i början av efterföljande år.

Kompensationsodling av lax och öring för utsättning förekommer i ett antal utbyggda älvar i Sverige. Statistik över antal utsatta fiskar lagras i ett årligen uppdaterat register vid SLU, vilket även inkluderar information om utsättningsplats och den utsatta fiskens ålder och ursprung (stamtillhörighet).

Kvalitetssäkring

Provtagningsprogram samordnas och utvecklas i samråd med Ices arbetsgrupper för lax i Östersjön (WGBAST) och Atlanten (WGNAS) samt inom EU RCG. Programmen utvärderas av EU-kommissionens vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommitté för fiske (STECF).

Data granskas och kontrolleras i flera avseenden. I samband med att data läggs in i databas genomgår de kvalitetsgranskning. Kvalitetssäkringen innefattar kontrolläsningsrutiner av inmatad data mot protokoll, automatisk kvalitetskontroll av data inom databasen samt manuell kvalitetskontroll av data (identifiering av outliers).

Resultat från elfisken rapporteras i digitala fältprotokoll som kvalitetssäkras i SLU:s databas Svenskt ElfiskeRegiSter (SERS). Kvalitetssäkring av åldersläsning (via fjäll) sker genom återkommande internationella kalibreringar.

Här finns data

Rådata från smoltfällor lagras i ”Sötebasen” (databas under uppbyggnad vid SLU Aqua). Ännu finns ingen nationell databas för fiskräknare. Övrig insamlad information lagras i mindre databaser vid SLU Aqua, varifrån data kan erhållas vid förfrågan. Svenska data som används internationellt levereras till berörda arbetsgrupper inom ICES. Aggregerade data från yrkesfiske efter lax lagras i Ices databas InterCatch.

Utveckling

Datainsamlingen för lax utvecklas kontinuerligt. Antalet elfiskelokaler behöver exempelvis utvärderas i samband med att laxen sprider sig i älvsystemen (bland annat i samband med återskapade vandringsvägar och habitatvårdande insatser).

Förändringar kan också bli aktuella i takt med att statistiska modeller som används vid beståndsuppskattningar och statusbedömningar utvärderas och utvecklas.

Hur data används

Övervakningsdata används för att följa upp och bedöma tillståndet i miljön i enlighet med nationella och internationella krav och överenskommelser. I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status.

Havsmiljödirektivet

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen, vilken anger att övervakning av havets miljötillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 1.

Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

  • Geografisk och tidsmässig variation per art eller population:
  1. fördelning, abundans och/eller biomassa
  2. storleks-, ålders- och könsstruktur
  3. reproduktionsförmåga, överlevnadstal och dödlighet/skadefrekvens
  4. beteende inbegripet rörelse och migration
  5. artens livsmiljö (utsträckning, lämplighet)
  • Gruppens artsammansättning

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom

Föreskrifterna bygger på

i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (primära) eller kan (sekundära) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De sekundära kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de primära kriterierna.

Migrerande fisk ingår i deskriptor 1 (Biologiskt Mångfald) och Deskriptor 4 (Näringsvävar) och:

  • Det primära kriteriet D1C2: Artens abundans är inte negativt påverkad av belastning från mänsklig verksamhet, och dess långsiktiga överlevnad är säkerställd. Måttenhet: Mängd (antal individer eller biomassa i ton (t) per art
  • Det primära kriteriet D1C4: Artens utbredningsområde och, om tillämpligt, utbredningsmönster överensstämmer med rådande geomorfologiska, geografiska och klimatiska villkor.
  • Det primära kriteriet D1C5: Artens livsmiljö har den nödvändiga utsträckning och de förhållanden som krävs för att stödja de olika stadierna i artens livscykel.
  • Det primära kriteriet D4C1: Den trofiska gruppens mångfald (artsammansättning och arternas relativa abundans) är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar.

Bedömning

Art- och habitatdirektivet

Art- och habitatdirektivets övergripande mål är att bevara typisk och speciell europeisk natur. I praktiken innebär detta att medlemsländerna hjälps åt att bibehålla eller återuppnå gynnsam bevarandestatus för de utvalda arter och naturtyper som nämns i direktivets bilagor. Laxen ingår i art- och habitatdirektivets bilaga 2 och 5, men är inte en prioriterad art.

Bedömning

  • Hur väl medlemsländerna klarar av att bibehålla den europeiska naturens mångfald mäts genom en gemensam och strukturerad rapportering till EU vart sjätte år i enlighet med artikel 17 i Art- och habitatdirektivet. Den senaste bedömningsperioden är 2013-2018 och rapporteringen skedde i april 2019.
  • Bevarandestatus för de arter som omfattas av direktivet bedöms utgående från fyra centrala parametrar: utbredningsområde, populationsparametrar, tillståndet för artens livsmiljö samt artens framtidsutsikter (inklusive hot och påverkan). Bedömningen görs enligt principen ”one out all out”, det vill säga, det är den sämsta parametern som avgör. I praktiken innebär detta att för att en art ska ha gynnsam bevarandestatus ska dess utbredning, populationsparametrar, livsmiljö och framtidsutsikter alla vara på gynnsam nivå.

Gemensamma fiskeripolitiken

Medlemsländerna i EU är enligt den gemensamma fiskeripolitiken (1380/2013) skyldiga att samla in, förvalta och tillgängliggöra data som är nödvändiga för fiskeriförvaltning och för viss uppföljning av fiskeriförvaltningens mål.

Rådsförordningen för datainsamling (2017/1004) och kommissionens beslut (EU) 2019/909 och (EU) 2019/210), är de regelverk som anger vilka typer av data som ska samlas in och utifrån vilka principer detta ska ske.

Medlemsländerna beskriver sedan utifrån dessa regelverk detaljerna för sina datainsamlingsprogram i fleråriga arbetsplaner som antas av kommissionen. Data som samlas in och analyseras inom ramverket används i en rad centrala processer, till exempel beståndsuppskattningsarbetet för fisk.

Havsplanering

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

Bedömning

  • HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumu­lativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtids­bild eller förändringar genom planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet.
  • Underlag för lax går att ladda hem här.

Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.

Helcom

Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

Lax ingår i HELCOM Monitoring Manual i underprogrammet Migratory fish

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på lax till att följa upp mål under tema Biodiversity; Viable populations and species och Thriving and balances communities of plants and animals.

Bedömning

Ospar

Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.

som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP): tema B - Biodiversity and Ecosystems.

I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att genom ekosystemansatsen förvalta mänskliga aktiviteter så att den biologiska mångfalden bevaras.

Bedömning

  • Inom Ospar används för nävarande inga indikatorer för att beskriva miljötillståndet för lax i Nordsjön.

Miljömål

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av fisk ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus i

och gynnsam bevarandestatus i

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan fiskdata användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser. Fisk tillsammans med andra miljödata kan användas för att följa upp delmålet 14.4:

  • Senast 2020 införa en effektiv fångstreglering och stoppa överfiske, olagligt, orapporterat och oreglerat fiske liksom destruktiva fiskemetoder samt genomföra vetenskapligt baserade förvaltningsplaner i syfte att återställa fiskbestånden så snabbt som möjligt, åtminstone till de nivåer som kan producera maximalt hållbart uttag, fastställt utifrån deras biologiska egenskaper.

Agenda 2030 på HaV:s webb.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Miljöövervakning