Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Miljöövervakning

Fritidsfiske

Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och de marina resurserna.

illustration för fritidsfiske

Kvällsfiske i Billdal. Foto: Gustav Enhol Blomqvist

Övergripande information

Definition och syfte

Fritidsfiske i Sverige är definierat som allt fiske som inte sker med stöd av en yrkesfiskelicens. Fritidsfiske innefattar både fiske med handredskap (exempelvis spö) och mängdfångande redskap (till exempel nät och tinor).

Fritidsfisket i Sverige är omfattande och därför behövs det god kunskap om utövarna, var man fiskar och vad som fångas. Som en del i arbetet med att förstå och beskriva omfattning och påverkan har statistik om fritidsfisket samlats in sedan 1970-talet för att ligga till grund för beslut inom förvaltningen. Den första enkätundersökningen var en del i 1973 års fiskevattenutredning vilken även följdes upp under 1990-talet. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) blev 2011 samordnande myndighet för officiell statistik inom området fiske och fick således ansvar att årligen samla in statistik gällande fritidsfiskets omfattning i Sverige. Denna insamling sker via en nationell enkätundersökning som startade under 2013 och fortskrider i ungefär samma regi och utformning idag.

Utöver den nationella enkäten genomförs även flertalet platsbesökande studier löpande. Datainsamling genomförs årligen i Öresund och södra Östersjön enligt EU:s förordning ((EU) 2019/909 och (EU) 2019/910). Datainsamlingen syftar till att täcka in fisket efter torsk samt bifångster i detta fiske.

HaV tillsammans med SLU Aqua har tagit fram en nationell färdplan för hur insamling av fritidsfiskedata ska samlas in framöver. Denna färdplan sammanfattar datainsamling som görs idag samt hur arbetet kommer fortskrida framöver. Utöver detta sker insamling regionalt av länsstyrelser i samarbete med branschorganisationer där HaV och/eller SLU Aqua är delaktiga i någon utsträckning.

Ett löpande projekt initierat av Sportfiskarna handlar om att utveckla en applikation för fångstrapportering. HaV har sedan starten varit med i en referens- och utvecklingsgrupp.

Ansvarig myndighet

Havs- och vattenmyndigheten

Typ av övervakning

  • Nationell enkät om fritidsfiske
  • Platsbesökande studier
  • Nationella projekt
  • Pilotprojekt, Torsk i Östersjön (Datainsamling enligt EU lagstiftning (EU) 2017/1004, (EU) 2019/909 och (EU) 2019/910 (tidigare datainsamlingsförordningen DCF)
  • Citizen science (till exempel app-utveckling)

Startår

  • Nationell enkät om fritidsfiske: 2013
  • Tidigare enkätundersökningar har genomförs under åren: 1973, 1990, 1995, 2000, 2005, 2011
  • Platsbesökande studier: 2012
  • Pilotprojekt: 2017
  • FångstDatabanken (Citizen science): 2012

Internationell samordning

Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Hur data används).

Den Insamling av data som görs med stöd av EU:s datainsamlingsförordning koordineras internationellt mellan medlemsländerna i regionala koordineringsgrupper för datainsamling. Sverige deltar i två sådana grupper, RCG Baltic och RCG North Sea and Eastern Arctic (till vilken Skagerrak och Kattegatt hör).

Vidare görs mycket internationellt samordnings- och utvecklingsarbete inom Ices (internationella havsforsknings rådets) olika expertgrupper (för fritidsfisket framför allt WGRFS). Sverige deltar aktivt i dessa grupper.

Beskrivning av övervakning

Dessa data samlas in

Nationell enkät om fritidsfiske

  • Utövaren: kön, ålder, utbildningsnivå, inkomst
  • Antal fiskedagar/redskapsdagar
  • Var man fiskat
  • Hur man fiskar
  • Fångst per ansträngning
  • Total fångst (behållen och återutsatt)
  • Fångstsammansättning
  • Utgifter kopplat till fiskeaktiviteten
  • Upplevelsen om fisket

Platsbesökande studier (inklusive pilotprojektet)

  • Viss information om utövaren, oftast samma som för den nationella enkäten
  • Antal ansträngningar
  • Fångst per ansträngning
  • Antal fiskar
  • Fångst (behållen och återutsatt)
  • Art
  • Längd
  • Vikt
  • Fiskemetod
  • Nationalitet

Rumslig och tidsmässig täckning

Nationell enkät om fritidsfiske

Utskick av enkäter sker tertialvis tre gånger om året. Respondenterna får svara på frågor om deras fiske de fyra senaste månaderna där fisket kan delas in i sex olika havsområden:

  • Bottenviken och Bottenhavet
  • Mellersta Östersjön
  • Södra Östersjön
  • Öresund
  • Kattegatt
  • Skagerrak

Platsbesökande studier

Täckningen för platsbesökande studier skiljer sig åt och anpassas efter designen och målet med studien. Överlag kommer studier att följas upp med viss regelbundenhet, vilket är projektspecifikt och grundas i relevans och kostnad.

Pilotprojektet gällande torsk i Östersjön täcker in Öresund och delar av Södra Östersjön.

Metoder

Det finns i dagsläget ingen metod som fångar all slags data på ett kostnadseffektivt sätt. Därför är det viktigt att välja rätt metod(er) för att svara mot de frågor som ställs. Data av intresse kan vara av biologisk eller icke biologisk karaktär. Biologiska data inkluderar till exempel antal och storlekar på fångade fiskar. Icke biologiska data kan till exempel vara olika ansträngningsmått, karaktärisering av utövarna och socioekonomiska aspekter.

Metoderna beskrivs separat nedan, men en föredragen datainsamling är i de flesta fall en kombination av metoderna för att ge en heltäckande kunskapsbild av fiskets struktur, deltagare och deras aktivitet och fångster, inklusive återutsatt fångst. Beroende på vilken eller vilka frågor som ska besvaras kan metoder kombineras flexibelt.

Nationell enkät om fritidsfiske

Platsbesökande studier

Platsbesökande studier kräver fältverksamhet vilket inkluderar till exempel inventeringar och intervjuer av fritidsfiskare i hamn eller under pågående fiske. Inventeringar kan ske via båt, i hamn eller med flyg.

Pilotstudien i Öresund och Södra Östersjön innefattar flertalet olika fiskesätt. Därför skiljer sig undersökningsmetodik åt beroende på vilket fiskesätt som studeras. Provtagning sker slumpmässigt på alla landningsplatser i området (turbåtar, charterbåtar, privata båtar och fiske från land) för att beskriva fritidsfiskets omfattning, antal fiskare och mängden fisk.

Kvalitetssäkring

  • Kvalitetssäkringsarbetet bedrivs genom att strikt följa standardiserad metodik. Mer om kvalitetssäkring gällande enkätundersökning finns att läsa i kvalitetsdeklaration som länkas under avsnittet metoder. Kvalitetssäkring av platsbesökande studier sker inom de enskilda projekten och följer standardiserad undersökningsmetodik och tillämpar beprövade metoder.
  • Detta är mer beskrivet i projektens slutliga rapporter.
  • Metoderna i de platsbesökande studier som bedrivs med stöd av EU:s datainsamlingsförordningar, inklusive pilotprojektet, utvärderas också av Ices arbetsgrupp WGRFS.

Utveckling

  • Den pilotstudie som bedrivs i syfte att skatta fritidsfiskets fångster av torsk i Öresund och södra Östersjön har visat att huvuddelen av dessa fångster kommer från det fiske som bedrivs från turbåtar i Öresund. Under 2020-2021 kommer provtagningen därför att fokuseras på detta fiske.
  • Data som genererats från pilotprojektet 2017-2019 kommer att analyseras i detalj i relation till de data som erhålls via den nationella enkätstudien. Syftet är att identifiera områden där de båda metoderna kan stärka varandra och/eller behöva utvecklas inför framtiden.

Hur data används

Övervakningsdata används för att följa upp och bedöma tillståndet i miljön i enlighet med nationella och internationella krav och överenskommelser. I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status.

Vattendirektivet

Vattendirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom vattenförvaltningsförordningen, i vilken 7 kapitlet föreskriver att övervakning av vattnets tillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets bilaga V.

Enligt direktivets bilaga II, kapitel 1.4 ska en påverkansanalys genomföras, som ska ligga till grund för övervakningsprogrammets riskbaserade utformning.

Här framgår att påverkansanalysen ska omfatta följande:

  • information om typ och omfattning av den betydande antropogena påverkan som ytvattenförekomsterna i varje avrinningsdistrikt kan komma att utsättas för, däribland:
  • Nyttjande eller bortförande av djur eller växter

Läs mer i Naturvårdsverkets Handbok 2007:3 Kartläggning och analys av ytvatten.

Bedömning

HaV har tagit fram en vägledning för hur påverkansanalysen ska genomföras. Den finns ännu bara som arbetsversionPDF. Där finns även en lista över olika påverkansfaktorer som kan ingå i påverkansanalysen.

Havsmiljödirektivet

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen, vilken anger att övervakning av havets miljötillstånd ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 1 och 2.

Här framgår att följande bör övervakas och bedömas:

  • Geografisk och tidsmässig variation per art eller population:
  • dödlighet/skadefrekvens
  • Intensitet och geografisk och tidsmässig variation i
  • Uttag av, eller dödlighet/skada hos, vilda arter (genom yrkes- och fritidsfiske och annan verksamhet)

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18. Föreskrifterna bygger på EU:s kommissionsbeslut om god miljöstatus, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde. I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (primära) eller kan (sekundära) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De sekundära kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de primära kriterierna.

Uttag av fisk ingår i deskriptor 3 och:

  • Det primära kriteriet: D3C1: Fiskeridödligheten för populationer av kommersiellt utnyttjade arter ligger på eller under nivåer som kan ge maximalt hållbart uttag (MSY). Berörda vetenskapliga organ ska rådfrågas i enlighet med artikel 26 i förordning (EU) nr 1380/2013. Måttenhet: Årlig fiskeridödlighet

Bedömning

Data på mängd fisk som fångats ingår i bedömningen av fiskeridödlighet, för vilket det finns en indikator framtagen enligt HVMFS 2012:18:

  • 3.1A Fiskeridödlighet (F)

Tröskelvärdet är att F< FMSY för de populationer för vilka det finns en analytisk bedömning och en FMSY nivå i enlighet med ICES bedömning.

Art- och habitatdirektivet

Art- och habitatdirektivets övergripande mål är att bevara typisk och speciell europeisk natur. I praktiken innebär detta att medlemsländerna hjälps åt att bibehålla eller återuppnå gynnsam bevarandestatus för de utvalda arter och naturtyper som nämns i direktivets bilagor.

Fritidsfiske till havs kan påverka både arter och naturtyper både direkt (till exempel att fiske leder till ökad dödlighet) och indirekt (störning som en bieffekt av fiske). Tillförlitliga data från fritidsfiske är därför avgörande viktiga för bedömning av (gynnsam) bevarandestatus för ett flertal marina naturtyper.

Bedömning

  • Hur väl medlemsländerna klarar av att bibehålla den europeiska naturens mångfald mäts genom en gemensam och strukturerad rapportering till EU vart sjätte år i enlighet med artikel 17 i Art- och habitatdirektivet. Den senaste bedömningsperioden är 2013-2018 och rapporteringen skedde i april 2019.
  • Bevarandestatus för de arter och naturtyper som omfattas av direktivet bedöms utgående från fyra centrala parametrar, av vilka två är de samma för arter och naturtyper: utbredningsområde och framtida utveckling (som också inkluderar påverkan och hot). För arter bedöms också dess populationsparametrar och tillståndet i artens huvudsakliga livsmiljö, medan man för naturtyper istället bedömer naturtypens förekomst (inom utbredningsområdet) samt dess strukturer och funktioner. Bedömningen görs enligt principen ”one out all out”, det vill säga det är den sämsta parametern som avgör. I praktiken innebär detta att för att en naturtyp ska ha gynnsam bevarandestatus ska dess utbredning, förekomsten av naturtypen inom utbredningsområdet, naturtypens strukturer och funktioner samt dess framtidsutsikter alla vara på gynnsam nivå.
  • Överlag är de negativa effekterna av fritidsfiske antingen av mindre omfattning eller förhållandevis lätta att reglera. Stora rovfiskar utgör en del av den ekologiska strukturen i flera marina naturtyper, i form av predatorer högt uppe i näringskedjan. Undersökningar har kunnat visa att avsaknaden av stora rovfiskar skapar en kaskadeffekt som bidrar till att öka effekterna av näringsbelastningen. Stora rovfiskar har kraftigt minskat eller till och med försvunnit från vissa områden, vilket i sin tur har bidragit till att sänka bevarandestatusen för marina naturtyper (till exempel rev).

Gemensamma fiskeripolitiken

Medlemsländerna i EU är enligt den gemensamma fiskeripolitiken (1380/2013) skyldiga att samla in, förvalta och tillgängliggöra data som är nödvändiga för fiskeriförvaltning och för viss uppföljning av fiskeriförvaltningens mål. Rådsförordningen för datainsamling (2017/1004) och kommissionens beslut (EU) 2019/909 och (EU) 2019/210), är de regelverk som anger vilka typer av data som ska samlas in och utifrån vilka principer detta ska ske.

Medlemsländerna beskriver sedan utifrån dessa regelverk detaljerna för sina datainsamlingsprogram i fleråriga arbetsplaner som antas av kommissionen. Data som samlas in och analyseras inom ramverket används i en rad centrala processer, till exempel beståndsuppskattningsarbetet för fisk.

Havsplanering

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

Bedömning

  • HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Med Symphony kan den sammanlagda, kumu­lativa, miljöpåverkan från olika belastningar visas utifrån nuläge, framtids­bild eller förändringar genom planeringen. Med kumulativ miljöpåverkan menas den sammanlagda belastningen från olika mänskliga verksamheter på växt- och djurliv i havet.

Det sker en löpande utveckling av såväl metoden som den övervakning som ger underlag till verktyget.

Helcom

Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

Fritidsfiske ingår inte i HELCOM Monitoring Manual men har bedömts vara en relevant belastning som påverkar fiskeridödligheten vilket ingick i senaste bedömningen av Östersjöns tillstånd.

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar fiskeridödlighet till att bedöma påverkan inom tema Biodiversity: Viable populations of species.

Bedömning

Miljömål

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Data på fiskeridödlighet och fritidsfiskets omfattning ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus respektive friluftsliv i

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

Agenda 2030

 

Av FN:s 17 globala miljömål kan data om fiskeriverksamhet användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser. Fiskeridata tillsammans med andra miljödata kan användas för att följa upp delmålet 14.4:

"Senast 2020 införa en effektiv fångstreglering och stoppa överfiske, olagligt, orapporterat och oreglerat fiske liksom destruktiva fiskemetoder samt genomföra vetenskapligt baserade förvaltningsplaner i syfte att återställa fiskbestånden så snabbt som möjligt, åtminstone till de nivåer som kan producera maximalt hållbart uttag, fastställt utifrån deras biologiska egenskaper."

Agenda 2030 hos HaV

Officiell statistik

Årligen tar svenska myndigheter fram olika statistikprodukter enligt förordning (2001:100) om den officiella statistiken.

Statistik om fritidsfiske tas fram av HaV.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Miljöövervakning