Sök

Efter att ha varit kraftigt påverkade ökar nu sälpopulationerna i Östersjön igen. Dock finns det halter av både klassiska miljögifter och sådana som uppmärksammats på senare tid som är så pass höga att det finns anledning att fortsatt följa upp möjliga effekter.

Syftet med denna undersökningstyp är att med hjälp av ekolodningar längs förutbestämda linjer beräkna mängden fisk i den fria vattenmassan i havsfjärdar och sjöar.

Undersökningstypen används för att beskriva ekofysiologisk respons på närsaltstillgänglighet och tillväxthastighet av växtplankton i havet samt årscykler av växtplanktonproduktionen.

Kräftor är känsliga för vattenkemiska och hydrologiska störningar. Förändringar av en kräftpopulations täthet och storleksstruktur kan därför ge information om effekter av olika miljöstörningar eller annan påverkan.

Genom att fisk ofta återfinns överst i sjöarnas födoväv ger fiskfaunan en integrerad bild av den akvatiska miljön.

Data från denna undersökningstyp är användbara främst som hjälpvariabler till mjukbottenfauna- och miljögiftsundersökningar.

Siktdjup används vanligen som ett mått på näringstillståndet eftersom det vanligtvis finns en god relation till mängden växtplankton i vattenmassan.

Övervakningsmanualen för stormusslor ska följa förändring av populationsstorlek och täthet samt förändring i ålders/storleksstrukturen i avgränsade bestånd av stormusslor.

Undersökningstypen kan bidra till att beskriva hotbilder mot miljön i kust- och havsområden som bottendöd, minskad fiskproduktion och minskad biologisk mångfald.

Målet med undersökningen är att beskriva den geografiska utbredningen av utter och mink i undersökningsområden samt att beskriva förändringar i dessa utbredningar.