Sökresultat

Projekt SILVA (SkyddsrIdåer Längs VAttendrag) genomfördes 1995-2000 för att studera hur avverkningar längs vattendrag kan utformas för att minimera påverkan på fisk samt övriga vattenlevande djur och växter.

Mellanskarvens inverkan på fiskbestånden har undersökts med hjälp av en modell. Abborre, som kanske är den mest välstuderade arten i svenska kustvatten, har använts som modellart.

Vid bedömning av tillståndsgivning för utsättning av fisk måste nyttan vägas mot de risker utsättningen kan medföra. Denna strategi syftar till att ge vägledning för myndigheter, fiskets organisationer och andra aktörer på fiskevårdens område.

För att erhålla ökad biologisk och ekologisk kunskap om kustnära fiskbestånd har Fiskeriverkets Havsfiskelaboratorium under åren 2000-2001 initierat en rad delprojekt under samlingsnamnet Torskprojektet, uppdelat i tre olika steg. De resultat som här redovisas är en sammanställning av de viktigaste resultat som hittills har erhållits under undersökningens gång.

Syftet med denna uppsats är att identifiera arter lämpliga att förvalta lokalt vid Sveriges och Finlands Östersjökust. Analysen baseras på tidigare rapporterade vandringsstudier.

Två fjällsjöar vid Dikanäs i södra Lappland med olika fisketryck har studerats.

Ål är en mycket viktig resurs för det svenska kustfisket. Fisket med ålryssjor introducerades i början på 1900 talet och är det fiske längst västkusten som drabbats hårdast av sälskador. Skadefrekvensen varierar mycket från år till år i flera områden längs kusten. De senaste åren har dock skadefrekvensen ökat i de områden där det bedrivs mest fiske. 1999-2000 blev det obligatoriskt att anmäla skador till loggboken för att kunna erhålla sälskadeersättning vilket i sin tur kan ha påverkat rapporteringen nämnvärt.

En nationell inventering i form av en enkätundersökning utfördes 1996 för att uppskatta utbredning, förekomst och mänsklig påverkan på fiskbestånd i sjöar.

Denna undersökning är ett led i att få en nationell helhetsbild av aspens reproduktionslokaler i landet. Studien har utförts upp till första vandringshindret i de vattendrag som mynnar i Göta älv, Vänern och Hjälmaren.

Bottenfisksamhället längs den svenska västkusten har genomgått stora förändringar. Sammanställning av provtrålningar i kustnära områden mellan 2001 och 2003 ger en samstämmig bild av ett utarmat tillstånd. Endast i Öresund, där ett något lägre fisketryck råder på grund av förbud mot trålfiske sedan 1932, kunde förekomsten av vuxna bottenfiskar konstateras vara något högre.