Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Skyddade områden

Skyddade områden

Våra ekosystem är utsatta för olika slags störningar och påverkan. Det kan leda till att värdefulla livsmiljöer och arter försvinner. Vi ansvarar för den biologiska mångfalden i hav, sjöar och vattendrag. Det innefattar även skydd av naturtyper och arter i dessa miljöer.

Foto: Tore Hagman/IBL

Olika typer av skydd och vad det innebär

Naturreservat bildas av länsstyrelsen eller kommunen, och områdena kan variera i sitt innehåll, både med avseende på syfte med skyddet och de föreskrifter som kopplas till naturreservatet. För en besökare i ett naturreservat kan det finnas ordningsföreskrifter som man måste följa. Det kan handla om att man inte får förtöja i naturhamn längre än två dygn eller att det kan finnas områden som är känsliga för ankring. Föreskrifterna ska bidra till att syftet med det skyddade området uppnås. Det kan finnas annan lagstiftning som bidrar till att uppnå syftet med det skyddade området. Exempel på det kan vara att man beslutar om begränsningar i fiske med stöd av fiskerilagstiftningen eller att man begränsar hastigheten till sjöss med stöd av sjötrafikförordningen.

Regeringen beslutar om Natura 2000-områden samt Ospar och Helcom MPA. I Natura 2000-områden prövas verksamheter som kan innebära risk för betydande miljöpåverkan. Det är förbjudet att utan tillstånd bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i Natura 2000-områden. Tillståndsplikten fångar upp såväl verksamheter och åtgärder som i övrigt regleras i miljöbalken liksom de som regleras i all annan lag. Det som är avgörande är inte var verksamheten eller åtgärden bedrivs eller vidtas, utan den effekt, eller påverkan, som den kan få på Natura 2000-området. I en tillståndsansökan ska därför alltid en miljökonsekvensbeskrivning ingå. Tillstånd får lämnas endast om verksamheten eller åtgärden inte skadar de förtecknade naturtyperna i Natura 2000-området, eller inte innebär en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av de arter som avses skyddas. Bedömningen skall avse om verksamheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra planerade verksamheter och åtgärder kan få denna effekt. I de fall verksamheten inte kan tillåtas kan den under vissa förutsättningar bli föremål för regeringens prövning.

Det marina och limniskt inriktade områdesskyddet ska vara ekologiskt representativt, sammanhängande och funktionellt. För att nätverket av skyddade områden ska uppfylla detta mål krävs att flera av de olika skyddsinstrument som står till buds används. Olika skyddsinstrument behöver alltså samverka för att bidra till att etablera ett ekologiskt representativt, sammanhängande och funktionellt skydd.

Varför skyddas områden?

I Sverige finns särskilt skyddsvärda akvatiska miljöer som korallrev och unika brackvattenmiljöer. Här finns mer vanligt förekommande miljöer som till exempel blåstångsbälten, musselbankar och ålgräsängar.

I våra vatten simmar tumlare och tre olika sälarter runt med omkring 250 olika fiskarter. Vi vill både att de allra mest hotade miljöerna och arterna ska skyddas från negativ påverkan, men även att vanliga arter och miljöer ska finnas inom nätverket av skyddade områden. De skyddade områdena bidrar till att nå god miljöstatus i hav och vatten samtidigt som det gör våra akvatiska miljöer bättre rustade att stå emot yttre påverkan som till exempel klimatförändringar.

I Sverige finns även en mångfald skyddsvärda sjöar och vattendrag. Exempel på viktiga skyddsvärda sötvattensmiljöer är vattenområden med fria vandringsvägar för fisk och andra arter, samt sjöar och vattendrag med låg påverkansgrad med en hög grad av naturlighet och hög biologisk mångfald. Kustmynnande vattendrag är viktiga reproduktions- och uppväxtmiljöer för flera migrerande fiskarter och är betydelsefulla för både limniska och marina miljöer.

Vad gör HaV?

Vår roll i arbetet med akvatiskt områdesskydd är att vara vägledande, stödjande och pådrivande i länsstyrelsens och kommunens arbete med akvatiskt områdesskydd.

Havs- och vattenmyndigheten deltar i beslutsprocesser om skyddade områden tillsammans med länsstyrelser, kommuner, Naturvårdsverket och regeringen. Vi svarar också på frågor om nätverken av akvatiskt skyddade områden på en övergripande nivå.

Vi lämnar även bidrag, framför allt till länsstyrelser, till särskilda åtgärdsprojekt för att stödja arbetet med akvatiskt områdesskydd.

Globala och nationella mål

Inom den globala konventionen för biologisk mångfald (CBD) finns de så kallade Aichi-målen uppställda. Mål 11 handlar om skydd av biologisk mångfald och anger att vi till år 2020 ska ha skyddat minst 17 procent av sötvattnet och 10 procent av havsmiljön genom ett effektivt och rättvist förvaltat, ekologiskt representativt och väl sammanhängande system av skyddade områden. I FNs hållbarhetsmål, de så kallade SDG-målen, anges i mål 14.5; Hav och marina resurser – att till år 2020 skydda minst 10 procent av kust- och havsområden i överensstämmelse med nationell och internationell lagstiftning, grundat på bästa tillgängliga vetenskapliga information.

Inom det svenska miljömålssystemet finns ett antal etappmål uppställda. Ett av dessa handlar om områdesskydd: Skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden.

Minst 20 procent av Sveriges land- och sötvattensområden, samt 10 procent av Sveriges marina områden ska senast år 2020 bidra till att nå nationella och internationella mål för biologisk mångfald. Detta ska ske genom skydd eller annat bevarande av områden som har särskild betydelse för biologisk mångfald eller ekosystemtjänster. Bevarandet ska ske med ekologiskt representativa och väl förbundna system där reservat och andra effektiva områdesbaserade skyddsåtgärder eller miljöanpassat brukande ingår. Systemen ska vara väl integrerade i omgivande landskap och förvaltas på ett effektivt och inkluderande sätt.

Det formella skyddet av sjöar och vattendrag har ökat med minst 12 000 hektar. Det formella skyddet av marina områden har ökat med minst 570 000 hektar. Den del som rör arealmålet har, för de marina områdena, uppnåtts i och med regerings beslut om nya Natura 2000-områden i december 2016. Dock kvarstår arbete med att säkerställa att det marina områdesskyddet även är ekologiskt representativt, sammanhängande och funktionellt. Det jämförelsevis lågt ställda etappmålet för skydd av sjöar och vattendrag beror på att målet om 20% skyddade områden redan är uppnått. Arealmålet för skydd av sötvattensmiljöer är inriktat mot sjöar och vattendrag med mycket höga naturvärden, det vill säga de områden som är utpekade som nationellt särskilt värdefulla ur naturvårdssynpunkt i databasen Värdefulla vatten. Liksom för marina områden återstår arbete med att säkerställa att de skyddade områdena är ekologiskt representativa, sammanhängande och funktionella.

Riksintressen

När ett område pekas ut som riksintresse får det ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada riksintressets syfte eller värden. Graden av skydd är reglerat i miljöbalken.

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Taggar: Skyddade områden

Publicerad: 2013-07-08
Uppdaterad: 2017-04-27

Sidansvarig: Webbredaktionen