Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Så mår svensk fisk: Uppåt för långa, sill och strömming men sämre för hummer och gädda

Så mår svensk fisk: Uppåt för långa, sill  och strömming men sämre för hummer och gädda

Långa, sill och strömming är fiskbestånd som ökar i svenska vatten och som får omdömet ”god status” av forskarna.

- Mer bekymmersamt ser det ut för hummer, samt gädda och gös längs kusterna. Där har gös och gädda också en viktig funktion att begränsa mängden småfisk, säger forskningsledare Johanna Mattila vid institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

För tolfte året i rad kommer nu den samlade översikten av hur våra kommersiellt viktigaste fiskar och skaldjur mår i havet och de stora sjöarna. Rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2016” bygger på uppgifter från forskning, övervakning och analys av internationella och nationella forskare och rapporter från yrkesfisket. Totalt beskrivs läget för 41 fisk- och sju skaldjursarter.

Rapporten har skrivits av Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU och den ges sedan 2012 ut av Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

- Nytt för i år är att vi också beskriver ekosystemtjänsterna, alltså hur fisk och skaldjur kommer till nytta för människan genom till exempel föda, rekreation och biologisk mångfald, säger Mikael Krysell, chef för enheten för miljöövervakning på HaV..

- Genom att använda oss av begreppet ekosystemtjänster blir det enklare att tydligt motivera varför vissa arter är viktiga, även om det är sådana som inte hamnar direkt på våra tallrikar.

Det går inte säga att det blir generellt bättre eller sämre för våra fiskar och skaldjur, menar forskarna men man kan se förändringar för enskilda arter. Glädjande är ökade bestånd av långa och sill och strömming som har god status. Läget för siken längs Östersjökusten ser också ljusare ut än på många år. I de stora sjöarna är bestånden av gös och sik bra. Mängden torsk i Nordsjön ökar och det är stabilt goda mängder sej och rödspätta.

- För alla metare så klarar sig abborren bra i de flesta sjöar och kustområden där vi har undersökningar, men det skiljer sig mellan olika områden. Det finns få abborrar i vissa delar av norra Kvarken och i Kalmarsund, och reproduktionen i ytterskärgården är svag, säger Johanna Mattila vid institutionen för akvatiska resurser, SLU.

En art som tidigare inte varit med i rapporten är havskräftan som har haft en positiv utveckling de senaste åren. Havskräftan är populär bland svenska fiskare och 2015 stod de för 34 procent av totalfångsten av havskräfta i Skagerrak och Kattegatt. Havskräftan har tidigare haft ett högt minimimått vilket lett till stora utkast. År 2016 sänktes minimimåttet från 40 till 32 millimeter (mått för huvudskölden) vilket förväntas minska utkasten.

Fiskarterna är uppdelade i olika bestånd och rapporten innehåller bland annat uppgifter som utbredningsområde, maxålder och i vilka miljöer arten trivs bäst. Dessutom redovisas även de biologiska råd som forskarna ger för 2017 för de ekonomiskt viktigaste fisk- och skaldjursbestånden.

Här kan du läsa rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2016”

För mer information kontakta:

Mikael Krysell, chef, enheten för miljöövervakning, Havs- och vattenmyndigheten, tfn 010-6986015, mobil 076-5386015, e-post mikael.krysell@havochvatten.se

Anna Jöborn, chef, kunskapsavdelningen, Havs- och vattenmyndigheten, tfn 010-698 60 06, mobil 072-208 31 92, e-post anna.joborn@havochvatten.se

Johanna Mattila, forskningsledare vid institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tfn 010-478 4142, e-post johanna.mattila@slu.se

Anna Lingman, forskningsassistent vid institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tfn 010-478 4136, e-post anna.lingman@slu.se

Dela på Facebook Dela på Twitter Skicka e-post Skriv ut

Sidansvarig: Webbredaktionen