Sprid inte främmande arter
Vad kan du göra för att hindra spridningen av främmande arter i våra hav, sjöar och vattendrag?
Hindra spridningen av främmande arter
Invasiva främmande arter är ett problem som hanteras både nationellt och internationellt och vi kan alla hjälpa till att hindra spridningen av främmande arter i våra hav, sjöar och vattendrag.
Spridning av vattenlevande arter sker genom både stora aktörer som den internationella sjöfarten, men också av privatpersoner när vi är konsumenter, fritidsfiskare och båtägare.
Det är oerhört svårt att bli av med främmande arter som har etablerat sig i vattenmiljöer. Därför är det bra att ha kunskap om hur främmande arter sprids och vad det kan leda till. Då går det också att aktivt bidra till att förhindra spridningen.
Båtliv
En stora andel av främmande arter kommer med yrkessjöfarten, men även fritidsbåtar kan bidra till spridning av arter. Mängder av organismer finns som påväxt på båtarnas skrov och propellrar, följer med i ankarlinor och finns i vattnet under durken.
Rensa och rengör alltid båten ordentligt och låt den torka innan den används på en ny plats. För svenska kusterna räknas Östersjön och Västerhavet som olika platser.
Tänk på att vatten under durken kan fungera som en liten pool för vattenorganismer. Pumpa ut vattnet innan du åker till nästa vattenområde. Töm också dunkar med vatten från hav och sjöar där du hämtade det.
Åk inte genom vatten med mycket växtlighet, då riskerar du att köra sönder växterna. Lösa skottdelar kan flyta iväg och bilda nya bestånd.
Fiske
Främmande arter kan spridas via agn eller smittade redskap. Därför får du inte agna med fisk, musslor eller kräftdjur från andra vatten. Alger, smådjur, sporer, larver, ägg och mikroorganismer kan fastna i redskap som nät och ryssjor.
Rengör alltid dina redskap noga innan du flyttar och använder dem i ett annat vatten. Låt redskap och utrustning torka ordentligt innan de används på någon ny plats. Det är särskilt viktigt vid flytt av båtar och redskap från vatten med signalkräfta till vatten med flodkräfta då risken är stor att föra med sig kräftpest.
Använd endast agn som kommer från de vatten du fiskar för att undvika att sprida sjukdomar och parasiter.
Akvarier
Exotiska växter och djur från akvarier och dammar kan introduceras som invasiva arter i svenska vatten genom att akvarier töms felaktigt i naturen, eller om dammen har ett utlopp till en sjö eller ett vattendrag.
Släpp aldrig ut djur eller växter i naturen. Även om de själva inte alltid överlever kan de bära på sjukdomar eller parasiter som kan smitta inhemska arter. De kan också tränga undan de arter som hör hemma där. Detta kan få allvarliga konsekvenser.
Släng akvarieväxter som restavfall (alltså i hushållssopor eller brännbart). Omplacera akvariefiskar om det går, i annat fall avliva dem och lägg i restavfall. Akvarievattnet går bra att hälla i blomrabatten eller på tomten på långt avstånd från närmaste vatten.
Dammar
Har du något förbjudet som växer i din trädgårdsdamm? Här finns information om hur du hjälper till att stoppa spridning av invasiva främmande dammväxter.
Foto: GBNNSS.
Som dammägare är det tre saker du ska tänka på för att inte introducera eller sprida invasiva dammväxter i naturen:
- Välj dammväxter som inte skapar problem.
- Gör dig av med dammväxter på ett säkert sätt.
- Töm inte dammvatten i eller i närheten av naturliga vattendrag
Broschyr om Dammväxter
> Ladda ner broschyren om Dammväxter.
Pdf, 569.3 kB.
Har du något förbjudet som växer i din trädgårdsdamm? I denna broschyr kan du bland annat läsa vilka dammväxter som är tillåtna och inte.
Tillåtna dammväxter
Friflytande- och flytbladsväxter
Sjögull kan ersättas med någon av de många näckroshybrider i olika färgställningar som finns i handeln. Bland inhemska näckrosor finns den vita (Nymphaea alba) och de två gula (Nuphar luteum) och dvärgnäckrosen (Nuphar pumila).
En annan inhemsk art med små flytblad är dyblad (Hydrocharis morsus-ranae).
I strandzonen
Här finns mycket att välja mellan till exempel:
- svärdslilja (Iris pseudacorus)
- fackelblomster (Lythrum salicaria)
- älggräs (Filipendula ulmaria)
- svalting (Alisma plantago-aquatica)
- blomvass (Butomus umbellatus)
- gökblomster (Lychnis flos-cuculi)
- strandlysing (Lysimachia vulgaris)
- topplösa (Lysimachia thyrsiflora)
- vattenpilört (Persicaria amphibia)
Bland tåg och gräs föreslås:
- veketåg (Juncus effusus)
- rörflen (Phalaris arundunacea)
Undervattensväxter
Alternativ ur vår egen flora är:
- hornsärv (Ceratophyllum demersum)
- kransslinga (Myriophyllum verticillatum)
- gäddnate (Potamogeton natans)
- gräsnate (Potamogeton gramineus)
- grovnate (Potamogeton lucens)
- vattenmöja (Ranunculus aquatilis)
- sköldmöja (Ranunculus peltatus)
- vattenblink (Hottonia palustris)
- vattenbläddra (Utricularia vulgaris)
Infoblad om dammväxter
Handel och restaurang
Förpackningsmaterial för till exempel ostron kan bestå av makroalger som inte finns i svenska vatten. De ska inte slängas ut i havet. Släng förpackningsmaterial i hushållssopor eller brännbart.
Sumpa aldrig musslor, kräftdjur eller fisk i andra vatten än de tagits ifrån för att undvika risken att de smiter eller smittar.
Vattenbruk och import
Fisk och skaldjur importeras eller flyttas mellan olika vattensystem för vidare odling. Men om odlade individer rymmer eller sprider sig på annat sätt får man en oavsiktlig introduktion av främmande arter. De importerade arterna kan även bära på parasiter och andra patogener som kan komma ut i det vilda.
Kom ihåg att all utsättning och flyttning av fisk, skaldjur och musslor kräver tillstånd av länsstyrelsen. För att importera arter till Sverige behöver du tillstånd från Jordbruksverket.
Sprid inte främmande arter till våra sjöar
I broschyren Sprid inte främmande arter till våra sjöar Pdf, 375.9 kB. listas några av ”värstingarna” som vi inte vill ska spridas i våra sjöar.
Broschyren är ett resultat av samarbete inom vattenförvaltningen, framtagen av Havs- och vattenmyndigheten och vattenvårdsförbund för Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren.
