Hälso- och sjukdomstillstånd hos marina däggdjur
Övervakning av den marina miljön ger underlag för att bedöma och följa utvecklingen av miljöns tillstånd och de miljöförändringar som uppstår till följd av mänskliga aktiviteter. Insamlade data kommer till användning i förvaltningen av havet och våra marina ekosystem.
Foto: Jörgen Wiklund/Havs- och vattenmyndigheten
Övergripande information
Hälsa och sjukdomar hos marina däggdjur är en viktig indikator för att bedöma tillståndet i våra kust- och utsjöområden och effekter av mänskliga aktiviteter som orsakar buller, effekter i näringsväven, fysisk påverkan och miljöföroreningar samt på lång sikt klimatförändringens olika påverkan på ekosystemen. Syftet med miljöövervakningen är att få tillförlitliga data på hälsa och eventuella sjukdomar hos sälar (gråsäl, knubbsäl, vikare), tumlare och andra valdjur genom detaljerade undersökningar av döda insamlade djur.
Hotbilderna är primärt effekter av miljögifter, förhöjd dödlighet på grund av bifångster i fisket, jakt, sjukdomsutbrott och klimatförändringar. Förändringar över tiden i hälsa och hull hos marina däggdjur lokalt och regionalt, kan även indikera förändringar i diet och födotillgång samt uppkomst av nya hot.
Under 2020 utvecklades den tidigare hälso- och sjukdomsövervakning vid Naturhistoriska riksmuseet (NRM) av Östersjöns sälar till ett samarbetsprogram med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Samarbetet innebär ökad insamling av sälar som är bifångade, jagade och funna döda samt en ökad insamling av tumlare som är bifångade och funna döda för löpande hälso- och sjukdomsövervakning. Tumlare och andra valdjur undersöks gemensamt av NRM och SVA i SVA:s lokaler.
Nationell akvatisk övervakning.
Undersökningar av sälar genom obduktioner har utförts av Naturhistoriska riksmuseet sedan 1975 och ingår sedan 1989 i den nationella miljöövervakningen. Undersökningar av tumlare, som tillhör statens vilt, har utförts på Naturhistoriska riksmuseet sedan 1970-talet.
Under senare år samlas tumlare in gemensamt mellan NRM och SVA och djuren obduceras och provtas gemensamt på SVA. Insamlade och undersökta tumlare 2006–2019 sammanfattades i en rapport under 2020 och löpande övervakning rapporteras årligen sedan 2020.
Vad Sverige övervakar styrs bland annat av olika EU-lagstiftningar som ställer samma krav på alla EU:s medlemsstater (se Vad styr vad som ska övervakas och hur används data?).Sverige deltar aktivt i expertgrupper inom Ascobans, Helcom och Ospar som samordnar och bidrar till utvecklingen av ländernas övervakning, datahantering och bedömningsmetoder.
Sveriges följer Ascobans vägledning
Övervakningen är så långt som möjligt samordnad med övriga länder inom havskonventionerna Helcom och Ospar.
Beskrivning av övervakning
Statistik om sälar och tumlare som bifångats eller hittas döda, samt sälar som jagats samlas in, och uppgifterna sammanställs kontinuerligt för att följa den övergripande dödligheten i populationerna. Djur samlas in och undersöks och vid misstanke om sjukdomsutbrott finns beredskap att samla in och undersöka ett större antal djur.
Vid inspektion innan obduktion noteras biologiska data:
- Kön
- Yttre mått
- Vikt
- Förekomst av skador, tecken på sjukdom eller andra avvikelser på kroppen
Under obduktionen undersöks bland annat:
- Dödsorsak
- Könsmognad
- Maginnehåll
- Provtagning för smittämnen vid misstanke
- Späcktjocklek och näringstillstånd
- Organskador
- Parasitbelastning
- Eventuell märkning (microchip eller övriga märken)
- Ålder
För honors könsorgan undersöks förekomst av:
- Livmoderstenoser
- Livmoderocklusioner
- Livmodertumörer
- Dräktighet
- Tecken på föregående dräktighet
Under obduktionen av säl undersöks bland annat förekomst av organskador som är typiska för nedanstående sjukdomskomplex i Östersjön:
- Kloskador
- Tarmsår
- Arterioskleros (åderförkalkning)
- Njurskador
- Skallbensförändringar
- Binjurebarksförtjockning
För mer information om mätvariabler se övervakningsmanualen
Under obduktion av tumlare tas:
- prov från mag-tarmkanalen för dietstudier och undersökning av mikroplaster
- DNA-prov från muskel för att bestämma populationstillhörighet
För mer information om säl- och tumlarobduktionerna på SVA, se
Organprover samlas också in och lagras i Miljöprovbanken på NRM och till Biobanken för vilda djur på SVA, för möjligheten att genomföra utökade analyser i efterhand.
Undersökningar utförs på sälar och tumlare från Sveriges kust och havsområden. NRM och SVA tar emot hela djur (eller organprover) som hittas döda, bifångats eller skjutits under jakt. Insamling sker under hela året.
Marina däggdjur som hittas döda av allmänheten behöver rapporteras in till NRM via deras . Djur som bifångats, speciellt tumlare samlas in med hjälp av fiskare, och sälar som dödats genom jakt samlas in från jägarna. De marina däggdjur som samlas in fryses oftast in i väntan på obduktion, men obduceras även färska om det är möjligt. Under obduktion inspekteras djuren och yttre mått och sjukliga förändringar noteras och graderas. Organ vägs och vävnad provtas för lagring i
(exempelvis späck, muskel, lever, njure, lunga, blod och hjärna) eller i biobanken på SVA. Vid misstanke om infektion tas material för bakteriologisk, virologisk eller parasitologisk undersökning.
Nya övervakningsmanualer är under framtagande, men tills vidare finns information om metod i övervakningsmanualen
Obduktioner eller organundersökningar utförs av en veterinär eller biolog med erfarenhet inom ämnesområdet veterinärmedicinsk patologi. I samarbete med Helcom, Ospar och forskare från berörda grannländer pågår ett arbete att identifiera gemensamma indikatorer för att kunna ge en bild av förhållandena i Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet.
Data från den nationella miljöövervakningen av säl lagras hos
Data finns tillgängliga hos
som patologiska undersökningar av säl och är möjliga att ladda ner utan kostnad. Data från den nationella miljöövervakningen rapporteras också till Ices och Helcom. Data från undersökning av tumlare, andra valdjur och funna döda sälar lagras hos SVA som är datavärd och tillgängliggörs på
Sedan 2020 samarbetar SVA och NRM att utföra övervakningsprogrammet ”Hälso- och sjukdomsövervakning hos marina däggdjur”.
Det pågår ett utvecklingsarbete inom Helcom för att utveckla nya hälsoindikatorer för att följa upp relevanta belastningar, som exempelvis påverkan från miljögifter.
Vad styr vad som ska övervakas och hur används data?
Vad Sverige ska övervaka styrs av en rad nationella och internationella lagstiftningar, rapporteringskrav och konventioner. Dessa styr också hur övervakningsdata ska användas för att följa upp och bedöma statusen i den akvatiska miljön.
I de fall det saknas metoder för att bedöma status baserat på övervakningsdata pågår oftast ett utvecklingsarbete i internationella expertgrupper där svenska experter deltar. Att bedömningsmetoder saknas kan ibland bero på brister i data och i andra fall på svårigheter att fastställa gränser för bedömning av status
Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 1.
Här framgår att geografisk och tidsmässig variation per art eller population bör övervakas och bedömas :
- Geografisk och tidsmässig variation per art eller population
- fruktsamhet, överlevnads- och dödlighets-/skadefrekvens
Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18.
Föreskrifterna bygger på EU:s Kommissionsbeslut
Pdf, 580.1 kB. om bland annat fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde.
I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (obligatoriska) eller kan (kompletterande) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De kompletterande kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de obligatoriska kriterierna.
Arters hälsotillstånd ingår i deskriptor 1 (Biologisk mångfald), 4 (Marina näringsvävar) och 8 (Farliga ämnen) och de för marina däggdjur sekundära kriterierna:
- D1C3 - De demografiska egenskaperna för populationerna (till exempel kroppsstorleks- eller åldersklasstruktur eller könsfördelning, fruktsamhet och överlevnadsfrekvens) inom arten tyder på en frisk population som inte är negativt påverkad av mänsklig verksamhet.
- D4C4 - Produktiviteten inom den trofiska gilden är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar.
- D8C2 - Arternas hälsa och livsmiljöernas tillstånd (till exempel deras artsammansättning och relativa abundans på platser med kronisk förorening) påverkas inte negativt på grund av främmande ämnen, inklusive kumulativa och synergistiska effekter.
Övervakningen ger i nuläget underlag för D1C3 och D4C4.
Bedömning
För bedömning av dräktighetsfrekvens hos gråsäl samt späcktjocklek hos gråsäl finns två indikatorer framtagna som ger underlag för D1C3 enligt HVMFS 2012:18
Art- och habitatdirektivets övergripande mål är att bevara typisk och speciell europeisk natur. I praktiken innebär detta att medlemsländerna hjälps åt att bibehålla eller återuppnå gynnsam bevarandestatus för de utvalda arter och naturtyper som nämns i direktivets bilagor.
Gråsäl, knubbsäl, vikare och tumlare ingår i direktivets bilaga 2 (Djur- och växtarter av gemenskapsintresse vilkas bevarande kräver att särskilda bevarandeområden utses), vilket innebär att Sverige ska övervaka deras bevarandestatus.
Bedömning
Hur väl medlemsländerna klarar av att bibehålla den europeiska naturens mångfald mäts genom en gemensam och strukturerad rapportering till EU vart sjätte år i enlighet med artikel 17 i Art- och habitatdirektivet. .
Rapporten för den senaste bedömningsperioden (2019–2024)
lämnades in i augusti 2025.
Bevarandestatus för de arter som omfattas av direktivet bedöms utgående från fyra centrala parametrar: utbredningsområde, populationsparametrar, tillståndet för artens livsmiljö samt artens framtidsutsikter (inkl. hot och påverkan). Bedömningen görs enligt principen ”one out all out”, det vill säga det är den sämsta parametern som avgör. I praktiken innebär detta att för att en art ska ha gynnsam bevarandestatus ska dess utbredning, populationsparametrar, livsmiljö och framtidsutsikter alla vara på gynnsam nivå.
Hälsotillståndet hos marina däggdjur (gråsäl, knubbsäl, vikare och tumlare) ingår som en viktig del i bedömningen av arternas populationsparametrar. Dessutom finns en tydlig koppling mellan hälsotillstånd och vissa typer av påverkan och hot (till exempel miljögifter). Tillförlitliga data om hälsotillståndet är därför en viktig faktor vid bedömningen av (gynnsam) bevarandestatus.
Förordning (EU) 2024/1991 om restaurering av natur och om ändring av förordning (EU) 2022/869
Bedömning
Tillståndet och trenden för tillståndet i livsmiljötyperna och kvaliteten och trenden i kvalitet hos livsmiljöerna för de arter som avses i artiklarna 4 och 5 i de områden som är föremål för restaureringsåtgärder på grundval av den övervakning som avses i artikel 15.3.
Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.
I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.
HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Övervakningen av hälso- och sjukdomstillstånd hos marina däggdjur är relevant för havsplaneringen och data kan ingå i underlag för konsekvensbedömning i havsplaneringen.
Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.
Marina däggdjurs hälsa ingår i
Sälhälsa ingår i Helcoms övervakningsprogram
I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar säldata till att följa upp mål under tema biodiversitet: Viable populations of all native species.
Bedömning
Inom Helcom har medlemsländerna enats om indikatorer med gränsvärden som ska användas vid regional bedömning av Östersjöns tillstånd (core indicators). För hälsotillstånd hos marina däggdjur är följande indikator framtagna:
Dessa indikatorer användes senast för att bedöma Östersjöns tillstånd i State of the Baltic Sea –
- Third HELCOM holistic assessment 2016-2021
Det pågår ett arbete inom Helcom för att vidareutveckla dessa indikatorer och det pågår även ett utvecklingsarbete för att utveckla hälsoindikatorer.
Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen, samt följa upp North East Atlantic Environmental Strategy (NEAES).
Övervakning av marina däggdjurs hälsostatus ingår i OSPAR CEMP som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP): tema B - Biodiversity and Ecosystems.
I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att genom ekosystemansatsen förvalta mänskliga aktiviteter så att den biologiska mångfalden bevaras.
Bedömning
Inom Osparområdet mäts gråsälens produktion av kutar som mått på reproduktivitet av vissa länder, vilket Sverige har valt att inte göra.
Indikatorn användes senast för att bedöma Nordsjöns status
Inom Ospar-gruppen Marine Mammal Expert Group (MMEG) pågår arbete med att utveckla indikatorer och riktlinjer för övervakning av marina däggdjur. Ett förslag på indikator är halter för trend och status för polyklorerade bifenyler (PCB) i marina däggdjur.
Svenska miljökvalitetsmålen
För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av hälsotillstånd hos marina arter ger underlag till preciseringen om god miljöstatus i
De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.
Mer information om miljömålen
Agenda 2030
Av FN:s 17 globala miljömål kan data på hälsotillstånd hos marina arter användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser :
"Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav."
