Nytt i media

Västsverige Det är återigen dags att önska skitfiske och ge sig ut till havs i jakt på det svarta guldet. Från och med i år är det krav på att alla redskap ska märkas. För gravören Morgan Carlsson i Grundsund har det varit bråda dagar.

Längs Norrbottenskusten har fisket varit centralt i alla tider. Ännu finns ättlingar i öarnas fiskelägen vars släkt varit verksamma på dessa platser i många generationer. Människor som bär på berättelser och kunskap som bör få leva vidare. Släkter som flyttat ut när isen har släppt och levt av och med naturen. Pratar med dessa ättlingar, från Piteå till Haparanda, så bubblar frustrationen. Det finns en stor vilja att föra vidare detta kulturarv till kommande generationer, men byråkratin är på väg att ta död på det. Mängden regler för husbehovsfiske upplevs som oändlig. Det känns omöjligt att göra rätt, vilket skapar en rädsla för böter eller beslagtagna redskap. Myndighetskontakter ger fler frågor än svar då handläggare lägger över ansvaret på fiskaren att själv tolka regelverket. Detta gör att många låter näten ligga kvar på land.

Svenska Jägareförbundet och Sportfiskarna har under lång tid arbetat för att sälbestånden ska minska och därmed ge hotade eller svaga fiskbestånd i Östersjön och Västerhavet möjlighet att återhämta sig.

Statkraft vill slippa klippa fettfenan på upp till 30 000 små laxar som ska sättas ut i Lagan. Nu förklarar Havs- och vattenmyndigheten varför märkningen är viktig – och vilka alternativ som finns för att identifiera odlad fisk.

Över 700 regler som granskas av 18 myndigheter. Det hämmar svenskt lantbruk – det menar Lantbrukarnas riksförbund. Nu arrangerar de tillsammans med länsstyrelsen regelsafari för att hitta vägar i regellabyrinten.

Genom att lyssna på ett enda särintresse håller regeringen på att schabbla bort en möjlighet att få till stånd en långsiktig, rättssäker, förutsägbar och hållbar skogspolitik. Vi har sex månader på oss att rätta till misstaget, skriver Elin Götmark, talesperson för föreningen Skydda Skogen.

Det som en gång var en rak och rensad flottled ska återigen slingra sig, bromsas upp av stenar och fyllas av liv. I Hjuksån utanför Hällnäs arbetar Joacim Ljadas och Fredrik Zegersten med att bygga tillbaka ån – lager för lager.