Herting

Herting

Projektets övergripande mål är att bevara den genetiskt unika laxstammen i Ätran, att stärka livsbetingelserna för övriga förekommande arter varav flera är rödlistade och/eller hotade såsom vildlax, havs- och
flodnejonöga, ål och flodpärlmussla. Ätran med dess biflöden utgör för dessa arter viktiga reproduktionsområden. Delar av Ätran och Högvadsån ingår i ett natura 2000 område och har höga natur‐ och kulturvärden. Det var därför av stort intresse för  fiske‐ och naturvården i hela ån att skapa bättre förutsättningar för både upp‐ och nedvandring av fisk och alla andra vattenlevande organismer vid Herting.

Herting är ett kommunägt kraftverk som drivs av Falkenbergs energi. Kraftverket ligger endast några kilometer från Ätrans mynning i havet. Kraftverket består av två anläggningar, det äldsta från 1903 och det nya kraftverket från 1943. För att driva det nya kraftverket från 1943 byggdes en damm tvärs över åfåran och därmed torrlades Hertingforsen. Dammen har sedan dess utgjort ett definitivt vandringshinder för all uppströms vandrande fisk förutom för lax och havsöring som delvis kunnat ta sig förbi via en laxtrappa (denilränna). Nedvandring har huvudsakligen skett genom turbiner och i viss utsträckning via dammluckor.

Som ansvarig myndighet initierade Kammarkollegiet 2002 en omprövning av villkoren för Hertings kraftverk. Falkenbergs kommun skulle vidta åtgärder för att förbättra möjligheterna för fiskvandring i Ätran. Flera alternativ togs fram och Falkenbergs kommun beslutade att anta det mest omfattande alternativet, att anlägga en naturlig fiskväg för upp- och nedvandrade fisk i den ursprungliga åfåran, vilket innebar att kommunen miste en del intäkter från elkraftproduktion.

I maj 2011 lämnade Kammarkollegiet in ansökan om omprövning av vattenverksamhet vid Hertings kraftverk till Mark- och miljödomstolen. Kraftverksdammen revs 2013 och den nya fiskvägen invigdes 1 april 2014. Projektet är unikt på så vis att hänsyn tagits till kulturmiljön och båda kraftverksbyggnaderna finns idag kvar varvid energi kan utvinnas samtidigt som alla arter har fri passage upp- och nerströms.

Falkenbergs kommun har varit huvudman för projektet. Som medfinansiär har Havs- och vattenmyndigheten bidragit med cirka 20 miljoner kronor. Europeiska fiskerifonden har därtill beviljat ett bidrag om ca 7,8 miljoner kronor.

Vad har gjorts?

Kraftverksdammen vid Hertingforsen har rivits och ersatts av två vinkelställda ledarmar och den gamla torrfåran har öppnats upp och restaurerats. Block och sten har tillförts. Dammvallarnas uppströmsändar skiljs åt av en öppen sektion där det sitter en fiskräknare. På fiskdata.se kan du se alla arter passera och registreras. Sannolikt passerar en del arter även över ledarmarna vid höga flöden. I varje sekund går minst 11 kubikmeter vatten i den tidigare torrlagda fåran. Den nyare av de två kraftverksstationer har tagits ur drift större delen av året. En fiskavledare har installerats vid den äldre kraftstationen som drivs året runt. För att förhindra nedvandrande fisk hamnar i turbinerna eller skadas vid intagsgallret har en ny typ av snedställt betagaller med 15 millimeter spalt installerats vilket i sin tur leder till en flyktränna som även den är utrustad med en kontrollstation. Den nya fiskavledningen möjliggör för fisk och skräp att spolas förbi.

Entreprenör för bygg- och anläggningsarbetet utsågs i november 2012. I januari 2013 påbörjades arbetet med att fälla träden i torrfåran och förbereda för det nya gallret och rensutrustningen vid det äldre kraftverket. Det nya gallret av kompositmaterial installerades i juni 2013 och inloppskanalen till det äldre kraftverket kunde åter vattenfyllas. Inför rivningen av dammen byggdes under sommaren fångvallar uppströms dammen. Musslor plockades upp och flyttades innan man torrlade byggområdet. Fiskvägen i torrfåran anlades och torrfåran iordningställdes så att en så naturlig miljö som möjligt återskapades. Den automatiska
fiskräkningsanordningen monterades på plats i mars 2014. Det finns nu både en kontrollstation med automatisk registrering av fisk och en kontrollstation för manuell registrering av nedvandrande fisk.

Lärdomar

En viktig lärdom med projektet är att det går att kombinera fiskpassager som lever upp till kraven om bästa möjliga teknik med kraftproduktion och bevarande av kulturmiljö.

Det är viktigt att vara noggrann i tillståndsansökan och projektering
och att den framtida driften och skötseln av anläggning tidigt finns med i
projektplanen. För den här typen av komplexa projekt där allt inte i detalj kan beskrivas i projekteringsfasen, är det värdefullt med ett bra samarbetsklimat där alla involveras och kompetenser tas till vara.

Det är en fördel om entreprenörer kopplats in tidigt i processen och bidrar med sin kompetens i projektutvecklingen. I Hertingprojektet vad vädret en fördel, lägsta flödet på 30 år. Vid högflöden hade riskerna för bland annat personella-, materiella samt biologiska skador kunnat bli ett problem.

Entreprenadformen, totalentreprenad, förutsätter att anbudshandlingarna är entydiga och klart beskriver slutresultatet, vilket kan vara svårt i ett anläggningsprojekt som ska utföras i vatten. Fundera på vad som är lämpligt innan projektet sätts igång då det finns stor risk för oförutsedda händelser. Anbudshandlingarna bör vara tydliga och man bör väga för- och nackdelar med olika entreprenadformer, helst en form där man tillsammans kan utveckla projektet på ett bra sätt.

Vad blev resultatet?

Karlstad universitet har ansvarat för att utvärdera resultatet för vandringsfisk före och efter åtgärderna som utförts vid Hertings kraftverk.

Projektet har fokuserat på att studera tre havsvandrande fiskarters passagemöjligheter vid Herting, före och efter passageförbättrande åtgärder. Både uppströms- och nedströmspassage har studerats för målarterna Atlantlax, havsnejonöga och Europeisk ål.

De nya passagelösningarna, en stor naturlik fiskväg och ett låglutande betagaller, illustrerar potentialen av att ersätta gamla passagelösningar med nya, utformade enligt rekommendationer om bästa möjliga teknik.

Åtgärderna bidrog till förbättrade uppströmspassageförhållanden för samtliga studerade arter vilket presenteras nedan som passageeffektivitet före respektive efter åtgärd:

1. Lekvandrande lax: 64 % → 97 %
2. Lekvandrande havsnejonöga: 0 → 67 % . Lyftes tidigare förbi dammen.
3. Ålyngel: fångsterna uppströms Herting ökade 5-100 gånger beroende på lokal

Efter åtgärd passerar den lekvandrande laxen Herting snabbare än före åtgärd, vilket bland annat innebär att de första laxarna anländer en månad tidigare till Nydalafällan i Högvadsån 30 kilometer längre uppströms. Fördröjningen av laxens uppvandring vid Herting minskade från 21 dagar till 4 dagar. Att tidsåtgången för passage har reducerats torde innebära att fiskarnas stress och energiförbrukning minskat.

Åtgärderna bidrog till förbättrade nedströmspassageförhållanden för både lax och ål, vilket presenteras nedan som total passageeffektivitet före respektive efter åtgärd. Flyktöppningen, med ett flöde på 600 l/s, som är installerad i direkt anslutning till betagallret, är den enda i Sverige med bevisat god avledningseffektivitet för stor utlekt laxfisk (kelt).

1. Utlekt lax (kelt): 33-80 % → 96 %
2. Laxsmolt: 90 % genom turbin → 90 %
3. Blankål: 71 % genom turbin → 97-100 %

Antalet fångade laxar i kontrollfällan i Högvadsån 2014-2016 har markant överstigit medelfångsten 1954-2016. Forsen i sig utgör ett nytt reproduktionsområde på cirka 15 700 kvadratmeter och de första elfiskena indikerar en laxyngelproduktion på cirka 13 000 individer. Detta innebär att många laxar kommer att återvandra till detta område och leka vilket ökar laxyngel och smoltproduktionen i Ätran. Strömsträckorna nära uppströms Herting, vid Vessigebro, blev också av mer strömmande karaktär till gagn för strömvattenlevande arter.

Åtgärderna följer rekommendationer angivna i Havs- och vattenmyndighetens rapport, 2013:14. Den nya nedströmspassagen är att betrakta som bästa möjliga teknik vid kraftverk av liknande storlek och typ.

Vad händer nu?

Öppnandet har skapat förutsättningar för ett förbättrat fiske uppströms den gamla kraftverksdammen. Fiskevårdsområdesföreningen är i startgroparna för att ta fram en utvecklings- och förvaltningsplan för att säkerställa att man med långsiktighet kan dra nytta av effekterna på hållbara nivåer. Ett sport- och fritidsfiske på ett starkt självproducerande atlantlaxbestånd är en attraktiv reseanledning som Destination Falkenberg fortsatt kommer att arbeta med som en del i produktportföljen.

Projektet har väckt stort intresse både bland allmänhet och olika branschföreträdare. Miljön kring den återställda Hertingforsen har redan blivit ett uppskattat besöksmål. Projektet har också fört med sig att en sedan tidigare planerad ny gång och cykelbro kunde förverkligas i samband med genomförande och ersatt den smala och svårtillgängliga
gångvägen på den gamla dammen. Detta i sig har bidragit till att området har blivit mera tillgängligt.

Om projektet

Projektet har planerats och utvecklats i samarbete mellan Falkenbergs
kommun (ägare av kraftverket och huvudman för projektet), Falkenberg Energi, Länsstyrelsen i Hallands län, Havs- och vattenmyndigheten, Kammarkollegiet och konsulter inom fiskevård, projektledning och miljövård samt Karlstad universitet.