Tumlare

I undersökningar mäts

• Detektionsfrekvens (antal detektion per station)
• Densitet (antal tumlare per km2)
• Populationsstorlek (antal tumlare)
• Utbredning av tumlare inom undersökt område
  

Tidsserier i detektionsfrekvens kan beskriva trender över tid på en eller flera stationer.

Tidsserier i densitet och populationsstorleken kan beskriva trender i densitet eller populationsstorlek i ett område.

Tidsserier av utbredning kan i framtiden användas för att mäta förändringar i utbredningsområde över tid.

Nationell akustisk övervakning startade i Östersjötumlarens kärnområde 2017. År 2019-2023 utökades övervakningen till flera Natura 2000-områden i Kattegatt. Regional akustisk tumlarövervakning startade i Blekinge län 2016, Kalmar län 2020 och övriga län från Stockholm till Skåne 2024.

Den nationella och regionala akustiska övervakningen i Östersjön kompletteras med internationellt samordnade inventeringar över hela Östersjötumlarens kända utbredningsområde. Sambah genomfördes 2011–2013 och Sambah II genomfördes 2024–2025.

Flygövervakningen i Västerhavet av Nordsjö- och Bälthavspopulationen genomförs med regelbundna, internationellt samordnade kampanjer ungefär cirka vart tionde år (Scans 1994, Scans II 2005, Scans III 2016, Scans IV 2022). Internationellt samordnade flygräkningar i Skagerrak och Kattegatt genomförs tillsammans med Danmark (omfattande Bälthavspopulationen) 2012 och 2020 och utförs mellan Scans undersökningar för att öka frekvensen till vart femte år.

I Västerhavet och sydvästra Östersjön utförs flygövervakning av Nordsjö- och Bälthavspopulationerna med regelbundna, internationellt samordnade kampanjer. De första genomfördes med elva års mellanrum och senare vart sjätte år (Scans 1994, Scans-II 2005, Scans-III 2016, Scans-IV 2022). Kompletterande flygövervakning av Bälthavspopulationen har utförts i södra Skagerrak, Kattegatt och sydvästra Östersjön i samarbete med Danmark och Tyskland för att öka frekvensen (MiniScans 2012 och MiniScans-II 2020).

Två huvudsakliga metoder används för övervakning av tumlare: stationär akustisk övervakning i Östersjön där densiteten är låg, och visuell linjetaxering i Västerhavet och sydvästra Östersjön där densiteten är högre.

Stationär akustisk övervakning görs med hjälp av klickdetektorer (C-POD alternativt F-POD).

Genom att placera klickdetektorerna i ett statistiskt representativt rutnät och även mäta deras sannolikhet att detektera tumlare på olika avstånd kan absolut densitet och populationsstorlek beräknas.

Visuell räkning av tumlare med linjetaxering görs främst från flyg (i Scans och Scans-II användes även båt i Västerhavet). Genom planering av transekter vid linjetaxering och observatörernas sannolikhet att detektera tumlare på olika avstånd mäts kan absolut densitet och populationsstorlek beräknas.

Detektionsmätningar (klickdektorernas/observatörernas sannolikhet att detektera) görs huvudsakligen i de internationella inventeringarna (Sambah, Scans och MiniScans) inte löpande inom nationell eller regional övervakningen

Eftersom tumlare rör sig över stora områden är en samordning av flera länders övervakning en förutsättning för att få en korrekt bedömning av respektive population. Övervakningen av tumlare samordnas därför mellan berörda länder.

Akustiska övervakningen av tumlare ska utföras av personal som är utbildad att hantera klickdetektorer, utföra dataextraktionen och genomföra visuell validering av registrerade klicksekvenser (när antalet ligger under ett fastställt tröskelvärde) enligt övervakningsmanual. Standardiserade inställningar ska användas för klickdetektorerna och all metadata bör kvalitetskontrolleras innan leverans till datavärd.

Visuell övervakningen av tumlare ska planeras av experter, utföras av tränade observatörer och analyseras enligt standardiserad "best practice".

Tumlardata rapporteras till SMHI som är nationell datavärd för biologiska och oceanografiska data men lagring av data sker också hos utföraren. Data kan laddas ner kostnadsfritt från datavärdens hemsida.

Västra Götaland planerar att starta regional övervakning av tumlare. Skattningar av abundans och utbredning i Östersjön kommer tas fram inom projekt Cumbiah (2026-2030).

Havsmiljödirektivet är implementerat i svensk lagstiftning genom havsmiljöförordningen. I 22 § i förordningen anges det att övervakning av havets miljötillstånd bland annat ska genomföras i enlighet med direktivets Bilaga III, tabell 1.

Här framgår att följande bör övervakas och bedömas.

• Geografisk och tidsmässig variation per art eller population

• • fördelning, abundans och/eller biomassa
  • storleks-, ålders- och könsstruktur
  • reproduktionsförmåga, överlevnadstal och dödlighet/skadefrekvens
  • beteende, inbegripet rörelse och migration
  • artens livsmiljö (utsträckning, lämplighet)

• Gruppens artsammansättning

Hur god miljöstatus definieras och vilka indikatorer som används för att definiera god miljöstatus regleras genom HaV:s föreskrifter HVMFS 2012:18.

Föreskrifterna bygger på EU:s Kommissionsbeslut, pdf, 560.5 kB. om bland annat fastställande av kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten och specifikationer och standardiserade metoder för övervakning, i de fall det finns svenska data och en indikator med tillhörande tröskelvärde.

I kommissionsbeslutet framgår vilka kriterier som ska (obligatoriska) eller kan (kompletterande) användas vid bedömning och det ges även riktlinjer för övervakning. De kompletterande kriterierna är endast relevanta om det finns en risk att inte uppnå god miljöstatus eller om de behövs för att komplettera bedömningen enligt de obligatoriska kriterierna.

Tumlare ingår i deskriptor 1 (biologisk mångfald), deskriptor 4 och

• Det obligatoriska kriteriet D1C2 - Artens abundans är inte negativt påverkad av belastning från mänsklig verksamhet, och dess långsiktiga överlevnad är säkerställd. Måttenhet: Mängd (antal individer eller biomassa i ton (t)) per art
• Det kompletterande kriteriet D1C3 - De demografiska egenskaperna för populationerna (till exempel kroppsstorleks- eller åldersklasstruktur eller könsfördelning, fruktsamhet och överlevnadsfrekvens) inom arten tyder på en frisk population som inte är negativt påverkad av mänsklig verksamhet.
• Det obligatoriska kriteriet D1C4 - Artens utbredningsområde och, om tillämpligt, utbredningsmönster överensstämmer med rådande geomorfologiska, geografiska och klimatiska villkor.
• Det obligatoriska kriteriet D4C2 - Balansen i total abundans mellan de trofiska gilderna är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar.
• Det kompletterande kriteriet D4C3 - Individernas storleksfördelning inom den trofiska gilden är inte negativt påverkad till följd av mänskliga belastningar.

I nuläget ger övervakningen underlag för att bedöma status utifrån kriterierna D1C2 och delvis D1C4.

Bedömning

Det finns två indikatorer för bedömning av status för tumlare enligt HVMFS 2012:18

• 1.2I Abundans och trender för tumlare
• 1.4D Utbredning av tumlare

Art- och habitatdirektivets övergripande mål är att bevara typisk och speciell europeisk natur. I praktiken innebär detta att medlemsländerna hjälps åt att bibehålla eller återuppnå gynnsam bevarandestatus för de utvalda arter och naturtyper som nämns i direktivets bilagor.

Tumlare ingår i direktivets bilaga 2 (Djur- och växtarter av gemenskapsintresse vilkas bevarande kräver att särskilda bevarandeområden utses), vilket innebär att Sverige ska övervaka tumlarens utbredning, populationsparametrar, tillståndet i deras livsmiljöer och faktorer som kan påverka artens framtidsutsikter med målsättning att tillförlitligt kunna bedöma deras bevarandestatus.

Bedömning

Hur väl medlemsländerna klarar av att bibehålla den europeiska naturens mångfald mäts genom en gemensam och strukturerad rapportering till EU vart sjätte år i enlighet med artikel 17 i Art- och habitatdirektivet.

• Rapporten för den senaste bedömningsperioden (2019–2024)

lämnades in i augusti 2025.

Bevarandestatus för de arter som omfattas av direktivet bedöms utgående från fyra centrala parametrar: utbredningsområde, populationsparametrar, tillståndet för artens livsmiljö samt artens framtidsutsikter (inklusive hot och påverkan). Bedömningen görs enligt principen ”one out all out”, det vill säga det är den sämsta parametern som avgör. I praktiken innebär detta att för att en art ska ha gynnsam bevarandestatus ska dess utbredning, populationsparametrar, livsmiljö och framtidsutsikter alla vara på gynnsam nivå.

I enlighet med direktivet görs bedömning av tumlare per biogeografisk zon, vilket för Sveriges del innebär en indelning i Östersjön (”Marine Baltic”) respektive Västerhavet (”Marine Atlantic”).

Tumlarpopulationen i Östersjön är starkt hotad och har ogynnsam bevarandestatus. Östersjöpopulationen skattas till endast 400-500 djur, av vilka den största delen håller till på svenskt vatten. Övervakningen har avgörande betydelse för att kunna bevara och förvalta populationen i Östersjön.

I Västerhavet bedöms Nordsjöpopulationen ha en gynnsam bevarandestatus. Bälthavspopulationen bedöms däremot inte ha en gynnsam status, eftersom den har minskat i antal under perioden 2005–2022.

Förordning (EU) 2024/1991 om restaurering av natur och om ändring av förordning (EU) 2022/869

Bedömning

Tillståndet och trenden för tillståndet i livsmiljötyperna och kvaliteten och trenden i kvalitet hos livsmiljöerna för de arter som avses i artiklarna 4 och 5 i de områden som är föremål för restaureringsåtgärder på grundval av den övervakning som avses i artikel 15.3.

Havsplanering genomförs i Sverige utifrån kraven i havsplaneringsförordningen och är till för att visa hur havet utanför kustzonen ska användas effektivt och hållbart, nu och i framtiden.

I havsplaneringen görs en miljöbedömning för att studera havsplanernas konsekvenser för havsmiljön. Det är en del i tillämpningen av ekosystemansatsen. Syftet med miljöbedömningen är bland annat att integrera miljöaspekter i havsplanerna för att främja en hållbar utveckling.

HaV har utvecklat ett planeringsverktyg som heter Symphony för att rumsligt uppskatta miljöpåverkan och känslighet i ekosystemen. Övervakningen av tumlare är relevant för havsplaneringen och data kan ingå i underlag för uppdatering av datalager i Symphony.

Som part i Helsingforskonventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Östersjön samt följa de rekommendationer som tas fram inom konventionen.

Tumlare ingår i Helcoms övervakningsprogram

• Harbour porpoise abundance.

I Baltic Sea Action Plan (BSAP) bidrar data på tumlare till att följa upp mål under tema biodiversitet; viable populations of all native species.

Bedömning

Inom Helcom har medlemsländerna enats om indikatorer med gränsvärden som ska användas vid regional bedömning av Östersjöns tillstånd (core indicators). Två tumlarindikatorer är under utveckling

• Harbour porpoises abundance
• Harbour porpoise distribution

Tumlare ingick i den senaste bedömningen av Östersjöns tillstånd i State of the Baltic Sea – Third HELCOM holistic assessment 2016-2021.

Som part i Ospar-konventionen ska Sverige delta i arbetet med att skydda Nordsjön samt följa de beslut, rekommendationer och överenskommelser som tas fram inom konventionen.

Övervakning av tumlare ingår i OSPAR CEMP som är en del i Joint Assessment and Monitoring Programme (JAMP); tema B - Biodiversity and Ecosystems.

I North East Atlantic Environmental Strategy framgår att ett övergripande mål inom Ospar är att genom ekosystemansatsen förvalta mänskliga aktiviteter så att den biologiska mångfalden bevaras.

Bedömning

Senaste bedömningen gjordes i

• OSPAR Quality Status report 2023 - Abundance and distribution of Cetaceans.

Svenska miljökvalitetsmålen

För att följa upp de svenska miljökvalitetsmålen behövs dataunderlag. Övervakning av tumlare ger underlag till preciseringarna om god miljöstatus och gynnsam bevarande status i

• Hav i balans samt levande kust och skärgård

De svenska miljömålen följs upp genom en årlig uppföljning på nationell och regional nivå. Det görs även en fördjupad utvärdering vart fjärde år.

Mer information om miljökvalitetsmålen

• HaV:s miljömålssida
  
• Naturvårdsverkets miljömålssida
• Sveriges miljömål.

Agenda 2030

Av FN:s 17 globala miljömål kan tumlardata användas för att följa upp mål 14 – Hav och marina resurser, och delmålet 14.2:

"Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav."

Agenda 2030 på HaV:s webb